UPPGIFTER: Då sänks räntan

2023 09 21

De tunga beskeden har haglat in för alla med bolån under det senaste året.

Efter en längre tid av låga räntor har Riksbanken på kort tid höjt styrräntan kraftigt.

I syfte att bekämpa den höga inflationen har Riksbanken nu höjt styrräntan till 4 procent, och pekar på att den kan komma att höjas ytterligare en gång.

Olika bedömningar

Nu menar dock flera bedömare att höjningen var den sista för den här gången.

Riksbanken själva framhåller i sin prognos att räntan toppar på 4,10 procent under det tredje kvartalet 2024.

Därefter menar de att räntan kommer att falla tillbaka enligt en måttlig prognos där den når 3,69 procent under 2026.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

KI och Nordea

Konjunkturinstitutet tror att räntan nu har nått sin topp på 4 procent, och tror på en första sänkning i april nästa år.

Enligt Nordeas prognos kommer den första sänkningen att ske i september nästa år.

– Man kan förvänta sig att räntan kommer att börja gå ner under andra halvåret nästa år, säger Nordeas analytiker Susanne Spector till GP.

För högt tryck

Enligt Riksbankens mer konservativa prognos kan vi alltså få vänja oss med högre räntor under en längre tid, medan mer aggressiva prognoser pekar på en sänkning till våren eller hösten.

Riksbanken framhåller alltjämt att inflationstrycket i Sverige är alldeles för högt

– Inflationstrycket är fortfarande för högt. Tjänstepriserna fortsätter att öka i snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt.

“Under en längre tid”

Myndigheten understryker samtidigt att ytterligare en höjning kan komma.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare. Liksom tidigare är bedömningen att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en längre period för att inflationen ska falla tillbaka och varaktigt stabiliseras nära målet på 2 procent.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen