JUST NU: Chockhöjning – så mycket dyrare blir midsommarmaten

2022 06 20

Räkna med att maten på midsommar kostar betydligt mer än i år än tidigare.

Uppemot 12 procent.

Så stor ökning av priset på midsommarmaten kan du förvänta dig i år jämfört med 2021, rapporterar Svenska Dagbladet.

Högre än snittinflationen

Det är banken SEB som sammanställt siffrorna och som konstaterar att de är betydligt högre än snittinflationen – som i maj låg på ungefär sju procent i Sverige.

– Det är stor skillnad, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, till tidningen.

Kaffe blir dyrast

Den största prischocken avser det som kanske ofta kommer efter själva huvudrätten – kaffet. Priset på kaffe har nämligen stigit med nästan 40 procent enligt SEB och Statistiska centralbyrån.

Det är den största prisökningen på 30 år och överlägsen etta bland det livsmedel som ökat i pris.

På listan följs följs kaffet bland annat av prisstegringar på potatis (16 procent), hårdost (15 procent) och färska bär (12 procent), skriver SvD.

Goda nyheter – sillen klarar sig

Mitt i all förtvivlan över prisökningar finns dock goda nyheter inför midsommarfirandet – allt har nämligen inte ökat. Heliga inslag som till exempel sill och brännvin har knappt stigit alls. Även öl och glass har klarat sig.

– Satsa på sillen och nubben, är därför Marcus Widéns råd och tillägger:

– Om man tycker att maten har blivit lite för dyr, sätt på en extra stor kastrull potatis.

Drabbat svenska hushåll

I Sverige har prishöjningar generellt drabbat de svenska hushållen hårt – inte bara när det gäller mat. Höjd ränta och ökade bränslekostnader slår också mot befolkningen.

SEB har därför även räknat på hur inflationen påverkar svenskarnas plånböcker i stort.

Förlorar en månadslön

Enligt banken förlorar svenska hushåll i runda slängar en månadslön om året på grund av den senaste tidens prishöjningar, uppger Sveriges Radio.

SEB har räknat på en genomsnittlig familj med medellön där banken inkluderar två barn, en bil och en medelstor villa, där den sammanlagda inkomsten – efter skatt och barnbidrag – för en sådan familj enligt SEB blir 65 000 kronor i månaden.

Många utanför ramen

Det ska dock noteras att ett stort antal svenskar inte faller inom den ram som SEB utgår från, men enligt banken är den trots allt “hyfsat normal”, uppger SR.

När ökade utgifter för bland annat bensin, boende på grund av ränta, mat och energi räknas ihop hamnar slutnotan på 63 000 kronor i månaden – det vill säga nästan exakt lika mycket som exempelfamiljens månadsinkomst.

“Tajtare tider”

– Det kommer att bli lite tajtare tider, och då brukar man i första hand att prioritera bort det som är av lyxstatus. Till exempel restaurang- och biobesök och resor. Men att det blir en åtstramning för hushållen när man ska klara sig på elva månadslöner istället för tolv, det är ju alldeles uppenbart, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB och ansvarig för uträkningen, till radion.

Foto: M. Kristenson resp D. Biscuso

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen