Diktatorn beordrar soldater in över Ukrainas gränser

2022 02 22

Rysslands diktator beordrar nu ryska styrkor att marschera in i Ukraina.

Åtgärden utgör en av punkterna i det dekret som Rysslands ledare gick ut med tidigare på måndagskvällen, rapporterar Jerusalem Post.

Bryter mot internationell rätt

Huvudpoängen i dekretet var att Ryssland erkänner de två självutnämnda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Det är två av Ukrainas 27 regioner och dekretet innebär ett brott mot internationell rätt.

Kraftig eskalering

Putinregimen har mer konkret även givit en order till Rysslands försvarsdepartement om att sända så kallade ”fredsbevarande” trupper in över Ukrainas gränser, till de östar delarna av landet som hålls av separatister.

Rysk aggressivitet mot Europa

Ryssland har redan närmare 200 000 soldater nära Ukrainas gräns.

De senaste timmarnas utveckling innebär en kraftig eskalering av Rysslands aggressivitet mot Europa och Ukraina.

Rysk ockupation

De båda utbrytarrepublikerna tillhör Ukraina och när de ryska trupperna går över gränserna så träder de in i ett annat land – det självständiga landet Ukraina med 44 miljoner invånare.

Det handlar om rysk ockupation av ett annat land – där han definitivt inte är välkommen.

USA lovar att agera kraftfullt

– Kremls erkännande av de så kallade Donetsk och Luhansk Folkrepubliker som självständiga kräver en snabb och stark respons. Och vi kommer att ta lämpliga steg i koordination med våra partners, meddelar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Nato fördömer

– Jag fördömer Rysslands beslut. Detta underminerar ytterligare Ukrainas suveränitet och territoriella självständighet, eroderar försöken att nå en överenskommelse rörande konflikten och bryter mot Minskavtalet, framhåller Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Bara en tredjedel

Det är ännu okänt hur Ukraina kommer att svara om ryska styrkor korsar gränsen och går in öppet på Ukrainas territorium. De ryskstödda separatisterna har dessutom bara omkring en tredjedel av de båda regionerna Donetsk och Luhansks yta. Vad som kommer att ske med de två tredjedelar som styrs av Ukraina är inte heller klart.

Arkivfoto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen