Diktator utlöser migrantvåg mot norra Europa – Nödläge utlyst

2021 07 16

Belarus diktator har iscensatt en migrantström mot Litauen för att straffa EU som stödjer demokratikämparna i diktaturen Belarus. Litauen har satt in armén och utlyst nationellt nödläge.

Under 2021 har tio gånger fler illegala migranter försökt ta sig in i Litauen från Belarus jämfört med i fjol och migranter har själva berättat för Reuters om bakgrunden till deras resa. En kvinna från Somalia uppger att hon rest i flygplan från Istanbul i Turkiet till Minsk i Belarus varpå hon nu övergivits vid gränsen till Litauen.

Nästan 1 700 migranter har olagligen tagit sig in Litauen från Belarus i år varav över 1 000 i juli rapporterar Reuters.

Efter valfusket

– Att använda migranter som vapen och pressa dem mot gränsen är oacceptabelt, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt Reuters.

– När flyktingar används som politiskt vapen….jag ska tala med mina kollegor för att få en gemensam EU-strategi, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Litauens regering bedömer att diktator Lukashenkos vill pressa EU på grund av EU:s sanktioner mot Belarus som ökade förtrycket och trakasserierna av befolkningen kraftigt efter valfusket i presidentvalet i augusti 2020.

Förra månaden införde EU ytterligare sanktioner mot Belarus exportindustri och finanssektor i ett försök att slå mot diktator Lukashenkos intäkter, uppger Reuters.

Bygger taggtrådsmur

Litauen har börjat bygga en drygt 5 mil lång taggtrådsförsedd mur på 1,8 meters höjd mot Belarus. Byggnationen inleddes i fredags och EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex är även på väg att sända extra förstärkning till Litauen. Planen är bland annat att flyga migranter bort från Litauen.

Frågan har blivit mycket stor i europeisk politik och bland annat har EU-parlamentets partigrupp EPP där M och KD ingår gått ut med en förklarande bild på hur diktatorn Lukashenkos iscensatta migrantvåg mot Europa ser ut.

ANALYS

Litauen är ett av de länder som starkast stått upp för demokrati och frihet i Belarus och har riktat skarp kritik mot den grymma diktaturen och diktatorn Lukashenkos förtryck av folket. För att motverka EU:s kamp för demokrati i Belarus försöker nu diktatorn att pressa EU att överge sina sanktioner mot regimen genom att utlösa en orkestrerad migrantvåg mot Litauen och Europa.

Om EU ger sitt omedelbara och kraftfulla stöd till Litauen kan följande uppnås:  

◾Diktatorn Lukashenko får klart för sig att hans agerande inte fungerar

◾Litauen får klart för sig att hela EU står bakom landets skarpa kritik mot diktaturer

◾Belarus folk får klart för sig att EU inte viker ned sig mot den grymma diktatorn

◾Istället för att migrantfrågan ska splittra EU kan den ena EU om Frontex stoppar den orkestrerade migrantströmmen

Beskedet från EU:s gränsbevakningsstyrka om att migranter sänds tillbaka kan om den fullföljs ge en tydlig signal om att försök att ta sig olagligen till EU via diktaturen Belarus inte lönar sig.

Foto: EU:s partigrupp EPP där M och KD ingår

[yop_poll id="359"]

25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen