JUST NU: Chockhöjning – så mycket dyrare blir midsommarmaten

2022 06 20

Räkna med att maten på midsommar kostar betydligt mer än i år än tidigare.

Uppemot 12 procent. 

Så stor ökning av priset på midsommarmaten kan du förvänta dig i år jämfört med 2021, rapporterar Svenska Dagbladet.

Högre än snittinflationen

Det är banken SEB som sammanställt siffrorna och som konstaterar att de är betydligt högre än snittinflationen – som i maj låg på ungefär sju procent i Sverige.

– Det är stor skillnad, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, till tidningen.

Kaffe blir dyrast

Den största prischocken avser det som kanske ofta kommer efter själva huvudrätten – kaffet. Priset på kaffe har nämligen stigit med nästan 40 procent enligt SEB och Statistiska centralbyrån.

Det är den största prisökningen på 30 år och överlägsen etta bland det livsmedel som ökat i pris.

På listan följs följs kaffet bland annat av prisstegringar på potatis (16 procent), hårdost (15 procent) och färska bär (12 procent), skriver SvD.

Goda nyheter – sillen klarar sig

Mitt i all förtvivlan över prisökningar finns dock goda nyheter inför midsommarfirandet – allt har nämligen inte ökat. Heliga inslag  som till exempel sill och brännvin har knappt stigit alls. Även öl och glass har klarat sig.

– Satsa på sillen och nubben, är därför Marcus Widéns råd och tillägger:

– Om man tycker att maten har blivit lite för dyr, sätt på en extra stor kastrull potatis.

Drabbat svenska hushåll

I Sverige har prishöjningar generellt drabbat de svenska hushållen hårt – inte bara när det gäller mat. Höjd ränta och ökade bränslekostnader slår också mot befolkningen.

SEB har därför även räknat på hur inflationen påverkar svenskarnas plånböcker i stort.

Förlorar en månadslön

Enligt banken förlorar svenska hushåll i runda slängar en månadslön om året på grund av den senaste tidens prishöjningar, uppger Sveriges Radio.

SEB har räknat på en genomsnittlig familj med medellön där banken inkluderar två barn, en bil och en medelstor villa, där den sammanlagda inkomsten – efter skatt och barnbidrag – för en sådan familj enligt SEB blir 65 000 kronor i månaden.

Många utanför ramen

Det ska dock noteras att ett stort antal svenskar inte faller inom den ram som SEB utgår från, men enligt banken är den trots allt “hyfsat normal”, uppger SR.

När ökade utgifter för bland annat bensin, boende på grund av ränta, mat och energi räknas ihop hamnar slutnotan på 63 000 kronor i månaden – det vill säga nästan exakt lika mycket som exempelfamiljens månadsinkomst.

“Tajtare tider”

– Det kommer att bli lite tajtare tider, och då brukar man i första hand att prioritera bort det som är av lyxstatus. Till exempel restaurang- och biobesök och resor. Men att det blir en åtstramning för hushållen när man ska klara sig på elva månadslöner istället för tolv, det är ju alldeles uppenbart, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB och ansvarig för uträkningen, till radion.

Foto: M. Kristenson resp D. Biscuso

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen