JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Moderaterna har begärt kvittningsförbud vid budgetomröstningen på onsdagen.

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran. 

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning. 

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


29nov2025

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 04

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

  • Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
  • Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
  • Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
  • Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen


Rekordmånga vill lämna västeuropas hjärta – ”Aldrig sett något liknande”

2026 01 02

I ett europeiskt land har flyttviljan nått nya höjder.

Fler än någonsin vill lämna Frankrike för gott.

En ny Gallup‑undersökning visar att viljan att lämna Frankrike permanent nått sitt högsta nivå någonsin under 2025.

Detta samtidigt som förtroendet för landets institutioner sjunker kraftigt, rapporterar Euronews.

Förtroendet rasar

Enligt Gallup har förtroendet för franska institutioner minskat markant under året, vilket följer en trend av politisk och ekonomisk osäkerhet.

I undersökningen uppger bara 29 % av de tillfrågade att de har förtroende för den nationella regeringen, medan förtroendet för rättsväsendet och finansinstitutioner också fallit kraftigt.

Den kraftiga nedgången i samhällsförtroende är en bakgrundsfaktor till varför allt fler fransmän överväger att lämna sitt hemland – en utveckling som är sällsynt i Gallups mätningar historiskt sett.

LÄS MER: Tesla tappar förstaplatsen – inte längre störst på elbilar

Ökad önskan att emigrera

Undersökningen visar att 27 % av vuxna i Frankrike nu säger att de skulle vilja flytta utomlands permanent om de fick möjlighet, jämfört med bara 11 % för ett år sedan – en dramatisk ökning på kort tid.

Det är många fransmän som redan tagit steget.

– Jag har förlorat många kunder i år. Folk har inte råd att gå ut och handla som förut, har aldrig sett något liknande. Jag kände mig inte längre lycklig i Frankrike, säger Julien, en tidigare Paris‑boende restaurangägare som flyttat till Georgien, till Euronews.

Personliga skäl bakom flytt

Den ökade flyttviljan handlar inte bara om siffror. Flera Paris-bor uttrycker hur de upplever samhällsklimatet.

– Det finns mycket hat mellan människor. Folk föredrar att dra ner varandra snarare än hjälpa varandra, säger ingenjören Antoine som arbetar inom lyxarusektorn i Paris.

Han berättar också att även om han älskar sin hemstad är det svårt att se en framtid där, särskilt när det gäller möjligheten att köpa en egen bostad.

– Utan arv kan jag inte köpa min egen plats eller ens bo i den stad där jag föddes.

LÄS MER: UPPGIFTER: Förbereder “storskalig provokation” – om fem dagar

Foto: C Hansen

Text: Redaktionen