– De som fått Astra bör snarast få en tredje dos

2021 08 04

Alla som har fått Astra Zenecas vaccin löper större risk att smittas och att bli sjuka och de bör därför få dos 3 snarast.

Det anser Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, som dessutom betonar att situationen är extra allvarlig eftersom det är de äldre som har fått Astra Zeneca.

– Detta är allvarligt eftersom det betyder att även de äldre, som har fått Astra Zenecas vaccin, kommer att vara med och bidra till smittspridningen i höst, säger han till DN.

Astra har svagheter

4 av 10 som fått Astra Zenecas vaccin riskerar att smittas av den nya deltavarianten och var tredje kan dessutom bli sjuk och därför bör de så snart det bara går få dos 3 i form av ett så kallat mRNA-vaccin, det vill säga Moderna eller Pfizer, menar professorn, enligt DN.

Bakgrunden är att Astra har visat sig ge sämre skydd:

Asymtomatisk infektion

◾Pfizer 80 %

◾AstraZ 60 %

Sjukdom

◾Pfizer 88 %

◾AstraZ 67 %

Sjukhusinläggning och död

◾Pfizer 96 %

◾AstraZ ingen data

Källa: DN

Slutsatsen är enkel – Astra Zeneca ger ett betydligt sämre skydd jämfört med Pfizer. Medan bara 12 % av de som fått Pfizer Biontech riskerar att bli sjuka så riskerar hela 33 % av de som fått Astra Zeneca att bli sjuka.

– Det är ganska mycket, säger Anders Björkman till DN.

Håll fortsatt avstånd i affären

Samtidigt bedöms risken för sjukhusinläggning och dödsfall att vara låg även med Astra Zenecas vaccin. Anders Björkman kommer dock med flera uppmaningar.

– Man bör fortfarande hålla avstånd i affären och inte gå på stora fester även om man är fullvaccinerad, säger professor Björkman som indikerar att de som fått Astra bör vara extra försiktiga.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten meddelade igår att dos 3 eventuellt blir aktuellt för 80-plussare och vissa riskgrupper redan i höst och sannolikt för en större del av den vuxna befolkningen under nästa år 2022.

Det skiljer sig ganska kraftigt från professor Björkmans rekommendation då han anser att alla som fått Astra bör få dos 3 snarast, det vill säga nu i augusti och september. Men då de allra flesta som fick Astra inte är 80-plus så innebär det att de enligt Folkhälsomyndigetens senaste besked troligen får vänta till nästa år. Folkhälsomyndighetens inriktning framöver är dock oklar och kan komma att ändras.

Man bör tänka på att Folkhälsomyndigheten har många aspekter att väga in inklusive vad som är praktiskt genomförbart.

Viktigt att tänka på

Det är naturligt att en del som fått Astra känner en viss oro men det är viktigt att tänka på följande:
✅ Det alternativ som enligt forskare har allra störst risker är om man inte vaccinerats alls.

✅ Astra ger ett mycket bra skydd mot allvarlig sjukdom och död. Det är ingen prognos utan det är bergfast kunskap och det kan vi se baserat på hur dessa kurvor utvecklades efter att en stor andel av Sveriges äldre fick Astra i våras - sjukhusinläggningar och dödsfall sjönk mycket kraftigt.

✅ Man kan finna glädje i kunskapen om att studier pekar på att en mix av Astra och Pfizer ger mycket bra resultat och när dos 3 förr eller senare kommer så är det väldigt positivt.

Det finns med andra ord många anledningar att känna tacksamhet och glädje istället för oro.

Ärlig och rak

Samtidigt ska man vara ärlig och rak och Astra Zeneca har brister jämfört med Pfizer Biontech. Har man fått Astra kan det vara bra att ta del av professor Björkmans information och många i den kategorin lär även vara lite extra försiktiga till dess att de fått dos 3 .Men skyddet är ändå betydligt, betydligt bättre än de som inte vaccinerats alls.

[yop_poll id="448"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen