Diktatur pekas ut – utgör hot i Sverige

2023 09 21

Ryssland, Kina och Iran utgör de största säkerhetshoten mot Sverige.

Det framgår av Säkerhetspolisens kartläggning av hotet mot Sverige.

I nuläget ses Ryssland som det enskilt största hotet.

– Regimens agerande är oberäkneligt och man är benägen att ta stora risker, skriver Säpo.

Drar sig inte för attentat

Kina beskrivs av Säpo som ett ”långsiktig hot”.

Den islamistiska diktaturen Iran pekas däremot ut som ett ”påtagligt säkerhetshot”.

Enligt Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst, drar sig inte Iran för att utföra attentat utomlands.

Det framhåller hon i Sveriges Radios podd Gräns.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis i programmet.

Därför intresserar sig Iran för Sverige

I dag bor det cirka 120 000 personer i Sverige med iranskt ursprung.

Enligt Säpo är det en av flera anledningar till varför den iranska underrättelsetjänster intresserar sig för Sverige. Man försöker både värva personer och underminera regimkritiker som fått en fristad i Sverige.

Säpo: ”Tvingas leva i rädsla”

Säkerhetspolisen har tidigare konstaterat att Iran agerar allt mer offensivt mot Sverige.

Enligt myndigheten handlar det primärt om en sak: Underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

Flyktingspionage är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige.

– Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige.

– Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning, framhåller Säpo.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 12

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

11dec25 länka https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Caspian_Sea_nefteplatforma.jpg

Unik attack mot Ryssland – jätteanläggning brinner

2025 12 11

För första gången under kriget har Ukraina lyckats attackera en gigantisk oljeplattform i Kaspiska havet, öster om det ryska fastlandet.

Det handlar om en unik långdistansattack.

Ukrainska drönare har för första gången träffat oljeplattformen Filanovsky i Kaspiska havet. Den stora anläggningen, som ägs av den ryska oljejätten Lukoil, står i lågor.

– Produktionen från över 20 oljebrunnar har stoppats, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till Ukrainas säkerhetstjänst, SBU.

Minst fyra träffar

Oljeplattformen är belägen i norra Kaspiska havet, ungefär 1 150 kilometer från Ukraina och cirka 220 kilometer från Ryssland.

– Attacken är den första mot rysk oljeinfrastruktur i Kaspiska havet. Minst fyra träffar på plattformen har registrerats, framhåller en SBU-källa enligt Kyiv Post.

Ukrainas före detta centralbankchef, Kyrylo Shevchenko, har också kommenterat attacken.

– Ukrainska drönaroperatörer har åstadkommit en historisk händelse – de har stängt ner Rysslands massiva Filanovsky-oljeplattform i Kaspiska havet. Denna best rymmer 129 miljoner ton olja och 30 miljarder kubikmeter gas. Exporten via rörledningen är nu lamslagen, skriver han på X.

Ett av Rysslands största

Filanovsky är det största oljefältet i den ryska sektorn av Kaspiska havet. Reserverna uppskattas till omkring 129 miljoner ton olja och 30 miljarder kubikmeter gas. Varje år produceras cirka 6 miljoner ton olja vid plattformen, som sedan exporteras via oljeledningen Caspian Pipeline Consortium.

Nu har stora delar av produktionen stoppats.

– SBU fortsätter att genomföra framgångsrika operationer mot Rysslands olje- och gassektor och utökar ständigt det geografiska avståndet för sina insatser. Attacken i Kaspiska havet är ytterligare en påminnelse till Ryssland om att alla företag som bidrar till krigsinsatsen utgör legitima mål – oavsett var de befinner sig, säger SBU-källan till tidningen.

Den ryska regimen har inte kommenterat attacken.

LÄS MER: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Slår hårt mot oljeproduktionen

Framgångsrika ukrainska drönarattacker har bidragit till att minska Rysslands oljeraffineringskapacitet. I november minskade Rysslands sjöburna oljeexport med 30–40 procent jämfört med föregående månad, rapporterar oberoende Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Danmark i hemligt toppmöte – ”vad är plan B?”

Foto: Geralt resp Dogad75

Text: Redaktionen