JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Moderaterna har begärt kvittningsförbud vid budgetomröstningen på onsdagen.

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran.

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning.

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen