Diktator utlöser migrantvåg mot norra Europa – Nödläge utlyst

2021 07 16

Belarus diktator har iscensatt en migrantström mot Litauen för att straffa EU som stödjer demokratikämparna i diktaturen Belarus. Litauen har satt in armén och utlyst nationellt nödläge.

Under 2021 har tio gånger fler illegala migranter försökt ta sig in i Litauen från Belarus jämfört med i fjol och migranter har själva berättat för Reuters om bakgrunden till deras resa. En kvinna från Somalia uppger att hon rest i flygplan från Istanbul i Turkiet till Minsk i Belarus varpå hon nu övergivits vid gränsen till Litauen.

Nästan 1 700 migranter har olagligen tagit sig in Litauen från Belarus i år varav över 1 000 i juli rapporterar Reuters.

Efter valfusket

– Att använda migranter som vapen och pressa dem mot gränsen är oacceptabelt, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt Reuters.

– När flyktingar används som politiskt vapen….jag ska tala med mina kollegor för att få en gemensam EU-strategi, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Litauens regering bedömer att diktator Lukashenkos vill pressa EU på grund av EU:s sanktioner mot Belarus som ökade förtrycket och trakasserierna av befolkningen kraftigt efter valfusket i presidentvalet i augusti 2020.

Förra månaden införde EU ytterligare sanktioner mot Belarus exportindustri och finanssektor i ett försök att slå mot diktator Lukashenkos intäkter, uppger Reuters.

Bygger taggtrådsmur

Litauen har börjat bygga en drygt 5 mil lång taggtrådsförsedd mur på 1,8 meters höjd mot Belarus. Byggnationen inleddes i fredags och EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex är även på väg att sända extra förstärkning till Litauen. Planen är bland annat att flyga migranter bort från Litauen.

Frågan har blivit mycket stor i europeisk politik och bland annat har EU-parlamentets partigrupp EPP där M och KD ingår gått ut med en förklarande bild på hur diktatorn Lukashenkos iscensatta migrantvåg mot Europa ser ut.

ANALYS

Litauen är ett av de länder som starkast stått upp för demokrati och frihet i Belarus och har riktat skarp kritik mot den grymma diktaturen och diktatorn Lukashenkos förtryck av folket. För att motverka EU:s kamp för demokrati i Belarus försöker nu diktatorn att pressa EU att överge sina sanktioner mot regimen genom att utlösa en orkestrerad migrantvåg mot Litauen och Europa.

Om EU ger sitt omedelbara och kraftfulla stöd till Litauen kan följande uppnås:

Diktatorn Lukashenko får klart för sig att hans agerande inte fungerar

Litauen får klart för sig att hela EU står bakom landets skarpa kritik mot diktaturer

Belarus folk får klart för sig att EU inte viker ned sig mot den grymma diktatorn

Istället för att migrantfrågan ska splittra EU kan den ena EU om Frontex stoppar den orkestrerade migrantströmmen

Beskedet från EU:s gränsbevakningsstyrka om att migranter sänds tillbaka kan om den fullföljs ge en tydlig signal om att försök att ta sig olagligen till EU via diktaturen Belarus inte lönar sig.

Foto: EU:s partigrupp EPP där M och KD ingår

[yop_poll id="359"]

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen