Diktatorn beordrar soldater in över Ukrainas gränser

2022 02 22

Rysslands diktator beordrar nu ryska styrkor att marschera in i Ukraina.

Åtgärden utgör en av punkterna i det dekret som Rysslands ledare gick ut med tidigare på måndagskvällen, rapporterar Jerusalem Post.

Bryter mot internationell rätt

Huvudpoängen i dekretet var att Ryssland erkänner de två självutnämnda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det är två av Ukrainas 27 regioner och dekretet innebär ett brott mot internationell rätt.

Kraftig eskalering

Putinregimen har mer konkret även givit en order till Rysslands försvarsdepartement om att sända så kallade ”fredsbevarande” trupper in över Ukrainas gränser, till de östar delarna av landet som hålls av separatister.

Rysk aggressivitet mot Europa

Ryssland har redan närmare 200 000 soldater nära Ukrainas gräns.

De senaste timmarnas utveckling innebär en kraftig eskalering av Rysslands aggressivitet mot Europa och Ukraina.

Rysk ockupation

De båda utbrytarrepublikerna tillhör Ukraina och när de ryska trupperna går över gränserna så träder de in i ett annat land – det självständiga landet Ukraina med 44 miljoner invånare.

Det handlar om rysk ockupation av ett annat land – där han definitivt inte är välkommen.

USA lovar att agera kraftfullt

– Kremls erkännande av de så kallade Donetsk och Luhansk Folkrepubliker som självständiga kräver en snabb och stark respons. Och vi kommer att ta lämpliga steg i koordination med våra partners, meddelar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Nato fördömer

– Jag fördömer Rysslands beslut. Detta underminerar ytterligare Ukrainas suveränitet och territoriella självständighet, eroderar försöken att nå en överenskommelse rörande konflikten och bryter mot Minskavtalet, framhåller Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Bara en tredjedel

Det är ännu okänt hur Ukraina kommer att svara om ryska styrkor korsar gränsen och går in öppet på Ukrainas territorium. De ryskstödda separatisterna har dessutom bara omkring en tredjedel av de båda regionerna Donetsk och Luhansks yta. Vad som kommer att ske med de två tredjedelar som styrs av Ukraina är inte heller klart.

Arkivfoto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen