RÄNTAN: Chefsekonom orolig – “Skulle innebära en kris”

2023 11 23

Under torsdagen har Riksbanken gett besked om att man lämnar styrräntan oförändrad efter en längre tid av återkommande höjningar.

Pausen innebär en lättnad för många, men samtidigt understryker Riksbanken att flera höjningar absolut inte är en omöjlighet.

Nu går Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut med en varning om att svensk ekonomi inte skulle klara av en till höjning så snart.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Skulle innebära kris”

Winsth förklarar att en svag krona kan leda till importerad inflation och därmed även ytterligare räntehöjningar.

– Då skulle man välja att knäcka ekonomin för trycka ner inflationen, smärtgränsen är för hög, säger hon till tidningen.

– Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris.

Stor osäkerhet

Trots att Riksbanken beslutade sig för att pausa räntehöjningarna idag råder stor osäkerhet kring vad som kan komma att ske i framtiden.

Det hela beror på de kommande inflationssiffrorna, men Winsth menar att ännu en höjning så här tätt inpå skulle knäcka ekonomin.

“Risker kvarstår”

Samtidigt som man pausar räntehöjningarna framhåller Riksbanken att risker alltjämt kvarstår.

– Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver vara åtstramande och har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras.

Då kan den höjas

Man menar att det är möjligt att nya höjningar kommer inom kort.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent, förklarar Riksbanken.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen