Diktatur pekas ut – utgör hot i Sverige

2023 09 21

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige.

Det framgår av Säkerhetspolisens kartläggning av hotet mot Sverige.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Drar sig inte för attentat

Kina beskrivs av Säpo som ett ”långsiktig hot”.

Den islamistiska diktaturen Iran pekas däremot ut som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Enligt Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst, drar sig inte Iran för att utföra attentat utomlands.

Det framhåller hon i Sveriges Radios podd Gräns.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis i programmet.

Därför intresserar sig Iran för Sverige

I dag bor det cirka 120 000 personer i Sverige med iranskt ursprung.

Enligt Säpo är det en av flera anledningar till varför den iranska underrättelsetjänster intresserar sig för Sverige. Man försöker både värva personer och underminera regimkritiker som fått en fristad i Sverige.

Säpo: ”Tvingas leva i rädsla”

Säkerhetspolisen har tidigare konstaterat att Iran agerar allt mer offensivt mot Sverige.

Enligt myndigheten handlar det primärt om en sak: Underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

Flyktingspionage är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige.

– Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige.

– Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning, framhåller Säpo.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen