Diktator utlöser migrantvåg mot norra Europa – Nödläge utlyst

2021 07 16

Belarus diktator har iscensatt en migrantström mot Litauen för att straffa EU som stödjer demokratikämparna i diktaturen Belarus. Litauen har satt in armén och utlyst nationellt nödläge.

Under 2021 har tio gånger fler illegala migranter försökt ta sig in i Litauen från Belarus jämfört med i fjol och migranter har själva berättat för Reuters om bakgrunden till deras resa. En kvinna från Somalia uppger att hon rest i flygplan från Istanbul i Turkiet till Minsk i Belarus varpå hon nu övergivits vid gränsen till Litauen.

Nästan 1 700 migranter har olagligen tagit sig in Litauen från Belarus i år varav över 1 000 i juli rapporterar Reuters.

Efter valfusket

– Att använda migranter som vapen och pressa dem mot gränsen är oacceptabelt, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt Reuters.

– När flyktingar används som politiskt vapen….jag ska tala med mina kollegor för att få en gemensam EU-strategi, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Litauens regering bedömer att diktator Lukashenkos vill pressa EU på grund av EU:s sanktioner mot Belarus som ökade förtrycket och trakasserierna av befolkningen kraftigt efter valfusket i presidentvalet i augusti 2020.

Förra månaden införde EU ytterligare sanktioner mot Belarus exportindustri och finanssektor i ett försök att slå mot diktator Lukashenkos intäkter, uppger Reuters.

Bygger taggtrådsmur

Litauen har börjat bygga en drygt 5 mil lång taggtrådsförsedd mur på 1,8 meters höjd mot Belarus. Byggnationen inleddes i fredags och EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex är även på väg att sända extra förstärkning till Litauen. Planen är bland annat att flyga migranter bort från Litauen.

Frågan har blivit mycket stor i europeisk politik och bland annat har EU-parlamentets partigrupp EPP där M och KD ingår gått ut med en förklarande bild på hur diktatorn Lukashenkos iscensatta migrantvåg mot Europa ser ut.

ANALYS

Litauen är ett av de länder som starkast stått upp för demokrati och frihet i Belarus och har riktat skarp kritik mot den grymma diktaturen och diktatorn Lukashenkos förtryck av folket. För att motverka EU:s kamp för demokrati i Belarus försöker nu diktatorn att pressa EU att överge sina sanktioner mot regimen genom att utlösa en orkestrerad migrantvåg mot Litauen och Europa.

Om EU ger sitt omedelbara och kraftfulla stöd till Litauen kan följande uppnås:  

◾Diktatorn Lukashenko får klart för sig att hans agerande inte fungerar

◾Litauen får klart för sig att hela EU står bakom landets skarpa kritik mot diktaturer

◾Belarus folk får klart för sig att EU inte viker ned sig mot den grymma diktatorn

◾Istället för att migrantfrågan ska splittra EU kan den ena EU om Frontex stoppar den orkestrerade migrantströmmen

Beskedet från EU:s gränsbevakningsstyrka om att migranter sänds tillbaka kan om den fullföljs ge en tydlig signal om att försök att ta sig olagligen till EU via diktaturen Belarus inte lönar sig.

Foto: EU:s partigrupp EPP där M och KD ingår

[yop_poll id="359"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen