JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Moderaterna har begärt kvittningsförbud vid budgetomröstningen på onsdagen.

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran. 

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning. 

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Oväntade uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Total förvirring” efter Trumps megahot

2025 07 14

USA:s president Donald Trump hotar att införa ”mycket hårda tullar” mot Ryssland om landet inte avslutar sitt anfallskrig i Ukraina inom 50 dagar.

Om inget fredsavtal är undertecknat innan deadline kan USA belägga Ryssland och landets handelspartners med strafftullar på 100 procent.

Det skulle bland annat kunna drabba Kina, Indien och flera europeiska länder.

– Vi kallar det för sekundära tullar och ni vet vad det betyder, sade Trump på en gemensam pressträff med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

”Total förvirring”

Det råder dock stora oklarheter kring hur Trumps tullhot mot Ryssland ska utformas.

– Det råder "total förvirring" i USA just nu, säger TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede till kanalen.

Hon menar att det är oklart om de 100-procentiga tullarna också kommer att riktas mot Rysslands handelspartners.

 – Om han bara slår till mot Ryssland, men inte mot de länder som handlar med Ryssland, då är det inget hot, säger Lotte Mejlhede.

– Om dessa länder inte drabbas, då är det inte ett hot mot Rysslands krigsekonomi.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Oväntad reaktion i Ryssland

Den ryska marknaden har reagerat på Trumps utspel.

På måndagskvällen stiger Moskvabörsen med 2,7 procent, trots Trumps hot om nya tullar.

Den ryska rubeln stärks även mot både amerikanska dollarn och kinesiska yuan, den mest omsatta utländska valutan i Ryssland.

– Trump presterade sämre än marknadens förväntningar, säger börsanalytikern Artyom Nikolayev till Reuters.

– Han gav den ryska ledningen 50 dagar att komma på något nytt som kan förlänga förhandlingarna. Dessutom gillar Trump att skjuta upp och förlänga tidsfrister.

LÄS MER:

Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

”Dags att mobilisera” – Macron går emot övriga EU-jättar

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen