VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren.

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD.

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

”Blackouts” i Ryssland – har nått St. Petersburg

2026 03 22

Kreml intensifierar restriktionerna mot ryska medborgare.

Under den senaste tiden har många rapporter kommit om Kremls restriktioner gällande Rysslands populäraste meddelandeapp – Telegram.

Samtidigt kommer uppgifter om internet-blackouts i landet.

Nu framgår att de omfattande internetproblemen har nått Rysslands näst största stad, St. Petersburg, rapporterar Kyiv Independent.

Har nått St. Petersburg

Mobila internetavbrott ökade kraftigt i staden på söndagen.

Detta enligt spårningstjänster på nätet och rapporter från lokala invånare.

Rapporterna kommer i samband med att Kreml infört ett nytt ”vitlistesystem” som endast tillåter åtkomst till regeringsvänliga sociala medier, nyhetskanaler och officiella statliga webbplatser.

“Betydande ökning”

Webbplatsen Downdetector, som spårar avbrott i internettjänster världen över, har registrerat en “betydande ökning” av rapporterade störningar i St. Petersburg.

Ryssland har angett ukrainska drönarattacker som den officiella orsaken till de pågående internetavstängningarna.

Kremls kampanj för censur på nätet har intensifierats de senaste veckorna, med avbrott rapporterade i regioner över hela landet.

Läs mer: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Även Telegram

Kremls fortsatta ansträngningar gällande censur syns även i restriktionerna för landets populäraste app för kommunikation, Telegram.

– Ryssland begränsar åtkomsten till Telegram för att tvinga sina medborgare att använda en statskontrollerad app som är utformad för övervakning och politisk censur, säger Telegrams medgrundare Pavel Durov enligt NBC News.

“På grund av oss”

Dmitrii Zair-Bek från Pervy Otdel, ett människorättsprojekt som hjälper personer som står inför politiskt motiverade åtal i Ryssland, kommenterar.

– De vill blockera Telegram på grund av organisationer som oss — oberoende informationskällor som inte kontrolleras av Kreml.

Läs mer: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen