Diktator utlöser migrantvåg mot norra Europa – Nödläge utlyst

2021 07 16

Belarus diktator har iscensatt en migrantström mot Litauen för att straffa EU som stödjer demokratikämparna i diktaturen Belarus. Litauen har satt in armén och utlyst nationellt nödläge.

Under 2021 har tio gånger fler illegala migranter försökt ta sig in i Litauen från Belarus jämfört med i fjol och migranter har själva berättat för Reuters om bakgrunden till deras resa. En kvinna från Somalia uppger att hon rest i flygplan från Istanbul i Turkiet till Minsk i Belarus varpå hon nu övergivits vid gränsen till Litauen.

Nästan 1 700 migranter har olagligen tagit sig in Litauen från Belarus i år varav över 1 000 i juli rapporterar Reuters.

Efter valfusket

– Att använda migranter som vapen och pressa dem mot gränsen är oacceptabelt, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt Reuters.

– När flyktingar används som politiskt vapen….jag ska tala med mina kollegor för att få en gemensam EU-strategi, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis.

Litauens regering bedömer att diktator Lukashenkos vill pressa EU på grund av EU:s sanktioner mot Belarus som ökade förtrycket och trakasserierna av befolkningen kraftigt efter valfusket i presidentvalet i augusti 2020.

Förra månaden införde EU ytterligare sanktioner mot Belarus exportindustri och finanssektor i ett försök att slå mot diktator Lukashenkos intäkter, uppger Reuters.

Bygger taggtrådsmur

Litauen har börjat bygga en drygt 5 mil lång taggtrådsförsedd mur på 1,8 meters höjd mot Belarus. Byggnationen inleddes i fredags och EU:s gränsbevakningsstyrka Frontex är även på väg att sända extra förstärkning till Litauen. Planen är bland annat att flyga migranter bort från Litauen.

Frågan har blivit mycket stor i europeisk politik och bland annat har EU-parlamentets partigrupp EPP där M och KD ingår gått ut med en förklarande bild på hur diktatorn Lukashenkos iscensatta migrantvåg mot Europa ser ut.

ANALYS

Litauen är ett av de länder som starkast stått upp för demokrati och frihet i Belarus och har riktat skarp kritik mot den grymma diktaturen och diktatorn Lukashenkos förtryck av folket. För att motverka EU:s kamp för demokrati i Belarus försöker nu diktatorn att pressa EU att överge sina sanktioner mot regimen genom att utlösa en orkestrerad migrantvåg mot Litauen och Europa.

Om EU ger sitt omedelbara och kraftfulla stöd till Litauen kan följande uppnås:  

◾Diktatorn Lukashenko får klart för sig att hans agerande inte fungerar

◾Litauen får klart för sig att hela EU står bakom landets skarpa kritik mot diktaturer

◾Belarus folk får klart för sig att EU inte viker ned sig mot den grymma diktatorn

◾Istället för att migrantfrågan ska splittra EU kan den ena EU om Frontex stoppar den orkestrerade migrantströmmen

Beskedet från EU:s gränsbevakningsstyrka om att migranter sänds tillbaka kan om den fullföljs ge en tydlig signal om att försök att ta sig olagligen till EU via diktaturen Belarus inte lönar sig.

Foto: EU:s partigrupp EPP där M och KD ingår

[yop_poll id="359"]

JUST NU: Historiskt lönebesked för anställda – kan komma idag

2025 11 11

Idag, tisdag, kommer EU att meddela sin dom om minimilöner.

Frågan har varit på gång under en längre tid.

EU vill införa ett nytt direktiv som ska garantera EU-medborgare en lön som ger förutsättningar för vad som beskrivs som en anständig levnadsstandard.

Både Sverige och Danmark har motsatt sig de nya reglerna och kräver att direktivet ogiltigförklaras.

– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra, säger Johan Britz (L), arbetsmarknadsminister, till SR.

Forskare: kan påverka a-kassa och skatt

Det nya direktivet om nya minimilöner skulle kunna införlivas antingen via lag eller uppmuntran till de kollektivavtal som redan finns på plats.

Men den största oron från svenskt håll handlar snarare om vilka följder ett grönt ljus från EU skulle få.

– Det kan få olika typer av följdeffekter som vi inte kan överblicka, säger Johan Britz.

Enligt ministern handlar det till stor del om en "principfråga" där EU inte ska ägna sig åt lönebildningsfrågor.

Juristerna och forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin, verksamma vid Linnéuniversitet respektive Stockholms universitet, är inne på liknande spår när det gäller potentiella följdeffekter.

– Får direktivet om tillräckliga minimilöner grönt ljus av EU-domstolen uppstår sannolikt än starkare anspråk på utveckling av EU-samarbete om socialförsäkringsskydd och a-kassa – och i förlängningen också inkomstskatt. Då kan alltså välfärdspolitiken komma att regleras på supranationell nivå, framhåller forskarna till SvD.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Historiskt oavsett

Enligt EU-kommissionen kan de nya reglerna innebära lönehöjningar på uppemot 20 procent i vissa länder.

– I alla händelser kommer den 11 november 2025 att vara en historisk dag för EU. Domen kommer ha väsentlig betydelse för vad som är rättsligt och därmed politiskt möjligt inom ramen för EU:s socialpolitik, menar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Arlington Research resp Svante Rinalder/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 november 2025

JUST NU: Europa kan bryta tystnaden med Putin

2025 11 11

Sauli Niinistö, Finlands före detta president, uppmanar Europa att tala direkt med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den finländska expresidenten bör europeiska länder bryta tystnaden och istället göra som USA:s president Donald Trump.

– Macron (Frankrikes president, red. anm.) är förmodligen den senaste som ringde, och innan dess (Tysklands) förbundskansler Scholtz för ungefär ett år sedan. Och han fick en hel del skäll, säger Sauli Niinistö till Yle och fortsätter:

– Jag försvarade honom och jag ser fortfarande en viss sorts lustig situation i att européerna meddelar att de inte kommer att prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump pratar och sedan går vi och lyssnar på vad han sade. Och samtidigt är vi lite rädda att de inte bara kommer att prata om Europa över Europa.

Beskedet: uppe för diskussion

Nu kommer de första reaktionerna på Niinistös tuffa uppmaning.

Enligt Johannes Koskinen, ordförande för finländska riksdagens utrikesutskott, menar att frågan redan är uppe för diskussion på europeisk nivå.

– När man ser hur instabila Trumps kontakter är, säger Koskinen till Iltalehti.

Han syftar på de besked som den amerikanska presidenten gett om förhandlingarna med Putin.

Enligt Johannes Koskinen diskuteras det i Europa huruvida man bör organisera en “starkare förbindelse”.

– Det är tydligt att andra inte har samma påtryckningskraft som USA:s president, men å andra sidan borde man få fram den breda majoritetens åsikt inom en koalition av villiga, och inte bara slumpmässiga ställningstaganden, säger han.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

"Klokt att ta diskussionen själv"

Sauli Niinistö menar att Europa skulle kunna gynnas av att prata direkt med Moskva istället för att ta omvägen via Vita huset.

– När man är i en sådan här situation kan det vara klokt att själv ha de diskussionerna. Precis som Trump.

Redan i våras öppnade Finlands nuvarande president Alexander Stubb för att Europa inom kort kommer att behöva inleda diskussioner med Ryssland.

– Grundtanken här var att eftersom amerikanerna är inblandade, så måste även Europa vara inblandat, sa Stubb till Yle då.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen