Vanlig miss hos hushållen – stor kostnad för villaägare

2023 09 21

Anmälningarna om husskador vällde in till Sveriges försäkringsbolag i augusti.

Mängder av dem gällde vattenskador efter månadens kraftiga skyfall, inte minst i samband med stormen Hans i början av månaden.

Exempelvis fick försäkringsbolaget If in över tusen stycken.

Kostsamt misstag

Ingenting tyder på att extremväder kommer att bli mindre förekommande i framtiden.

Tvärtom, enligt meteorologer och klimatforskare.

I takt med det pekar If ut ett alldeles för vanligt misstag bland Sveriges villigare: att prioritera estetik framför det praktiska.

Och det kan komma att bli kostsamt, varnar försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

– Förr var husägare mer insatta i byggnadsvård och risker. Där vinden kom från satte man täta buskar – i söder hade man lövträd som skydd mot solen, säger Per Sjölander som är skadeexpert inom byggnadsskador på just If.

– Min erfarenhet är att många husägare idag har tappat kunskap om exempelvis vindskydd för sitt hus.

Köper dyr inredning

Istället tycks många välja att lägga sina pengar på dyr inredning. hemmabio eller spa – och det i sig riskerar mycket större skadekostnader vid en eventuell översvämning.

Försäkringsbolaget går därför ut med en direkt uppmaning och direktiv till landets villaägare: se till att ditt hushåll har sandsäckar och länspump. Och inte minst stöttor att fixera tätning mot golvbrunnar med.

I synnerhet när det gäller hus med källare.

– När de extrema skyfallen kommer är det viktigt att inte sitta och vänta. Man kan göra de första insatserna själv, där man har ett eget ansvar, säger Pär Sjölander.

Kapar anslag till klimatanpassning

Ifs varning kommer i efterspelet av att regeringen precis lagt fram höstens budget.

I den minskas anslaget till klimatanpassningsarbete med en tredjedel.

En direkt konsekvens blir att myndigheternas förutsättningar att skydda samhällen mot extremväder som skyfall, skred, värmeböljor och bränder blir sämre.

– Det här kom som en överraskning, säger Mette Lindahl Olsson, som är chef för enheten för beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Dagens Nyheter.

Exakt hur riskområden ska identifieras framöver är just nu oklart.

– Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag, säger Mette Lindahl Olsson.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen