RYSSLAND: Diktatorns nya drag – brutal rekrytering

2022 10 06

Vladimir Putin utser Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov till generalöverste i ryska armén.

Kadyrov bekräftar sin befordran på sin Telegramkanal.

– Jag vill dela med mig av en trevlig nyhet. Rysslands president har befordrat mig till generalöverste. Vladimir Putin informerade mig och gratulerade mig personligen, skriver han enligt ryska nyhetsbyrån TASS.

Utnämningen av Kadyrov som ny generalöverste kommer efter en lång rad motgångar för den ryska armén. Ukrainas väpnade styrkor har pressat tillbaka ockupanterna i både norr och söder.

Kritiserar bedällhavare

En av få som öppet vågat baktala den ryska militärledningen är den tjetjenska ledaren.

Efter det ryska nederlaget i staden Lyman kritiserade Kadyrov den ansvariga befälhavaren Aleksandr Lapin.

– Lapin borde skickas till fronten med automatkarbin i hand och betala för sina misstag med sitt eget blod, framhöll Kadyrov på Telegram.

Han passade även på att vädja om utökade befogenheter. Kadyrov vill använda nya vapen för att vända krigslyckan. 

– Enligt min personliga åsikt borde mer drastiska åtgärder vidtas, inklusive undantagstillstånd i gränsregioner och användning av taktiska kärnvapen.

Söner till fronten

Kort efter sina uppmärksammade utspel meddelade den tjetjenska ledaren att han kommer att skicka sina tonårssöner till fronten,  Akhmat (16), Eli (15) och Adam (14).

– Det är dags för dem att bevisa  sig själva i en riktig strid. Jag välkomnar detta beslut. De kommer snart att skickas till frontlinjen och kommer att utplaceras på de tuffaste platserna på slagfältet, framhöll Kadyrov och betonade att hans besked inte ska uppfattas som ”ett skämt”.

USA:s svarta lista

Ramzan Kadyrov är känd för sina brutala metoder mot oliktänkande och är anklagad för mord och omfattande övergrepp. Sedan 2020 står han på USA:s svarta lista över personer som begått omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Kadyrov har tidigare uppgett att han skickat drygt 20 000 tjejtenska soldater till fronten i Ukraina.

I samband med att Moskva inledde sitt anfallskrig figurerade ”brutala tjetjener” i den ryska skrämselpropagandan.

För att skapa skräck bland Ukrainas invånare spred ryssvänliga element inlägg i sociala medier där man framhöll att kvinnor ska våldtas av de tjetjenska soldaterna.

– En psykologisk operation som går ut på att få folk att tro att det som skedde i Tjetjenien även ska ske i Ukraina, konstaterade Kaukasusexperten Jean Francois Ratelle vid University of Ottawa till Foreign Policy, i en intervju med AFP.

LÄS MER: PUTINS "ATTACKHUND" SKICKAR SÖNER TILL FRONTEN

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen