Dåliga nyheter för folk som kör elbil

2025 04 16

Ofta har det varit mer ekonomiskt fördelaktigt att ladda elbilen på station jämfört med att tanka en bensinbil.

Åtminstone sett till kostnaden för fordonet per mil.

Men så är inte längre fallet.

Det visar en ny genomgång från Privata Affärer som publiceras under onsdagen.

Enligt den uppdaterade kalkylen har snabbladdning på station blivit tio öre dyrare sedan början av 2024, samtidigt som bensinpriset under motsvarande period sjunkit med tio procent.

Riskerar prischock

I bakgrund av de nya siffrorna konstaterar tidningen därmed att milkostnaden numera är något dyrare för elbilen, baserat på laddning vid bensinstation.

Snabbladdningen bedöms i uträkningen kosta 11,02 kronor per mil medan bensinpriset ligger på 11,38 kronor per mil.

Visserligen har dock hushåll med tillgång till laddare hemma en bränslerabatt på drygt 75 procent i förhållande till bensinbilen.

Men det kan också sättas i relation till den prischock som kan drabba elbilsägare den närmaste tiden.

Ny modell

Från och med 1 januari 2027 ska nämligen alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en så kallad effektavgift. Flera av dem har den redan på plats.

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

LÄS MER: Tyskt bilmärke i konkurs efter 43 år

500 kronor i månaden

Den nya avgiften riskerar att slå mot elbilsägare.

Effektavgiften – som många elnätsjättar redan infört – kan leda till att laddningen av elbilen blir betydligt dyrare, enligt låneförmedlaren Lendo som hänvisar till en analys från elbolaget Tibber.

Enligt analysen riskerar elbilsägare att få elnätsavgifter som är över 500 kronor dyrare per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, säger Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber. 

– Laddar man i stället under natten blir elnätsavgiften cirka 893 kronor.

LÄS MER: Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen