Diktaturens grannland ska ansöka om EU-medlemskap

2022 03 06

Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, planerar för att genomföra en omedelbar ansökan om EU-medlemskap.

Det bekräftar landets styrande parti, enligt AFP.

På torsdag

Landet planerar att skicka in en ansökan på torsdag, skriver Reuters. På en pressträff  under onsdagen meddelade den forna sovjetstatens premiärminister Irakli Gharibasjvili att beslutet tagits.

– Jag uppmanar EU att granska vår ansökan på ett brådskande sätt och fatta beslut om att ge Georgien EU-status omedelbart, sade han till reportrar, enligt BBC.

Tidigare i veckan begärde Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj att hans land skulle få gå med i unionen och har fått ett brett stöd i EU-parlamentet.

Invaderades 2008

Kriget i Georgien inträffade 2008 efter att Sydossetiska republiken i Kaukasus hävdade självständighet från Georgien. De fick i sin tur stöd av Ryssland.

I början av augusti 2008 tågade ryska trupper in i landet och ryskt flyg bombade flera mål i Georgien. Striderna pågick under flera veckor.

I slutet av månaden erkände Ryssland utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien och har sedan dess kontrollerat regionerna.

Närmande till väst

Bakgrunden till Rysslands invasion av Georgien kan även härledas till att landet närmade sig militäralliansen Nato. Vid alliansens toppmöte 2008 i Bukarest kom dess medlemmar överens om att Georgien kan bli medlem i alliansen om de uppfyller alla nödvändiga krav.

Ukraina har ansökt

Ukrainas president Vlodymyr Zelenskyj har vädjat om att hans land omedelbart ska få släppas in i EU. Presidenten har skrivit under en ansökan. Europaunionens ordförande Ursula von der Leyen framhävde i söndags att hon kunde se det hända:

– Vi samarbetar väldigt nära tillsammans inom många områden, och visst, på sikt, de tillhör oss. De är en av oss och vi vill ha in dem, sade hon till Euronews.

Åtta länder kräver snabbt svar

Åtta länder kräver att Ukrainas förfrågan om medlemskap ska hanteras så snabbt som möjligt, uppger France24. Vanligtvis tar det flera år innan ett lands ansökan accepteras.

2014 utlöste landets dåvarande president Viktor Janukovytj stora protester i landet, då han vägrat att skriva på ett samarbetsavtal mellan Ukraina och EU efter påtryckningar från Ryssland. Resultatet av demonstrationerna blev att Janukovytj och hans regering avsattes. 

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen