VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren. 

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD. 

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Ny avgift har införts: nu slutar svenskarna handla

2026 08 28

Svenskarnas handel från de kinesiska jättarna faller.

Den första juli infördes en ny avgift.

Det rör sig om en tullavgift på 3 euro – lite drygt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 662 kronor. 

Avgiften gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU.

Nu framgår att svenskarnas handel från de kinesiska jättarna Temu och Shein faller.

Ny tullavgift

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU. 

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor.

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU. 

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra. 

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall. 

Slutar handla

Branschorganisationen Svensk Handel har märkt av förändringar i svenskarnas handelsmönster.

– Effekten blev att betydligt färre konsumenter e-handlade från Temu & Shein i juli, 8 procent jämfört med 18 procent i juli förra året, förklarar branschorganisationen i en ny rapport.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

“För tidigt”

Svensk Handels E-handelsindikator skattar e-handelns omsättning för juni månad till 14,7 miljarder kronor och för juli månad till 14,9 miljarder kronor. 

– Det är tydligt att den nya tullavgiften påverkat köpen från Temu och Shein. Med det sagt så är det fortfarande för tidigt att prata om en permanent nedgång, säger Svensk Handels innovationschef Per Ljungberg.

Vill baka in

Ljungberg understryker att företagen satsar på kreativa lösningar, men att man fortsatt kommer att hålla koll på utvecklingen.

– Vi vet med oss att dessa företag i skrivande stund arbetar för att effektivisera sin check-out, och på så vis baka in avgiften i köpet. Vi kommer att fortsätta att följa upp tullavgiftens effekt under höst- och vinter, säger han.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: SumUp

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen