12 januari 2026

Då kan Ukraina vinna kriget – behöver tre saker

2023 09 03

En brittisk general ger sin syn på kriget i Ukraina.

Det är den pensionerade brittiske generalen Richard Barrons som uttalar sig om situationen.

Han menar att Ukraina inte kommer att kunna vinna kriget mot Ryssland i år, men att det är mycket möjligt år 2024 eller 2025.

Han pekar ut tre saker som Ukraina måste lösa innan de kan segra.

Det rör sig om ett behov av luftvärn, artilleriammunition och utrustning som kan ta hand om minor, rapporterar Financial Times.

“Kan besegras”

Många har menat att den ukrainska motoffensiven går för långsamt, samtidigt som styrkorna gör framsteg i de södra och östra delarna av landet.
Barrons har kommenterat den pågående motoffensiven.

– Ukrainas nuvarande motoffensiv kommer inte att kasta ut Ryssland, inte för att någon förväntade sig det. Det är inte heller troligt att ockupationen kommer att halveras före vintern, vilket kan ha varit ett av de mer optimistiska målen. Det har dock visat hur den ryska armén kan besegras.

Måste förhindra dödläge

Vidare menar Barrons att Ukraina gör bäst i att vara säkra på att de har tillräckligt material och manskap innan de agerar.

Ukraina måste stärkas, eller Ryssland försvagas, för att undvika dödläge.

– Den nuvarande motoffensiven visar att Putins ockupation kan besegras. Det kommer att ta längre tid och kosta mer än vi hoppats, men hoppet räcker inte. Väst måste nu engagera sig i den hårdare kampanjen framöver eller döma Ukraina till att slåss utan utsikter att vinna.

“Vi avancerar”

Ukraina har riktat kritik mot de som menat att motoffensiven går för långsamt.

– Oavsett vad någon säger så går vi framåt, och det är det viktigaste. Vi är på väg, säger president Volodymyr Zelenskyj enligt CNN.

Han får stöd av amerikanska tjänstemän som framhåller att de sett “tydliga framsteg”.

Fortsatta attacker

Ryssland fortsätter att rikta attacker mot flera delar av Ukraina.

Under helgen har missiler slagit ner i bland annat Donetsk och Odessa.

Foto: President of Ukraine Office

Text. Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen