Diktator utlöser migrantvåg mot norra Europa – Nödläge utlyst

2021 07 16

Belarus diktator har iscensatt en migrantström mot Litauen för att straffa EU som stödjer demokratikämparna i diktaturen Belarus. Litauen har satt in armén och utlyst nationellt nödläge.

Under 2021 har tio gånger fler illegala migranter försökt ta sig in i Litauen från Belarus jämfört med i fjol och migranter har själva berättat för Reuters om bakgrunden till deras resa. En kvinna från Somalia uppger att hon rest i flygplan från Istanbul i Turkiet till Minsk i Belarus varpå hon nu övergivits vid gränsen till Litauen.

Nästan 1 700 migranter har olagligen tagit sig in Litauen från Belarus i år varav över 1 000 i juli rapporterar Reuters.

Efter valfusket

– Att använda migranter som vapen och pressa dem mot gränsen är oacceptabelt, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt Reuters.

– När flyktingar används som politiskt vapen….jag ska tala med mina kollegor för att få en gemensam EU-strategi, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Litauens regering bedömer att diktator Lukashenkos vill pressa EU på grund av EU:s sanktioner mot Belarus som ökade förtrycket och trakasserierna av befolkningen kraftigt efter valfusket i presidentvalet i augusti 2020.

Förra månaden införde EU ytterligare sanktioner mot Belarus exportindustri och finanssektor i ett försök att slå mot diktator Lukashenkos intäkter, uppger Reuters.

Bygger taggtrådsmur

Litauen har börjat bygga en drygt 5 mil lång taggtrådsförsedd mur på 1,8 meters höjd mot Belarus. Byggnationen inleddes i fredags och EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex är även på väg att sända extra förstärkning till Litauen. Planen är bland annat att flyga migranter bort från Litauen.

Frågan har blivit mycket stor i europeisk politik och bland annat har EU-parlamentets partigrupp EPP där M och KD ingår gått ut med en förklarande bild på hur diktatorn Lukashenkos iscensatta migrantvåg mot Europa ser ut.

ANALYS

Litauen är ett av de länder som starkast stått upp för demokrati och frihet i Belarus och har riktat skarp kritik mot den grymma diktaturen och diktatorn Lukashenkos förtryck av folket. För att motverka EU:s kamp för demokrati i Belarus försöker nu diktatorn att pressa EU att överge sina sanktioner mot regimen genom att utlösa en orkestrerad migrantvåg mot Litauen och Europa.

Om EU ger sitt omedelbara och kraftfulla stöd till Litauen kan följande uppnås:  

◾Diktatorn Lukashenko får klart för sig att hans agerande inte fungerar

◾Litauen får klart för sig att hela EU står bakom landets skarpa kritik mot diktaturer

◾Belarus folk får klart för sig att EU inte viker ned sig mot den grymma diktatorn

◾Istället för att migrantfrågan ska splittra EU kan den ena EU om Frontex stoppar den orkestrerade migrantströmmen

Beskedet från EU:s gränsbevakningsstyrka om att migranter sänds tillbaka kan om den fullföljs ge en tydlig signal om att försök att ta sig olagligen till EU via diktaturen Belarus inte lönar sig.

Foto: EU:s partigrupp EPP där M och KD ingår

[yop_poll id="359"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen