JUST NU: Dåliga nyheter för M-KD-L-SD-styret

2022 12 06

En ny undersökning visar att svenskarna inte tycker att regeringen gör ett bra jobb.

Sex av tio svenskar anser att regeringen inte levt upp till förväntningarna.

En ny mätning från Sifo pekar på att väljarna är negativt inställda till den nya regeringen som tillträdde för två månader sedan, uppger Expressen.

– Nu finns det ju ofta större förväntningar på en ny regering än den kan införliva, men det är ingen positiv start för en regering att få de här siffrorna, säger Toivo Sjörén, på Kantar Public.

Många missnöjda

Undersökningen ställer ett antal frågor där svenska folket visar sitt missnöje.

På frågan om hur de tycker regeringen i allmänhet sköter sitt arbete svarade de så här:

Bra: 33%

Tveksam/vet ej: 9%

Dåligt: 57%

Siffrorna visar

På frågan om hur de tror en socialdemokratiskt ledd regering (med stöd av C, MP och V) skulle sköta sitt arbete svarade de så här:

Bra: 49%

Tveksam/vet ej: 8%

Dåligt: 44%

Jämför sidorna

På frågan om hur de tror en socialdemokratiskt ledd regering skulle göra ett bättre eller sämre jobb än den sittande moderatledda regeringen svarade de så här:

Bättre jobb: 44%

Sämre jobb: 30%

Varken bättre eller sämre jobb: 20%

Tveksam/vet ej: 6%

Könen tycker olika

Undersökningen visar även att endast tre procent av väljarna tycker att regeringen gör ett mycket bra jobb.

60 procent av männen tror att en socialdemokratiskt ledd regering skulle göra ett dåligt jobb samtidigt som 61 procent av kvinnliga väljare tror att de skulle göra ett bra jobb.

Tillträdde nyligen

Efter valet 2022 bildades en ny regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stödparti.

Den nya regeringen har presenterat sina ambitioner i Tidöavtalet, en överenskommelse mellan partierna.

Tidöavtalet är över 60 sidor långt och innehåller knappt 200 reformförslag som ska “lösa de stora samhällsproblemen i Sverige”.

Foto: Viktor Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen