RYSSLAND: Diktatorn uppges slå till mot egna befolkningen

2022 08 23

Kreml planerar att organisera en ”serie av terrorattacker i ryska städer”.

Varningen kommer från chefen för Ukrainas säkerhets- och försvarsråd, Oleksiy Danilov, rapporterar BBC News.

I ett inlägg på Twitter skriver Danilov att Moskva kommer göra allt i sin makt för att öka det inhemska stödet för invasionen. Ett stöd som har sjunkit i takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden.

Enligt Ukrainas säkerhetstråd kommer Vladimir Putins nästa drag att slå mot den egna befolkningen.

Diktatorn uppges vilja iscensätta en rad attacker i Ryssland. Ukraina kommer sedan beskyllas för attackerna, som enligt Danilov kommer att skörda stora civila offer.

Enligt Oleksiy Danilov har Putin redan beordrat Rysslands säkerhetstjänst att utföra ordern.

– Stödet för kriget minskar i Ryssland. Kreml behöver en offentlig mobilisering. FSB förväntas organisera en serie terroristattacker i ryska städer med stora civila offer, framhåller Oleksiy Danilov och tillägger:

– Till skillnad från Ryssland är Ukraina inte i krig med civila.

USA varnar för upptrappning

Samtidigt varnar USA för att ryska attacker mot civila i Ukraina kan öka de kommande dagarna.

USA:s utrikesdepartement har gått ut med en säkerhetsvarning. Ambassaden i Kyiv uppmanar amerikanska medborgare att omedelbart lämna landet.

Varningen bygger på underrättelseuppgifter, rapporterar AP.

– Med tanke på Rysslands tidigare agerande i Ukraina oroar vi oss för det fortsatta hotet mot civila och civil infrastruktur. Om du hör en hög explosion eller sirener som aktiveras, sök genast skydd, framhåller amerikanska UD i ett uttalande.

Oron växer i Ukraina

I huvudstaden Kyiv och i Ukrainas näst största stad Charkiv växer oron för en ökad rysk aggression i samband med Ukrainas nationaldag på onsdag.

Samtliga offentliga sammankomster har förbjudits. I Kyiv råder utegångsförbud från måndag till torsdag.

I Charkiv, som utsatts för flera ryska attacker de senaste dagarna, har ett utegångsförbud införts från tisdag till torsdag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen