6 jul 2026

Vanlig miss hos hushållen – stor kostnad för villaägare

2023 09 21

Anmälningarna om husskador vällde in till Sveriges försäkringsbolag i augusti.

Mängder av dem gällde vattenskador efter månadens kraftiga skyfall, inte minst i samband med stormen Hans i början av månaden.

Exempelvis fick försäkringsbolaget If in över tusen stycken.

Kostsamt misstag

Ingenting tyder på att extremväder kommer att bli mindre förekommande i framtiden.

Tvärtom, enligt meteorologer och klimatforskare.

I takt med det pekar If ut ett alldeles för vanligt misstag bland Sveriges villigare: att prioritera estetik framför det praktiska.

Och det kan komma att bli kostsamt, varnar försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

– Förr var husägare mer insatta i byggnadsvård och risker. Där vinden kom från satte man täta buskar – i söder hade man lövträd som skydd mot solen, säger Per Sjölander som är skadeexpert inom byggnadsskador på just If.

– Min erfarenhet är att många husägare idag har tappat kunskap om exempelvis vindskydd för sitt hus.

Köper dyr inredning

Istället tycks många välja att lägga sina pengar på dyr inredning. hemmabio eller spa – och det i sig riskerar mycket större skadekostnader vid en eventuell översvämning.

Försäkringsbolaget går därför ut med en direkt uppmaning och direktiv till landets villaägare: se till att ditt hushåll har sandsäckar och länspump. Och inte minst stöttor att fixera tätning mot golvbrunnar med.

I synnerhet när det gäller hus med källare.

– När de extrema skyfallen kommer är det viktigt att inte sitta och vänta. Man kan göra de första insatserna själv, där man har ett eget ansvar, säger Pär Sjölander.

Kapar anslag till klimatanpassning

Ifs varning kommer i efterspelet av att regeringen precis lagt fram höstens budget.

I den minskas anslaget till klimatanpassningsarbete med en tredjedel.

En direkt konsekvens blir att myndigheternas förutsättningar att skydda samhällen mot extremväder som skyfall, skred, värmeböljor och bränder blir sämre.

– Det här kom som en överraskning, säger Mette Lindahl Olsson, som är chef för enheten för beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Dagens Nyheter.

Exakt hur riskområden ska identifieras framöver är just nu oklart.

– Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag, säger Mette Lindahl Olsson.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen