18dec25

Chockerande besked i svensk opinionsmätning

2025 01 11

Ett chockerande resultat framkommer i en svensk opinionsmätning.

Sverige är ett demokratiskt land och majoriteten av svenska folket uppfattar sig själva som demokrater.

Men det är ändå långt ifrån alla som stödjer ett demokratiskt styrelseskick.

Hela 20 procent av svenska folket föredrar autokrati framför demokrati, visar en ny mätning, enligt SR.

”Oroväckande många”

Mätningen ingår i en ny medborgarundersökning från Myndigheten för psykologiskt försvar, enligt radiokanalen.

Och resultaten visar alltså bland annat att en femtedel av de 1 700 svarande tycker att autokrati vore ett bättre styrelseskick än demokrati för att lösa dagens samhällsproblem.

– Det är en siffra man måste hålla reda på, för att 20 procent kan låta lågt, men det är oroväckande många, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet, till radiokanalen.

Han har varit med och tagit fram undersökningen, tillsammans med SOM-institutet. Resultaten har samlats in under 2023.

Demokratin försvagas

Autokrati innebär att man har en stark ledare som kan fatta beslut utan att behöva ta hänsyn till folkvalda politiker.

Många svenskar verkar alltså tycka att det vore ett bättre alternativ än demokrati.

Samtidigt uppger dock 87 procent i undersökningen att demokrati är det bästa styrelseskicket, vilket kan tyckas motsägelsefullt.

Att demokratin ifrågasätts och att den demokratiska utvecklingen går bakåt är någonting som det har varnats för på senare år.

Under 2024 släppte Göteborgs Universitet en årlig demokratirapport där man bland annat konstaterade att den demokratiska utvecklingen gick bakåt i över hälften av de 60 länder som höll val under året.

Enligt demokratirapporten lever 71 procent av världens befolkning i autokratier. Tio år tidigare låg motsvarande siffra på 48 procent.

Kan utnyttjas

Sten Widmalm understryker att svenskarna är ett demokratiskt folk och att hotet inte ska överdrivas.

Men om vissa människor i Sverige motsätter sig demokrati så kan det utnyttjas av fientliga krafter.

Lösningen är att satsa på skolan och integrationen, menar han.

– Om vi lyckas vända några av de här tendenserna som det pratas om nu, då får vi ett starkare försvar för både demokratin och för landet, säger Sten Widmalm till radiokanalen.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen