SVERIGE: Djursjukhus slår larm

2023 03 02

Djurägare tenderar att i mindre utsträckning söka vård för sina djur när de blir sjuka.

Mönstret har noterats av djursjukhus som nu slår larm om utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, säger Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

Oroande effekt av inflationen

Som med mycket annat i hushållens prioriteringar bedöms även den här frågan vara kopplad till ett allmänt hårdare tryck på hushållskassan.

Det är en trend som djursjukhusen tydligt har kunnat se sedan inflationen började stiga. 

Men utvecklingen är minst sagt oroande, och det är djuren som får lida när djurägarna försöker vänta ut sjukdomarna istället för att söka vård hos veterinären direkt.

– Vi får många sena avbokningar och jag tror att det antingen beror på att djuret blir friskt, men vi kan också se att patienter som har avbokat en tid på akuten kommer tillbaka ett par dagar senare, säger Christina von Dorrien till SR.

Hundägarens ansvar

Enligt svensk lag och svenska myndigheter har exempelvis hundägare specifika skyldigheter och får inte lov att förneka sitt djur behov av vård.

– Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov, konstaterar Jordbruksverket på sin hemsida.

Om djuret utsätts för vanskötsel kan ägaren dömas för djurplågeri, vilket kan rendera i såväl böter som fängelse.

Att inte ta sin hund till veterinären när djuret lider är ett exempel på sådan form av vanskötsel.

– Polismyndigheten kan omhänderta djur som är utsatt för lidande. Det är Länsstyrelsen som beslutar vad som ska ske med djuret, exempelvis om det ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen verkställer sina egna beslut, framhåller polisen.

Mörka konsekvenser efter pandemin

Under pandemin upplevde Sverige och övriga Europa en riktig valpboom. När fler jobbade hemifrån ökade efterfrågan på hundar.

De mörka konsekvenserna av trenden syns nu när pandemin ebbar ut och folk inte längre kan ta hand om sina hundar, som i många fall dessutom var så kallade smuggelhundar som tagits in i landet på olaglig väg.

En del har omplacerats, andra har avlivats.

– Man tänkte tydligen inte på att pandemin skulle ta slut och att en hund kan leva i 15 år, uttrycker Frida Larsson på Hundstallet i Alingsås, till Expressen i ett längre reportage om “coronahundar”.

Stora tillslag vid gränserna

Rekordmånga hundar stoppades av Tullverket vid svenska gränsen 2022.

I många fall berodde ökningen på flyktingströmmen från Ukraina, där många som flyr tagit med sig sina fyrbenta djur.

Men även smuggelhundarna har fortsatt att öka.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Negativ utveckling angående hundar i Sverige

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen