Cloetta slutar tillverka älskad fika-klassiker

2023 07 05

Livsmedelsföretaget Cloetta producerar bland annat choklad, konfektyrer och nötter.

Några av dess mest älskade produkter är exempelvis chokladkakorna Plopp, Kexchoklad och Ahlgrens bilar.

Men nu är det slut på tillverkningen av en av Cloettas mest ikoniska varor, rapporterar matsajten Tjock.se.

Stopp efter 90 år

Det gäller klassikern Mums-Mums – skumbollen som består av chokladdoppat äggviteskum med kexbotten.

Beskedet markerar slutet på en lång era då Mums-Mums har tillverkats sedan 1933.

Efter 90 år på marknaden blir det inget mer.

– Man tillverkade Mums-Mums i Cloettas fabrik i Ljungsbro och i förra veckan var det den sista tillverkningsdagen, skriver Tjock.se.

Dålig lönsamhet

Den som tycker om Mums-Mums gör med andra ord bäst att illa kvickt handla produkten i sin lokala livsmedelsbutik.

För när den väl är slut i butikshyllan är det alltså slut på riktigt.

Anledningen till beslutet var dock relativt självklart för Cloetta.

– Mums-Mums har sett en minskad efterfrågan och lönsamheten har varit låg, framhåller Cloetta enligt Tjock.se.

Försvinner

Michaela Ekelund, Cloettas kommunikatör, vidareutvecklar motiveringen för tidningen Corren.

– Beslutet om att sluta tillverka Mums-Mums beror på flera faktorer.

– Sammantaget gör detta att vi inte har möjlighet att behålla Mums-Mums i sortimentet.

Kan göra egna

För den som dock verkligen inte kan få nog av Mums-Mums är det fullt möjligt att göra egna varianter.

Det menar kocken Camilla Hamid, som ofta syns i TV4:s Nyhetsmorgon. 

– Busenkla att göra och löjligt goda att äta! uttrycker hon om receptet som du kan hitta här. 

Anor från 1800-talet

Cloettas verksamhet i Sverige startade redan 1873. 

Idag har man drygt 650 anställda som arbetar på kontoret i Malmö.

– Våra främsta varumärken är Läkerol, Malaco, Ahlgrens bilar, Kexchoklad, Polly, CandyKing, Center, Juleskum, Plopp, Sportlunch och Nutisal, beskriver man sig själva på sin hemsida.

Foto: Cloetta

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen