Då kan Ukraina vinna kriget – behöver tre saker

2023 09 03

Det är den pensionerade brittiske generalen Richard Barrons som uttalar sig om situationen.

Han menar att Ukraina inte kommer att kunna vinna kriget mot Ryssland i år, men att det är mycket möjligt år 2024 eller 2025.

Han pekar ut tre saker som Ukraina måste lösa innan de kan segra.

Det rör sig om ett behov av luftvärn, artilleriammunition och utrustning som kan ta hand om minor, rapporterar Financial Times.

“Kan besegras”

Många har menat att den ukrainska motoffensiven går för långsamt, samtidigt som styrkorna gör framsteg i de södra och östra delarna av landet.
Barrons har kommenterat den pågående motoffensiven.

– Ukrainas nuvarande motoffensiv kommer inte att kasta ut Ryssland, inte för att någon förväntade sig det. Det är inte heller troligt att ockupationen kommer att halveras före vintern, vilket kan ha varit ett av de mer optimistiska målen. Det har dock visat hur den ryska armén kan besegras.

Måste förhindra dödläge

Vidare menar Barrons att Ukraina gör bäst i att vara säkra på att de har tillräckligt material och manskap innan de agerar.

Ukraina måste stärkas, eller Ryssland försvagas, för att undvika dödläge.

– Den nuvarande motoffensiven visar att Putins ockupation kan besegras. Det kommer att ta längre tid och kosta mer än vi hoppats, men hoppet räcker inte. Väst måste nu engagera sig i den hårdare kampanjen framöver eller döma Ukraina till att slåss utan utsikter att vinna.

“Vi avancerar”

Ukraina har riktat kritik mot de som menat att motoffensiven går för långsamt.

– Oavsett vad någon säger så går vi framåt, och det är det viktigaste. Vi är på väg, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt CNN.

Han får stöd av amerikanska tjänstemän som framhåller att de sett “tydliga framsteg”.

Fortsatta attacker

Ryssland fortsätter att rikta attacker mot flera delar av Ukraina.

Under helgen har missiler slagit ner i bland annat Donetsk och Odessa.

Foto: President of Ukraine Office

Text. Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen