Dåliga nyheter för folk som kör elbil

2025 04 16

Ofta har det varit mer ekonomiskt fördelaktigt att ladda elbilen på station jämfört med att tanka en bensinbil.

Åtminstone sett till kostnaden för fordonet per mil.

Men så är inte längre fallet.

Det visar en ny genomgång från Privata Affärer som publiceras under onsdagen.

Enligt den uppdaterade kalkylen har snabbladdning på station blivit tio öre dyrare sedan början av 2024, samtidigt som bensinpriset under motsvarande period sjunkit med tio procent.

Riskerar prischock

I bakgrund av de nya siffrorna konstaterar tidningen därmed att milkostnaden numera är något dyrare för elbilen, baserat på laddning vid bensinstation.

Snabbladdningen bedöms i uträkningen kosta 11,02 kronor per mil medan bensinpriset ligger på 11,38 kronor per mil.

Visserligen har dock hushåll med tillgång till laddare hemma en bränslerabatt på drygt 75 procent i förhållande till bensinbilen.

Men det kan också sättas i relation till den prischock som kan drabba elbilsägare den närmaste tiden.

Ny modell

Från och med 1 januari 2027 ska nämligen alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift. Flera av dem har den redan på plats.

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

LÄS MER: Tyskt bilmärke i konkurs efter 43 år

500 kronor i månaden

Den nya avgiften riskerar att slå mot elbilsägare.

Effektavgiften – som många elnätsjättar redan infört – kan leda till att laddningen av elbilen blir betydligt dyrare, enligt låneförmedlaren Lendo som hänvisar till en analys från elbolaget Tibber.

Enligt analysen riskerar elbilsägare att få elnätsavgifter som är över 500 kronor dyrare per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, säger Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber. 

– Laddar man i stället under natten blir elnätsavgiften cirka 893 kronor.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen