SVERIGE: Djursjukhus slår larm

2023 03 02

Djurägare tenderar att i mindre utsträckning söka vård för sina djur när de blir sjuka.

Mönstret har noterats av djursjukhus som nu slår larm om utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, säger Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

Oroande effekt av inflationen

Som med mycket annat i hushållens prioriteringar bedöms även den här frågan vara kopplad till ett allmänt hårdare tryck på hushållskassan.

Det är en trend som djursjukhusen tydligt har kunnat se sedan inflationen började stiga. 

Men utvecklingen är minst sagt oroande, och det är djuren som får lida när djurägarna försöker vänta ut sjukdomarna istället för att söka vård hos veterinären direkt.

– Vi får många sena avbokningar och jag tror att det antingen beror på att djuret blir friskt, men vi kan också se att patienter som har avbokat en tid på akuten kommer tillbaka ett par dagar senare, säger Christina von Dorrien till SR.

Hundägarens ansvar

Enligt svensk lag och svenska myndigheter har exempelvis hundägare specifika skyldigheter och får inte lov att förneka sitt djur behov av vård.

– Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov, konstaterar Jordbruksverket på sin hemsida.

Om djuret utsätts för vanskötsel kan ägaren dömas för djurplågeri, vilket kan rendera i såväl böter som fängelse.

Att inte ta sin hund till veterinären när djuret lider är ett exempel på sådan form av vanskötsel.

– Polismyndigheten kan omhänderta djur som är utsatt för lidande. Det är Länsstyrelsen som beslutar vad som ska ske med djuret, exempelvis om det ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen verkställer sina egna beslut, framhåller polisen.

Mörka konsekvenser efter pandemin

Under pandemin upplevde Sverige och övriga Europa en riktig valpboom. När fler jobbade hemifrån ökade efterfrågan på hundar.

De mörka konsekvenserna av trenden syns nu när pandemin ebbar ut och folk inte längre kan ta hand om sina hundar, som i många fall dessutom var så kallade smuggelhundar som tagits in i landet på olaglig väg.

En del har omplacerats, andra har avlivats.

– Man tänkte tydligen inte på att pandemin skulle ta slut och att en hund kan leva i 15 år, uttrycker Frida Larsson på Hundstallet i Alingsås, till Expressen i ett längre reportage om “coronahundar”.

Stora tillslag vid gränserna

Rekordmånga hundar stoppades av Tullverket vid svenska gränsen 2022.

I många fall berodde ökningen på flyktingströmmen från Ukraina, där många som flyr tagit med sig sina fyrbenta djur.

Men även smuggelhundarna har fortsatt att öka.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Negativ utveckling angående hundar i Sverige

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen