Diktatorn hotar att döda ryska soldater

2022 11 04

Ryssland har enligt ledningen i Kreml mobiliserat 300 000 reservister till slagfältet i Ukraina.

Men stridsmoralen är fortsatt låg. Många rekryter flyr från slagfältet.

Det vill diktatorn Vladimir Putin sätta stopp för. Och han är beredd att gå långt för att hålla tillbaka den ukrainska offensiven.

Putin uppges ha satt in speciella militära enheter i Ukraina som har fått i uppgift att skjuta soldater som retirerar från slagfältet, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

– På grund av låg moral har Ryssland förmodligen börjat sätta in blockerande militära enheter. Dessa trupper hotar att skjuta egna soldater som retirerar och i stället pressa dessa soldater att genomföra offensiver, skriver departementet och tillägger att det är en metod som den ryska armén har använt tidigare.

Tidigare förslag från generaler

Ryska generaler har tidigare föreslagit ett en liknande metod ska användas mot soldater som deserterar från slagfältet, uppger försvarsdepartementet.

Enligt de brittiska uppgifterna har flera ryska generaler föreslagit att vapen ska användas mot desertörer.

– De vill tillåta att desertörerna skjuts till döds efter att ha fått en varning. Generalerna vill sannolikt även behålla nuvarande defensiva positioner och hellre möta döden än att retirera, skriver britterna.

Avslutningsvis skriver departementet att Kremls nya taktik understryker uppgifterna om de ryska styrkornas bristande kvalité, brist på disciplin och låga stridsmoral.

Miserabla förhållanden

Nymobiliserade ryska soldater har vittnat om att de skickas till fronten i Ukraina utan ordentlig utbildning och modern utrustning.

Tidningen Novaja Gazeta har gjort en stor kartläggning. Tidningen har lyckats bekräfta 101 dödsfall, men troligtvis är siffran betydlig högre.

– Vi kom hit, det var vår första dag och vi hade inte avfyrat våra vapen en enda gång. De placerade oss i en stormgrupp och gav oss två granatgevär. Jag fick läsa instruktionsmanualen för att reda ut hur vapnen skulle användas, säger en av rekryterna till tidningen och berättar att flera av hans kamrater har stupat på slagfältet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen