Vanlig miss hos hushållen – stor kostnad för villaägare

2023 09 21

Mängder av dem gällde vattenskador efter månadens kraftiga skyfall, inte minst i samband med stormen Hans i början av månaden.

Exempelvis fick försäkringsbolaget If in över tusen stycken.

Kostsamt misstag

Ingenting tyder på att extremväder kommer att bli mindre förekommande i framtiden.

Tvärtom, enligt meteorologer och klimatforskare.

I takt med det pekar If ut ett alldeles för vanligt misstag bland Sveriges villigare: att prioritera estetik framför det praktiska.

Och det kan komma att bli kostsamt, varnar försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

– Förr var husägare mer insatta i byggnadsvård och risker. Där vinden kom från satte man täta buskar – i söder hade man lövträd som skydd mot solen, säger Per Sjölander som är skadeexpert inom byggnadsskador på just If.

– Min erfarenhet är att många husägare idag har tappat kunskap om exempelvis vindskydd för sitt hus.

Köper dyr inredning

Istället tycks många välja att lägga sina pengar på dyr inredning. hemmabio eller spa – och det i sig riskerar mycket större skadekostnader vid en eventuell översvämning.

Försäkringsbolaget går därför ut med en direkt uppmaning och direktiv till landets villaägare: se till att ditt hushåll har sandsäckar och länspump. Och inte minst stöttor att fixera tätning mot golvbrunnar med.

I synnerhet när det gäller hus med källare.

– När de extrema skyfallen kommer är det viktigt att inte sitta och vänta. Man kan göra de första insatserna själv, där man har ett eget ansvar, säger Pär Sjölander.

Kapar anslag till klimatanpassning

Ifs varning kommer i efterspelet av att regeringen precis lagt fram höstens budget.

I den minskas anslaget till klimatanpassningsarbete med en tredjedel.

En direkt konsekvens blir att myndigheternas förutsättningar att skydda samhällen mot extremväder som skyfall, skred, värmeböljor och bränder blir sämre.

– Det här kom som en överraskning, säger Mette Lindahl Olsson, som är chef för enheten för beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Dagens Nyheter.

Exakt hur riskområden ska identifieras framöver är just nu oklart.

– Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag, säger Mette Lindahl Olsson.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen