De viktigaste faktorerna i kampen om regeringsmakten
2021 06 25
Regeringsrysaren mellan Löfven (S) och Kristersson (M) är ytterst oviss.
Möjligheterna för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister och undvika ett extraval har minskat senast dygnet då Liberalerna slagit igen dörren. Men Stefans (S) chanser är fortfarande inte obefintliga. Statsministern är ännu så länge den som håller i styråran och han har en viss chans att fortfarande ro hem makten.
Talar för M-KD-SD-L-sidan:
Lag Kristersson har 174 mandat som ser ut att vara ganska säkra. Ännu så länge finns ingen signal om att någon SD-negativ ledamot i Liberalerna har för avsikt att bryta partilinjen. Alla tycks säga ja till Sabunis linje om att stödja Kristersson. Den relativt starka enigheten inom M-KD-SD-L-sidan är Lag Kristerssons starkaste tillgång.
Det innebär att de behöver bara få över en enda person från andra sidan för att uppnå majoritet. I Västerbotten finns centerpartisten Helena Lindahl som som igår signalerade i ett inlägg på Facebook att hon tröttnat på Stefan Löfven som statsminister.
– I dag ser jag inte att den senaste mandatperioden har gett mig skäl att ompröva min uppfattning runt samarbetet med Stefan Löfven. Han har fått sin chans och utfallet har inte varit bra, skriver hon.
Det kan tolkas som en signal till Moderaterna om att hon är övertalningsbar att byta sida. M kan till exempel komma att erbjuda henne en ministerpost. Men det är osäkert om hon i så fall skulle nappa på betet.
Även utan Lindahl har M-KD-SD fler mandat än S-MP-C vilket är avgörande i budgetfrågan där V inte avser att rösta på S-MP-C-budgeten. Budgetfrågan är mycket kritisk för att bilda regering.
Talar för S-MP-C-V-sidan:
Vänstern är mycket nöjda med att de fällde förslaget om marknadshyror. De vill inte att segerkänslan och alla hurrarop ska bytas ut mot burop vilket blir fallet om V fäller en S-C-MP-budget – och det är den punkten som nu hindrar Löfven från att säkra en seger. De tre partierna har tillsammans med V de 175 mandat som krävs för att göra Löfven till statsminister i en statsministeromröstning.
Men nu när L bytt sida behöver S-MP-C även V:s aktiva ja-röster i budgetomröstningen i höst för att få igenom sin budget – vilken är motorn i politiken. V väntas nämligen rösta passivt ja till Löfven i statsministeromröstningen genom att trycka på gula avstå-knapparna men väntas inte rösta på S-MP-C-budgeten.
Om Stefan (S) kan få V att gå med på att stödja en S-MP-C-budget utan att ställa nya krav samtidigt som han kan utlova Annie (C) att man säger ja till de nya C-kraven som ska kompensera för uteblivna marknadshyror så kanske han kan gå vinnande ur striden. Då sker inget budgetsamarbete med V även om man är beroende av V:s aktiva röster - en svår balansgång för alla inblandade parter.
Extraval runt knuten
Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan tillkomma och klockan tickar nu snabbt mot Löfvens deadline efter helgen.
Om Löfven inte kan säkra majoritet så antas han utlysa extraval vilket innebär att det tredje alternativet, det vill säga att Ulf Kristersson (M) vinner en statsministeromröstning i samband med talmansrundorna är nästan uteslutet.
Men det kan även vara så att han väljer att släppa fram Ulf Kristersson (M) om Centern meddelar att partiet släpper fram en Kristerssonregering baserat på att Centern redan testat alla andra alternativ och inte vill ha extraval.
Motståndarsidans budget
Det är med andra ord ett mycket ovisst läge just nu och närmast omöjligt att sia om vad som kommer att ske. Det är till och med svårare att se en självklar utväg nu än det var vid talmansrundorna vintern 2018-2019.
En fråga som dock är värd att ställa sig är om det kanske är bättre att regera med motståndarsidans budget än att inte regera alls. Frågan är hur många väljare som minns att Löfven regerat på en M-KD-budget tidigare. Och sannolikt är det få av hans egna väljare som håller det emot honom. Men det är oklart om talmannen godtar en regering som inte kan få igenom sin budget.
