Diktaturens grannland ska ansöka om EU-medlemskap

2022 03 06

Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, planerar för att genomföra en omedelbar ansökan om EU-medlemskap.

Det bekräftar landets styrande parti, enligt AFP.

På torsdag

Landet planerar att skicka in en ansökan på torsdag, skriver Reuters. På en pressträff  under onsdagen meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet tagits.

– Jag uppmanar EU att granska vår ansökan på ett brådskande sätt och fatta beslut om att ge Georgien EU-status omedelbart, sade han till reportrar, enligt BBC.

Tidigare i veckan begärde Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj att hans land skulle få gå med i unionen och har fått ett brett stöd i EU-parlamentet.

Invaderades 2008

Kriget i Georgien inträffade 2008 efter att Sydossetiska republiken i Kaukasus hävdade självständighet från Georgien. De fick i sin tur stöd av Ryssland.

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Närmande till väst

Bakgrunden till Rysslands invasion av Georgien kan även härledas till att landet närmade sig militäralliansen Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Ukraina har ansökt

Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj har vädjat om att hans land omedelbart ska få släppas in i EU. Presidenten har skrivit under en ansökan. Europaunionens ordförande Ursula von der Leyen framhävde i söndags att hon kunde se det hända:

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt, de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade hon till Euronews.

Åtta länder kräver snabbt svar

Åtta länder kräver att Ukrainas förfrågan om medlemskap ska hanteras så snabbt som möjligt, uppger France24. Vanligtvis tar det flera år innan ett lands ansökan accepteras.

2014 utlöste landets dåvarande president Viktor Janukovytj stora protester i landet, då han vägrat att skriva på ett samarbetsavtal mellan Ukraina och EU efter påtryckningar från Ryssland. Resultatet av demonstrationerna blev att Janukovytj och hans regering avsattes. 

Text: Redaktionen


3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 sep 2026

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag till 2027

2026 09 02

Hundratusentals svenskar väntas snart bli av med en så kallad “skattefälla”.

Redan för tre månader sedan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att förändringen var på gång.

En exakt definition för “stadigvarande vistelse” måste införas för att göra det tydligt hur och när utlandssvenskar ska betala skatt i Sverige, löd beskedet. Förslaget om att gränsen ska gå vid 160 dagar på ett kalenderår, eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal, presenterades då.

Nu meddelar regeringen att man går vidare med förslaget.

En proposition har lagts fram och lagändringen föreslås träda i kraft med start 1 januari 2027.

Steg för steg underlättar vi skattereglerna för utlandssvenskar. Personer som bor utomlands men arbetar, studerar eller vistas i Sverige periodvis får lättare att veta vilka skatteregler som gäller för dem, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

Varit komplicerat

Ungefär 700 000 svenskar bor i andra länder än Sverige. Elisabeth Svantesson har flera gånger betonat att Moderaterna vill förenkla livet för gruppen.

– Bedömningen om stadigvarande vistelse kan i dag i många fall vara komplicerad att göra, framhåller finansministern i en debattartikel i Di och tillägger:

– Förutom personer som arbetar i Sverige under kortare eller längre tid berörs till exempel utvandrade pensionärer som vistas i Sverige delar av året. Regleringen är enligt Skatteverket inte lämpad för dagens situation. Det vill vi nu rätta till i regeringens proposition till riksdagen. 

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Ska bli enklare att veta

Det är enbart dagar då en person har haft sin dygnsvila i Sverige som räknas som vistelsedagar. 

Göran Andersson, vd för rådgivningsföretaget Sparsam Skatt, har tidigare uttalat sig positiv om regeringens förslag att tillsätta en exakt definition av begreppet “stadigvarande vistelse”.

En av fördelarna är att man som utlandssvensk enklare kan hålla koll på hur ofta man som svensk kan resa tillbaka till Sverige på besök utan att behöva betala skatt i landet.

Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di i juni.

Andra läser: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen