JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran. 

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning. 

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på onsdag – det här gäller

2026 06 29

Tre av dem har kanske särskilt stor betydelse för privatpersoner och blir sannolikt de mest märkbara förändringarna för dig i vardagen.

Ny lag om kontanter

Den första lagen gäller kontanter. Från och med onsdag blir det nämligen lag på att livsmedelsbutiker och apoteket ska vara skyldiga att ta emot just kontanter som betalmedel. Dessutom ska banker se till att det finns platser för kontantinsättning.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när lagen presenterades i våras.

Skattesänkning på bränsle

En andra lag som varit särskilt omtalad gäller den om skattesänkningen på bensin- och dieselpriser som också träder i kraft den 1 juli. Enligt Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken, kommer Sverige sannolikt få det näst lägsta bensinpriset i Europa. 

– Innan sänkningen var det flera europeiska länder som hade lägre priser, bland annat Spanien, Polen och Slovenien. Efter sänkningen på 2:40 kronor är det bara i Malta som man kan tanka bensin billigare, säger Martin Nilsson enligt EFN.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Ny tullavgift vid onlineköp

Det finns också en tredje lag som börjar gälla på onsdag och som är viktig för dig att ha koll på i vardagen. Och det gäller de nya tullavgifter som införs på alla småpaket som ska importeras till EU, vilket innebär att miljoner svenska konsumenter som köper varor från exempelvis Temu påverkas.

Tullavgiften ligger på tre euro, motsvarande cirka 35 kronor, och kommer att gälla alla köp som kostar mindre än 150 euro.

– De nya tullreglerna kommer innebära en stor förändring, både för de utomeuropeiska webbplatserna och för de konsumenter som vant sig vid att kunna köpa billiga varor utan tullavgift, sade Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen på Tullverket, till Di tidigare i juni.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Även dessa börjar gälla

Andra lagar som börjar gälla på onsdag är bland annat mer flexibla regler för uthyrning av privata bostäder, sänkt avgift för barnomsorg och permanent skattefrihet på el när man laddar bilen på jobbet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

SMHI: Nytt extremväder kan slå till

2026 06 29

Juni har avslutats på varmast möjliga sätt för många svenskar.

Samtidigt drabbas de norra delarna av kraftigt regn och SMHI går under dagen ut med varningar för skyfall i flera län.

Nu börjar prognosen för den första halvan av juli ta form och även om den fortsatt är osäker så finns vissa tendenser.

Ett nytt område med extremt varma temperaturer kan vara på gång, rapporterar SvD.

– Efter nästa helg ser vi just nu lite tendenser på att det kan komma den typen av varm luft över Götaland. Så om man är en sån där konstig person som tycker om 30 grader och varmare, så kan det vara bra att veta, säger meteorologen Katarina Andersson på SMHI, till tidningen.

Oberäkneligt

Prognosen är ännu osäker.

För svenska semesterfirare är det därför ett gott råd att följa utvecklingen framåt.

– Sommarväder är lite oberäkneligt, så det är bra att följa upp och uppdatera sig varje dag, säger Katarina Andersson, till tidningen.

Amerikansk meteorolog varnar

Det är inte bara SMHI som noterat tendenserna för de kommande veckorna.

Från USA hörs liknande prognoser.

– När en värmekupol gradvis försvinner över Europa ser det ut som att en ny snart kommer att bildas, skriver den amerikanske meteorologen Ben Noll, i ett inlägg på X.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Kommer söderifrån

Enligt den amerikanska prognosen kommer värmen dra in söderifrån och sedan sprida sig vidare upp över kontinenten.

– Den nya kommer att påverka Spanien och Portugal först, innan den potentiellt sprider sig över Frankrike och Storbritannien under första halvan av juli, uppger Ben Noll.

– Extrem värme skulle återigen vara möjlig.

Många dödsfall

Dödstalen i Europa har den senaste veckan varit ovanligt höga.

Många har drabbats hårt av den extrema värmen.

– Hundratals har dött, skolor håller stängt, elnäten kollapsar, uppger Tedros Adhanom Ghebreyesus på WHO, i ett inlägg på X.

– Fler än 1 300 dödsfall än normalt har registrerats sedan 21 juni kopplade till de höga temperaturerna i Europa.

ANDRA LÄSER: Ryssland letar med ljus och lykta – hoppas på Sydamerika

Text: Redaktionen