De viktigaste faktorerna i kampen om regeringsmakten

2021 06 25

Regeringsrysaren mellan Löfven (S) och Kristersson (M) är ytterst oviss. 

Möjligheterna för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister och undvika ett extraval har minskat senast dygnet då Liberalerna slagit igen dörren. Men Stefans (S) chanser är fortfarande inte obefintliga. Statsministern är ännu så länge den som håller i styråran och han har en viss chans att fortfarande ro hem makten.

🔵 Talar för M-KD-SD-L-sidan:

Lag Kristersson har 174 mandat som ser ut att vara ganska säkra. Ännu så länge finns ingen signal om att någon SD-negativ ledamot i Liberalerna har för avsikt att bryta partilinjen. Alla tycks säga ja till Sabunis linje om att stödja Kristersson. Den relativt starka enigheten inom M-KD-SD-L-sidan är Lag Kristerssons starkaste tillgång.

Det innebär att de behöver bara få över en enda person från andra sidan för att uppnå majoritet. I Västerbotten finns centerpartisten Helena Lindahl som som igår signalerade i ett inlägg på Facebook att hon tröttnat på Stefan Löfven som statsminister.

– I dag ser jag inte att den senaste mandatperioden har gett mig skäl att ompröva min uppfattning runt samarbetet med Stefan Löfven. Han har fått sin chans och utfallet har inte varit bra, skriver hon.

Det kan tolkas som en signal till Moderaterna om att hon är övertalningsbar att byta sida. M kan till exempel komma att erbjuda henne en ministerpost. Men det är osäkert om hon i så fall skulle nappa på betet.

Även utan Lindahl har M-KD-SD fler mandat än S-MP-C vilket är avgörande i budgetfrågan där V inte avser att rösta på S-MP-C-budgeten. Budgetfrågan är mycket kritisk för att bilda regering.

🔴 Talar för S-MP-C-V-sidan:

Vänstern är mycket nöjda med att de fällde förslaget om marknadshyror. De vill inte att segerkänslan och alla hurrarop ska bytas ut mot burop vilket blir fallet om V fäller en S-C-MP-budget – och det är den punkten som nu hindrar Löfven från att säkra en seger. De tre partierna har tillsammans med V de 175 mandat som krävs för att göra Löfven till statsminister i en statsministeromröstning.

Men nu när L bytt sida behöver S-MP-C även V:s aktiva ja-röster i budgetomröstningen i höst för att få igenom sin budget – vilken är motorn i politiken. V väntas nämligen rösta passivt ja till Löfven i statsministeromröstningen genom att trycka på gula avstå-knapparna men väntas inte rösta på S-MP-C-budgeten.

Om Stefan (S) kan få V att gå med på att stödja en S-MP-C-budget utan att ställa nya krav samtidigt som han kan utlova Annie (C) att man säger ja till de nya C-kraven som ska kompensera för uteblivna marknadshyror så kanske han kan gå vinnande ur striden. Då sker inget budgetsamarbete med V även om man är beroende av V:s aktiva röster - en svår balansgång för alla inblandade parter.

Extraval runt knuten

Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan tillkomma och klockan tickar nu snabbt mot Löfvens deadline efter helgen.

Om Löfven inte kan säkra majoritet så antas han utlysa extraval vilket innebär att det tredje alternativet, det vill säga att Ulf Kristersson (M) vinner en statsministeromröstning i samband med talmansrundorna är nästan uteslutet.

Men det kan även vara så att han väljer att släppa fram Ulf Kristersson (M) om Centern meddelar att partiet släpper fram en Kristerssonregering baserat på att Centern redan testat alla andra alternativ och inte vill ha extraval.

Motståndarsidans budget

Det är med andra ord ett mycket ovisst läge just nu och närmast omöjligt att sia om vad som kommer att ske. Det är till och med svårare att se en självklar utväg nu än det var vid talmansrundorna vintern 2018-2019.

✅ En fråga som dock är värd att ställa sig är om det kanske är bättre att regera med motståndarsidans budget än att inte regera alls. Frågan är hur många väljare som minns att Löfven regerat på en M-KD-budget tidigare. Och sannolikt är det få av hans egna väljare som håller det emot honom. Men det är oklart om talmannen godtar en regering som inte kan få igenom sin budget.

[yop_poll id="264"]

21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen