RYSSLAND: Diktatorns nya drag – brutal rekrytering

2022 10 06

Vladimir Putin utser Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov till generalöverste i ryska armén.

Kadyrov bekräftar sin befordran på sin Telegramkanal.

– Jag vill dela med mig av en trevlig nyhet. Rysslands president har befordrat mig till generalöverste. Vladimir Putin informerade mig och gratulerade mig personligen, skriver han enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

Utnämningen av Kadyrov som ny generalöverste kommer efter en lång rad motgångar för den ryska armén. Ukrainas väpnade styrkor har pressat tillbaka ockupanterna i både norr och söder.

Kritiserar bedällhavare

En av få som öppet vågat baktala den ryska militärledningen är den tjetjenska ledaren.

Efter det ryska nederlaget i staden Lyman kritiserade Kadyrov den ansvariga befälhavaren Aleksandr Lapin.

– Lapin borde skickas till fronten med automatkarbin i hand och betala för sina misstag med sitt eget blod, framhöll Kadyrov på Telegram.

Han passade även på att vädja om utökade befogenheter. Kadyrov vill använda nya vapen för att vända krigslyckan.

– Enligt min personliga åsikt borde mer drastiska åtgärder vidtas, inklusive undantagstillstånd i gränsregioner och användning av taktiska kärnvapen.

Söner till fronten

Kort efter sina uppmärksammade utspel meddelade den tjetjenska ledaren att han kommer att skicka sina tonårssöner till fronten, Akhmat (16), Eli (15) och Adam (14).

– Det är dags för dem att bevisa sig själva i en riktig strid. Jag välkomnar detta beslut. De kommer snart att skickas till frontlinjen och kommer att utplaceras på de tuffaste platserna på slagfältet, framhöll Kadyrov och betonade att hans besked inte ska uppfattas som ”ett skämt”.

USA:s svarta lista

Ramzan Kadyrov är känd för sina brutala metoder mot oliktänkande och är anklagad för mord och omfattande övergrepp. Sedan 2020 står han på USA:s svarta lista över personer som begått omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Kadyrov har tidigare uppgett att han skickat drygt 20 000 tjejtenska soldater till fronten i Ukraina.

I samband med att Moskva inledde sitt anfallskrig figurerade ”brutala tjetjener” i den ryska skrämselpropagandan.

För att skapa skräck bland Ukrainas invånare spred ryssvänliga element inlägg i sociala medier där man framhöll att kvinnor ska våldtas av de tjetjenska soldaterna.

– En psykologisk operation som går ut på att få folk att tro att det som skedde i Tjetjenien även ska ske i Ukraina, konstaterade Kaukasusexperten Jean Francois Ratelle vid University of Ottawa till Foreign Policy, i en intervju med AFP.

LÄS MER: PUTINS "ATTACKHUND" SKICKAR SÖNER TILL FRONTEN

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen