JUST NU: Chockhöjning – så mycket dyrare blir midsommarmaten

2022 06 20

Räkna med att maten på midsommar kostar betydligt mer än i år än tidigare.

Uppemot 12 procent.

Så stor ökning av priset på midsommarmaten kan du förvänta dig i år jämfört med 2021, rapporterar Svenska Dagbladet.

Högre än snittinflationen

Det är banken SEB som sammanställt siffrorna och som konstaterar att de är betydligt högre än snittinflationen – som i maj låg på ungefär sju procent i Sverige.

– Det är stor skillnad, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, till tidningen.

Kaffe blir dyrast

Den största prischocken avser det som kanske ofta kommer efter själva huvudrätten – kaffet. Priset på kaffe har nämligen stigit med nästan 40 procent enligt SEB och Statistiska centralbyrån.

Det är den största prisökningen på 30 år och överlägsen etta bland det livsmedel som ökat i pris.

På listan följs följs kaffet bland annat av prisstegringar på potatis (16 procent), hårdost (15 procent) och färska bär (12 procent), skriver SvD.

Goda nyheter – sillen klarar sig

Mitt i all förtvivlan över prisökningar finns dock goda nyheter inför midsommarfirandet – allt har nämligen inte ökat. Heliga inslag som till exempel sill och brännvin har knappt stigit alls. Även öl och glass har klarat sig.

– Satsa på sillen och nubben, är därför Marcus Widéns råd och tillägger:

– Om man tycker att maten har blivit lite för dyr, sätt på en extra stor kastrull potatis.

Drabbat svenska hushåll

I Sverige har prishöjningar generellt drabbat de svenska hushållen hårt – inte bara när det gäller mat. Höjd ränta och ökade bränslekostnader slår också mot befolkningen.

SEB har därför även räknat på hur inflationen påverkar svenskarnas plånböcker i stort.

Förlorar en månadslön

Enligt banken förlorar svenska hushåll i runda slängar en månadslön om året på grund av den senaste tidens prishöjningar, uppger Sveriges Radio.

SEB har räknat på en genomsnittlig familj med medellön där banken inkluderar två barn, en bil och en medelstor villa, där den sammanlagda inkomsten – efter skatt och barnbidrag – för en sådan familj enligt SEB blir 65 000 kronor i månaden.

Många utanför ramen

Det ska dock noteras att ett stort antal svenskar inte faller inom den ram som SEB utgår från, men enligt banken är den trots allt “hyfsat normal”, uppger SR.

När ökade utgifter för bland annat bensin, boende på grund av ränta, mat och energi räknas ihop hamnar slutnotan på 63 000 kronor i månaden – det vill säga nästan exakt lika mycket som exempelfamiljens månadsinkomst.

“Tajtare tider”

– Det kommer att bli lite tajtare tider, och då brukar man i första hand att prioritera bort det som är av lyxstatus. Till exempel restaurang- och biobesök och resor. Men att det blir en åtstramning för hushållen när man ska klara sig på elva månadslöner istället för tolv, det är ju alldeles uppenbart, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB och ansvarig för uträkningen, till radion.

Foto: M. Kristenson resp D. Biscuso

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen