Diktatorn hotar att döda ryska soldater

2022 11 04

Ryssland har enligt ledningen i Kreml mobiliserat 300 000 reservister till slagfältet i Ukraina.

Men stridsmoralen är fortsatt låg. Många rekryter flyr från slagfältet.

Det vill diktatorn Vladimir Putin sätta stopp för. Och han är beredd att gå långt för att hålla tillbaka den ukrainska offensiven.

Putin uppges ha satt in speciella militära enheter i Ukraina som har fått i uppgift att skjuta soldater som retirerar från slagfältet, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

– På grund av låg moral har Ryssland förmodligen börjat sätta in blockerande militära enheter. Dessa trupper hotar att skjuta egna soldater som retirerar och i stället pressa dessa soldater att genomföra offensiver, skriver departementet och tillägger att det är en metod som den ryska armén har använt tidigare.

Tidigare förslag från generaler

Ryska generaler har tidigare föreslagit ett en liknande metod ska användas mot soldater som deserterar från slagfältet, uppger försvarsdepartementet.

Enligt de brittiska uppgifterna har flera ryska generaler föreslagit att vapen ska användas mot desertörer.

– De vill tillåta att desertörerna skjuts till döds efter att ha fått en varning. Generalerna vill sannolikt även behålla nuvarande defensiva positioner och hellre möta döden än att retirera, skriver britterna.

Avslutningsvis skriver departementet att Kremls nya taktik understryker uppgifterna om de ryska styrkornas bristande kvalité, brist på disciplin och låga stridsmoral.

Miserabla förhållanden

Nymobiliserade ryska soldater har vittnat om att de skickas till fronten i Ukraina utan ordentlig utbildning och modern utrustning.

Tidningen Novaja Gazeta har gjort en stor kartläggning. Tidningen har lyckats bekräfta 101 dödsfall, men troligtvis är siffran betydlig högre.

– Vi kom hit, det var vår första dag och vi hade inte avfyrat våra vapen en enda gång. De placerade oss i en stormgrupp och gav oss två granatgevär. Jag fick läsa instruktionsmanualen för att reda ut hur vapnen skulle användas, säger en av rekryterna till tidningen och berättar att flera av hans kamrater har stupat på slagfältet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen