JUST NU: Chockhöjning – så mycket dyrare blir midsommarmaten

2022 06 20

Räkna med att maten på midsommar kostar betydligt mer än i år än tidigare.

Uppemot 12 procent.

Så stor ökning av priset på midsommarmaten kan du förvänta dig i år jämfört med 2021, rapporterar Svenska Dagbladet.

Högre än snittinflationen

Det är banken SEB som sammanställt siffrorna och som konstaterar att de är betydligt högre än snittinflationen – som i maj låg på ungefär sju procent i Sverige.

– Det är stor skillnad, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, till tidningen.

Kaffe blir dyrast

Den största prischocken avser det som kanske ofta kommer efter själva huvudrätten – kaffet. Priset på kaffe har nämligen stigit med nästan 40 procent enligt SEB och Statistiska centralbyrån.

Det är den största prisökningen på 30 år och överlägsen etta bland det livsmedel som ökat i pris.

På listan följs följs kaffet bland annat av prisstegringar på potatis (16 procent), hårdost (15 procent) och färska bär (12 procent), skriver SvD.

Goda nyheter – sillen klarar sig

Mitt i all förtvivlan över prisökningar finns dock goda nyheter inför midsommarfirandet – allt har nämligen inte ökat. Heliga inslag som till exempel sill och brännvin har knappt stigit alls. Även öl och glass har klarat sig.

– Satsa på sillen och nubben, är därför Marcus Widéns råd och tillägger:

– Om man tycker att maten har blivit lite för dyr, sätt på en extra stor kastrull potatis.

Drabbat svenska hushåll

I Sverige har prishöjningar generellt drabbat de svenska hushållen hårt – inte bara när det gäller mat. Höjd ränta och ökade bränslekostnader slår också mot befolkningen.

SEB har därför även räknat på hur inflationen påverkar svenskarnas plånböcker i stort.

Förlorar en månadslön

Enligt banken förlorar svenska hushåll i runda slängar en månadslön om året på grund av den senaste tidens prishöjningar, uppger Sveriges Radio.

SEB har räknat på en genomsnittlig familj med medellön där banken inkluderar två barn, en bil och en medelstor villa, där den sammanlagda inkomsten – efter skatt och barnbidrag – för en sådan familj enligt SEB blir 65 000 kronor i månaden.

Många utanför ramen

Det ska dock noteras att ett stort antal svenskar inte faller inom den ram som SEB utgår från, men enligt banken är den trots allt “hyfsat normal”, uppger SR.

När ökade utgifter för bland annat bensin, boende på grund av ränta, mat och energi räknas ihop hamnar slutnotan på 63 000 kronor i månaden – det vill säga nästan exakt lika mycket som exempelfamiljens månadsinkomst.

“Tajtare tider”

– Det kommer att bli lite tajtare tider, och då brukar man i första hand att prioritera bort det som är av lyxstatus. Till exempel restaurang- och biobesök och resor. Men att det blir en åtstramning för hushållen när man ska klara sig på elva månadslöner istället för tolv, det är ju alldeles uppenbart, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB och ansvarig för uträkningen, till radion.

Foto: M. Kristenson resp D. Biscuso

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen