31 aug 26

Vanlig miss hos hushållen – stor kostnad för villaägare

2023 09 21

Anmälningarna om husskador vällde in till Sveriges försäkringsbolag i augusti.

Mängder av dem gällde vattenskador efter månadens kraftiga skyfall, inte minst i samband med stormen Hans i början av månaden.

Exempelvis fick försäkringsbolaget If in över tusen stycken.

Kostsamt misstag

Ingenting tyder på att extremväder kommer att bli mindre förekommande i framtiden.

Tvärtom, enligt meteorologer och klimatforskare.

I takt med det pekar If ut ett alldeles för vanligt misstag bland Sveriges villigare: att prioritera estetik framför det praktiska.

Och det kan komma att bli kostsamt, varnar försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

– Förr var husägare mer insatta i byggnadsvård och risker. Där vinden kom från satte man täta buskar – i söder hade man lövträd som skydd mot solen, säger Per Sjölander som är skadeexpert inom byggnadsskador på just If.

– Min erfarenhet är att många husägare idag har tappat kunskap om exempelvis vindskydd för sitt hus.

Köper dyr inredning

Istället tycks många välja att lägga sina pengar på dyr inredning. hemmabio eller spa – och det i sig riskerar mycket större skadekostnader vid en eventuell översvämning.

Försäkringsbolaget går därför ut med en direkt uppmaning och direktiv till landets villaägare: se till att ditt hushåll har sandsäckar och länspump. Och inte minst stöttor att fixera tätning mot golvbrunnar med.

I synnerhet när det gäller hus med källare.

– När de extrema skyfallen kommer är det viktigt att inte sitta och vänta. Man kan göra de första insatserna själv, där man har ett eget ansvar, säger Pär Sjölander.

Kapar anslag till klimatanpassning

Ifs varning kommer i efterspelet av att regeringen precis lagt fram höstens budget.

I den minskas anslaget till klimatanpassningsarbete med en tredjedel.

En direkt konsekvens blir att myndigheternas förutsättningar att skydda samhällen mot extremväder som skyfall, skred, värmeböljor och bränder blir sämre.

– Det här kom som en överraskning, säger Mette Lindahl Olsson, som är chef för enheten för beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till Dagens Nyheter.

Exakt hur riskområden ska identifieras framöver är just nu oklart.

– Jag vet inte om regeringen inte vill att vi ska kartlägga risker och stödja kommuner och länsstyrelser med beslutsunderlag, säger Mette Lindahl Olsson.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen