Diktator ber Putin om ursäkt

2023 09 21

Rysslands diktator Vladimir Putin har mottagit en ursäkt från en diktatorvän.

Det uppger den ryska regimen i Moskva på torsdagen.

Enligt Kreml är det Azerbajdzjans diktator Ilhan Alijev som bett Putin om ursäkt.

I ett telefonsamtal ska Alijev ha utryckt sina "djupaste kondoleanser" över de ryska fredsbevarande trupperna som dödades i regionen Nagorno-Karabach under gårdagen.

Kontaktade Putin

Azerbajdzjan inledde i tisdags en ”anti-terroroperation” i regionen som varit under armenisk kontroll.

Under striderna dödades flera ryska soldater av azerbajdzjansk militär. Enligt Reuters besköts de ryska truppernas fordon.

Nu ber Azerbajdzjans diktator Ilhan Alijev om ursäkt.

– Rysslands president Vladimir Putin och Azerbajdzjans president Ilham Alijev höll ett telefonsamtal på initiativ av den azerbajdzjanska sidan, uppger Kreml i ett uttalande. 

– Under samtalet bad Alijev om ursäkt och uttryckte sina djupa kondoleanser över de tragiska dödsfallen hos Rysslands fredsbevarande styrkor i Karabach.

Utvecklar relation

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Putin i stället närmat sig den azerbajdzjanska diktatorkollegan Alijev

Överens om att stoppa våldet

De armeniska separatisterna i Nagorno-Karabach har deklarerat att man gått med på att lägga ned sina vapen efter två dagars intensiva strider. 

Men separatisterna kräver säkerhetsgarantier.

Det rapporterar Reuters.

– Vi har enats om att upphöra med militära aktioner, men vi väntar på en slutgiltig överenskommelse. Samtal pågår, vi får se. Vi behöver prata igenom många frågor.

Det säger David Babayan, rådgivare till Nagorno-Karabachs president Samvel Shahramanyan, till Reuters.

Bakgrund konflikten mellan Azerbajdzjan  och Armenien 

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna.

Konflikten vid ett flertal tillfällen blossat upp på nytt  efter det första kriget. 

Fakta Azerbajdzjan 

- Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. 

- Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat.

- Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen