Diktatorn beordrar soldater in över Ukrainas gränser

2022 02 22

Rysslands diktator beordrar nu ryska styrkor att marschera in i Ukraina.

Åtgärden utgör en av punkterna i det dekret som Rysslands ledare gick ut med tidigare på måndagskvällen, rapporterar Jerusalem Post.

Bryter mot internationell rätt

Huvudpoängen i dekretet var att Ryssland erkänner de två självutnämnda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det är två av Ukrainas 27 regioner och dekretet innebär ett brott mot internationell rätt.

Kraftig eskalering

Putinregimen har mer konkret även givit en order till Rysslands försvarsdepartement om att sända så kallade ”fredsbevarande” trupper in över Ukrainas gränser, till de östar delarna av landet som hålls av separatister.

Rysk aggressivitet mot Europa

Ryssland har redan närmare 200 000 soldater nära Ukrainas gräns.

De senaste timmarnas utveckling innebär en kraftig eskalering av Rysslands aggressivitet mot Europa och Ukraina.

Rysk ockupation

De båda utbrytarrepublikerna tillhör Ukraina och när de ryska trupperna går över gränserna så träder de in i ett annat land – det självständiga landet Ukraina med 44 miljoner invånare.

Det handlar om rysk ockupation av ett annat land – där han definitivt inte är välkommen.

USA lovar att agera kraftfullt

– Kremls erkännande av de så kallade Donetsk och Luhansk Folkrepubliker som självständiga kräver en snabb och stark respons. Och vi kommer att ta lämpliga steg i koordination med våra partners, meddelar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Nato fördömer

– Jag fördömer Rysslands beslut. Detta underminerar ytterligare Ukrainas suveränitet och territoriella självständighet, eroderar försöken att nå en överenskommelse rörande konflikten och bryter mot Minskavtalet, framhåller Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Bara en tredjedel

Det är ännu okänt hur Ukraina kommer att svara om ryska styrkor korsar gränsen och går in öppet på Ukrainas territorium. De ryskstödda separatisterna har dessutom bara omkring en tredjedel av de båda regionerna Donetsk och Luhansks yta. Vad som kommer att ske med de två tredjedelar som styrs av Ukraina är inte heller klart.

Arkivfoto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen