Därför går polisen inte ut med namn och bild på 55-åringen

2021 10 03

Göteborgspolisen meddelar nu varför man inte gått ut med namn och bild på 55-åringen som misstänks för explosionen i Göteborg.

Ett omfattande polispådrag har satts in i jakten på vad som ligger bakom sprängningen mot flerfamiljsbyggnaden på Övre Husargatan i Göteborg nyligen där 16  personer skadades varav 4 allvarligt och hundratals fick evakueras.

Skulle vräkas

Rapporteringen i pressen har varit omfattande kring den misstänkte 55-åringen som själv bor i huset och som skulle vräkas samma dag. 55-åringen pekas även ut som rättshaverist och har anhållits i sin frånvaro men är ännu inte gripen av polisen.

Polisens förklaring

TV4:s utsände i Göteborg förklarar varför polisen har valt att ännu så länge inte gå ut med namn och bild på 55-åringen.

– Det är det absolut sista men gör som utredningsåtgärd. Och det är för att det är ett intrång i den personliga integriteten att gå ut med namn och bild, rapporterar Anna-Maria Holmgren för TV4 Nyheterna.

Se hela TV4-inslaget här.

ANALYS

En av kvällstidningarna har dock redan gått ut med namn och bild på den misstänkte 55-åringen – nämligen Expressen. Och tidningen har publicerat en rad olika bilder samt även filmklipp där man kan se hur 55-åringen i bar överkropp står på en pall utanför sin mamma balkong vid hennes äldreboende.

Personalen hade fått direktiv om att dokumentera 55-åringens agerande vid äldreboendet då han bröt mot coronareglerna.

Kallades mördare

– I början av pandemin fick han som alla andra besöka sin mamma ute på gården med plexiglas och visir.  Men det struntade han i. Så till slut fick han inte besöka henne på gården längre, eftersom han inte följde restriktionerna utan skulle krama henne och vara i ansiktet. Och det var då han började bli så galen och sa att vi var mördare som låste in henne, säger en tidigare anställd till Expressen.

Foto: TV4

[yop_poll id="715"]

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen