Diktatorn beordrar soldater in över Ukrainas gränser

2022 02 22

Rysslands diktator beordrar nu ryska styrkor att marschera in i Ukraina.

Åtgärden utgör en av punkterna i det dekret som Rysslands ledare gick ut med tidigare på måndagskvällen, rapporterar Jerusalem Post.

Bryter mot internationell rätt

Huvudpoängen i dekretet var att Ryssland erkänner de två självutnämnda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det är två av Ukrainas 27 regioner och dekretet innebär ett brott mot internationell rätt.

Kraftig eskalering

Putinregimen har mer konkret även givit en order till Rysslands försvarsdepartement om att sända så kallade ”fredsbevarande” trupper in över Ukrainas gränser, till de östar delarna av landet som hålls av separatister.

Rysk aggressivitet mot Europa

Ryssland har redan närmare 200 000 soldater nära Ukrainas gräns.

De senaste timmarnas utveckling innebär en kraftig eskalering av Rysslands aggressivitet mot Europa och Ukraina.

Rysk ockupation

De båda utbrytarrepublikerna tillhör Ukraina och när de ryska trupperna går över gränserna så träder de in i ett annat land – det självständiga landet Ukraina med 44 miljoner invånare.

Det handlar om rysk ockupation av ett annat land – där han definitivt inte är välkommen.

USA lovar att agera kraftfullt

– Kremls erkännande av de så kallade Donetsk och Luhansk Folkrepubliker som självständiga kräver en snabb och stark respons. Och vi kommer att ta lämpliga steg i koordination med våra partners, meddelar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Nato fördömer

– Jag fördömer Rysslands beslut. Detta underminerar ytterligare Ukrainas suveränitet och territoriella självständighet, eroderar försöken att nå en överenskommelse rörande konflikten och bryter mot Minskavtalet, framhåller Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Bara en tredjedel

Det är ännu okänt hur Ukraina kommer att svara om ryska styrkor korsar gränsen och går in öppet på Ukrainas territorium. De ryskstödda separatisterna har dessutom bara omkring en tredjedel av de båda regionerna Donetsk och Luhansks yta. Vad som kommer att ske med de två tredjedelar som styrs av Ukraina är inte heller klart.

Arkivfoto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen