Diktaturens grannland ska ansöka om EU-medlemskap

2022 03 06

Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, planerar för att genomföra en omedelbar ansökan om EU-medlemskap.

Det bekräftar landets styrande parti, enligt AFP.

På torsdag

Landet planerar att skicka in en ansökan på torsdag, skriver Reuters. På en pressträff under onsdagen meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet tagits.

– Jag uppmanar EU att granska vår ansökan på ett brådskande sätt och fatta beslut om att ge Georgien EU-status omedelbart, sade han till reportrar, enligt BBC.

Tidigare i veckan begärde Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj att hans land skulle få gå med i unionen och har fått ett brett stöd i EU-parlamentet.

Invaderades 2008

Kriget i Georgien inträffade 2008 efter att Sydossetiska republiken i Kaukasus hävdade självständighet från Georgien. De fick i sin tur stöd av Ryssland.

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Närmande till väst

Bakgrunden till Rysslands invasion av Georgien kan även härledas till att landet närmade sig militäralliansen Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Ukraina har ansökt

Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj har vädjat om att hans land omedelbart ska få släppas in i EU. Presidenten har skrivit under en ansökan. Europaunionens ordförande Ursula von der Leyen framhävde i söndags att hon kunde se det hända:

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt, de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade hon till Euronews.

Åtta länder kräver snabbt svar

Åtta länder kräver att Ukrainas förfrågan om medlemskap ska hanteras så snabbt som möjligt, uppger France24. Vanligtvis tar det flera år innan ett lands ansökan accepteras.

2014 utlöste landets dåvarande president Viktor Janukovytj stora protester i landet, då han vägrat att skriva på ett samarbetsavtal mellan Ukraina och EU efter påtryckningar från Ryssland. Resultatet av demonstrationerna blev att Janukovytj och hans regering avsattes.

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

Säger ja till Vänsterpartiet – nytt regeringsbesked

2026 08 14

Vänsterpartiet har skakats av skandaler inför höstens val.

Senast avslöjade Expressen att flera V-ledamöter har skickat solidaritetsbrev till dömda palestinska fångar. Bara några veckor tidigare uppdagades det att ett 20-tal kandidater på Vänsterpartiets vallistor har spridit antisemitism, terrorhyllningar och lögner om Förintelsen.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ser allvarligt på uppgifterna.

Samtidigt stänger hon inte dörren för ett regeringssamarbete med V.

– Jag sitter inte och delar ut ministerposter före valet till något parti, för vi behöver ha ett valresultat. Men jag är väldigt bekymrad över uppgifterna vad gäller Vänsterpartiet, sade hon i Ekots partiledarutfrågning.

Nytt regeringsbesked: Ja till V

Nu kommer dock ett tydligt besked från ett annat parti på den rödgröna sidan.

Miljöpartiet säger ja till att släppa in Vänsterpartiet i en regering.

– Ja. Vi ser det som ett regeringsdugligt parti, säger MP:s språkrör Daniel Helldén till SvD.

– Sen har de aldrig suttit i regering. Men vi ser inte att det skulle vara ett problem, fortsätter han.

”Rejäl resa”

Magdalena Andersson har framhållit att Socialdemokraterna går till val som enskilt parti och är öppna för samarbete med samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

Hon utesluter inte att bilda regering med V, men anser att partiet först måste bli regeringsdugligt.

– Det är en rejäl resa för Vänsterpartiet till någonting sådant, konstaterade Andersson i Ekots partiledarutfrågning.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Ultimatum

Vänsterpartiet har fastslagit att man kommer att fälla varje regering som de själva inte ingår i efter valet 2026. Beslutet fattades på partiets kongress i Örebro i april.

– Vänsterpartiet vill inte bara byta regering utan också byta politik. Vi går till val för ett tryggt Sverige där vardagen fungerar och ekonomin går ihop för vanligt folk. Vi vill trygga välfärden, bygga Sverige starkt och genomföra den gröna omställningen, säger vice partiordförande Ida Gabrielsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen