Diktaturens grannland ska ansöka om EU-medlemskap

2022 03 06

Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, planerar för att genomföra en omedelbar ansökan om EU-medlemskap.

Det bekräftar landets styrande parti, enligt AFP.

På torsdag

Landet planerar att skicka in en ansökan på torsdag, skriver Reuters. På en pressträff  under onsdagen meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet tagits.

– Jag uppmanar EU att granska vår ansökan på ett brådskande sätt och fatta beslut om att ge Georgien EU-status omedelbart, sade han till reportrar, enligt BBC.

Tidigare i veckan begärde Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj att hans land skulle få gå med i unionen och har fått ett brett stöd i EU-parlamentet.

Invaderades 2008

Kriget i Georgien inträffade 2008 efter att Sydossetiska republiken i Kaukasus hävdade självständighet från Georgien. De fick i sin tur stöd av Ryssland.

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Närmande till väst

Bakgrunden till Rysslands invasion av Georgien kan även härledas till att landet närmade sig militäralliansen Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Ukraina har ansökt

Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj har vädjat om att hans land omedelbart ska få släppas in i EU. Presidenten har skrivit under en ansökan. Europaunionens ordförande Ursula von der Leyen framhävde i söndags att hon kunde se det hända:

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt, de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade hon till Euronews.

Åtta länder kräver snabbt svar

Åtta länder kräver att Ukrainas förfrågan om medlemskap ska hanteras så snabbt som möjligt, uppger France24. Vanligtvis tar det flera år innan ett lands ansökan accepteras.

2014 utlöste landets dåvarande president Viktor Janukovytj stora protester i landet, då han vägrat att skriva på ett samarbetsavtal mellan Ukraina och EU efter påtryckningar från Ryssland. Resultatet av demonstrationerna blev att Janukovytj och hans regering avsattes. 

Text: Redaktionen


9 maj 2026

Enormt oljefynd upptäckt

2026 05 09

Ett land i Mellanöstern har gjort en stor upptäckt.

Irak bekräftar att ett massivt nytt oljefält i södra delen av landet har hittats.

Ett fynd som på sikt kan bidra till att stabilisera oljeutbudet i regionen.

Gigantiskt fynd

Det nya oljefältet har upptäckts i provinsen Najaf i södra Irak.

Enligt uppgifter sträcker sig området över mer än 8 700 kvadratkilometer.

– Upptäckten betraktas som en av de viktigaste inom Iraks energisektor under de senaste åren, uppger Euronews.

Tillkännagivandet gjordes under ett officiellt möte mellan Iraks oljeminister Hayan Abdul Ghani och representanter för det kinesiska företaget ZhenHua Oil.

– Preliminära uppskattningar visar att ett av prospekteringsområdena innehåller reserver som överstiger 8,8 miljarder fat råolja, fortsätter tidningen.

Detta förstärker Iraks redan stora roll i världens energiförsörjning, där landet innehar några av de största kända oljereserverna globalt.

LÄS MER: Världen håller andan – Rubio: Besked kommer idag

Kinesiskt samarbete

Utvecklingen av fyndet leds i stor utsträckning tillsammans med kinesiska aktörer.

Det kinesiska energibolaget ZhenHua Oil, genom sitt dotterbolag Qurnain Petroleum Limited, ansvarar för seismiska undersökningar och planering av utvinningen.

Iraks oljeminister Hayan Abdul Ghani har även haft möten med kinesiska representanter där fokus legat på att accelerera projektet och maximera effektiviteten i utvinningen.

Hormuzkris pressar oljeexporten

Det nya fyndet kommer i ett läge där Iraks oljeexport är hårt pressad av regional instabilitet och störningar i transportleder, särskilt genom Hormuzsundet.

Tidigare producerade Irak omkring 4,5 miljoner fat olja per dag och var den tredje största producenten inom OPEC.

Men situationen har försämrats kraftigt i takt med konflikter och logistiska hinder.

Enligt uppgifter från oljehandeln har effekterna varit dramatiska.

I mars sjönk exporten till 18,6 miljoner fat, vilket bara gav intäkter på 1,96 miljarder dollar – en minskning med hela 71 procent jämfört med februari.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: D.Sanchez

Text: Redaktionen


9 maj 2026

Älskat köksredskap kan förbjudas i Europa

2026 05 09

Ett populärt matlagningsredskap kan stoppas.

Ett av de mest populära köksredskapen i Europa kan snart vara ett minne blott i et EU-land.

Förbudet kan även på sikt införas i Sverige.

Airfryern granskas

Airfryer har på kort tid blivit en självklar del av många hem, men nu riktas uppmärksamheten mot vad som finns på insidan av apparaten.

Flera modeller använder så kallade PFAS-ämnen i sina non stick-beläggningar, vilket gör att maten inte fastnar och att rengöringen blir enkel.

Problemet är att dessa ämnen bryts ned extremt långsamt i naturen och därför ofta kallas för ”evighetskemikalier”.

Det är just den egenskapen som nu har satt press på både tillverkare och politiker i Europa.

LÄS MER: Världen håller andan – Rubio: Besked kommer idag

Tyskland först ut

I Tyskland diskuteras nu möjligheten att begränsa eller förbjuda modeller som innehåller PFAS i köksutrustning, rapporterar tyska Bild.

Tillverkarna arbetar nu intensivt med att hitta alternativ till PFAS-belagda ytor.

Ett av de mest lovande spåren är keramiska beläggningar, som ska ge samma non stick-effekt utan de problematiska kemikalierna.

Flera företag lyfter redan fram PFAS-fria modeller och betonar att tekniken utvecklas snabbt.

– För köpare blir beläggningen en avgörande faktor – och kan snart avgöra vilka airfryers som ens kommer ut på marknaden, uppger tidningen.

Sverige kan stå på tur

Förbudet kan på sikt även nå Sverige.

En omfattande regleringsprocess pågår just nu inom EU med målet att begränsa användningen av PFAS, så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser.

Det föreslagna förbudet kan komma att omfatta omkring 10 000 olika kemiska ämnen som används i en rad olika branscher.

– Förslaget har tagits fram gemensamt av flera europeiska länder, däribland Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge och Sverige, rapporterar Daily news Hungary.

Arbetet samordnas av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), och konsultationerna inleddes redan 2023.

En slutgiltig beslutprocess väntas dock ta flera år innan den kan vara helt klar.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Foto: Roam in color

Text: Redaktionen