Vanlig miss hos hushållen – stor kostnad för villaägare

2023 09 21

Mängder av dem gällde vattenskador efter månadens kraftiga skyfall, inte minst i samband med stormen Hans i början av månaden.

Exempelvis fick försäkringsbolaget If in över tusen stycken.

Kostsamt misstag

Ingenting tyder på att extremväder kommer att bli mindre förekommande i framtiden.

Tvärtom, enligt meteorologer och klimatforskare.

I takt med det pekar If ut ett alldeles för vanligt misstag bland Sveriges villigare: att prioritera estetik framför det praktiska.

Och det kan komma att bli kostsamt, varnar försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

– Förr var husägare mer insatta i byggnadsvård och risker. Där vinden kom från satte man täta buskar – i söder hade man lövträd som skydd mot solen, säger Per Sjölander som är skadeexpert inom byggnadsskador på just If.

– Min erfarenhet är att många husägare idag har tappat kunskap om exempelvis vindskydd för sitt hus.

Köper dyr inredning

Istället tycks många välja att lägga sina pengar på dyr inredning. hemmabio eller spa – och det i sig riskerar mycket större skadekostnader vid en eventuell översvämning.

Försäkringsbolaget går därför ut med en direkt uppmaning och direktiv till landets villaägare: se till att ditt hushåll har sandsäckar och länspump. Och inte minst stöttor att fixera tätning mot golvbrunnar med.

I synnerhet när det gäller hus med källare.

– När de extrema skyfallen kommer är det viktigt att inte sitta och vänta. Man kan göra de första insatserna själv, där man har ett eget ansvar, säger Pär Sjölander.

Kapar anslag till klimatanpassning

Ifs varning kommer i efterspelet av att regeringen precis lagt fram höstens budget.

I den minskas anslaget till klimatanpassningsarbete med en tredjedel.

En direkt konsekvens blir att myndigheternas förutsättningar att skydda samhällen mot extremväder som skyfall, skred, värmeböljor och bränder blir sämre.

– Det här kom som en överraskning, säger Mette Lindahl Olsson, som är chef för enheten för beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Dagens Nyheter.

Exakt hur riskområden ska identifieras framöver är just nu oklart.

– Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag, säger Mette Lindahl Olsson.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen