JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Moderaterna har begärt kvittningsförbud vid budgetomröstningen på onsdagen.

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran.

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning.

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Släpp inte in dem – Svenska kyrkan går ut med skarp uppmaning

2025 11 29

Svenska kyrkan går ut med en uppmaning till alla sina församlingar.

Församlingarna uppmanas att inte välkomna en grupp med nunnor, som är på besök i Sverige.

Nunnorna är hemmahörande i ett kloster i Belarus huvudstad Minsk.

Svenska kyrkan menar att de samarbetar med den ryska staten, och tar därför avstånd från deras arbete.

– De stödjer den ryska regimen indirekt och vi vill inte medverka det, säger Svenska kyrkans chef för civil beredskap, Lisa-Gun Bernerstedt, till SR.

Var på besök förra veckan

Redan i förra veckan var nunnorna från Minsk på besök i Tibble kyrka i Täby.

Där sålde de hantverksprodukter.

Syftet med försäljningen är att samla inte pengar till behövande och äldre, framhåller klostret och förnekar att man på något sätt stödjer den ryska regimen, rapporterar radiokanalen.

Men Svenska kyrkan tror inte på den versionen.

– Det vi inte vill är att de ska få den här plattformen. Man söker sig ofta till sammanhang som vi inte vill att den ryska regimen ska ha tillgång till på något sätt, säger Lisa-Gun Bernerstedt.

Ryska kyrkor i Sverige

Ryssland är känt för att utföra olika former av spionage och hybridkrigsföring i Europa, så också i Sverige.

Den senaste tiden har exempelvis en rysk-ortodox kyrka, som byggts nära Västerås flygplats, väckt stor uppståndelse.

Anledningen är kyrkans nära band till den ryska staten.

Kommunstyrelsen vill att regeringen ska ta över fastigheten och tvinga församlingen att flytta.

– Säkerhetsläget är ett annat och det finns militära ändamål som måste skyddas, säger Staffan Jansson (S) som är ordförande i kommunstyrelsen i Västerås, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Fakta Svenska kyrkan

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Kyrkan är indelad i 13 stift.

- I stiften finns 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Svenska kyrkan har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen.

- Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet.

- Tillsammans med andra arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer.

Källa: Svenska kyrkan

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen