SVERIGE: Djursjukhus slår larm

2023 03 02

Djurägare tenderar att i mindre utsträckning söka vård för sina djur när de blir sjuka.

Mönstret har noterats av djursjukhus som nu slår larm om utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, säger Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

Oroande effekt av inflationen

Som med mycket annat i hushållens prioriteringar bedöms även den här frågan vara kopplad till ett allmänt hårdare tryck på hushållskassan.

Det är en trend som djursjukhusen tydligt har kunnat se sedan inflationen började stiga. 

Men utvecklingen är minst sagt oroande, och det är djuren som får lida när djurägarna försöker vänta ut sjukdomarna istället för att söka vård hos veterinären direkt.

– Vi får många sena avbokningar och jag tror att det antingen beror på att djuret blir friskt, men vi kan också se att patienter som har avbokat en tid på akuten kommer tillbaka ett par dagar senare, säger Christina von Dorrien till SR.

Hundägarens ansvar

Enligt svensk lag och svenska myndigheter har exempelvis hundägare specifika skyldigheter och får inte lov att förneka sitt djur behov av vård.

– Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov, konstaterar Jordbruksverket på sin hemsida.

Om djuret utsätts för vanskötsel kan ägaren dömas för djurplågeri, vilket kan rendera i såväl böter som fängelse.

Att inte ta sin hund till veterinären när djuret lider är ett exempel på sådan form av vanskötsel.

– Polismyndigheten kan omhänderta djur som är utsatt för lidande. Det är Länsstyrelsen som beslutar vad som ska ske med djuret, exempelvis om det ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen verkställer sina egna beslut, framhåller polisen.

Mörka konsekvenser efter pandemin

Under pandemin upplevde Sverige och övriga Europa en riktig valpboom. När fler jobbade hemifrån ökade efterfrågan på hundar.

De mörka konsekvenserna av trenden syns nu när pandemin ebbar ut och folk inte längre kan ta hand om sina hundar, som i många fall dessutom var så kallade smuggelhundar som tagits in i landet på olaglig väg.

En del har omplacerats, andra har avlivats.

– Man tänkte tydligen inte på att pandemin skulle ta slut och att en hund kan leva i 15 år, uttrycker Frida Larsson på Hundstallet i Alingsås, till Expressen i ett längre reportage om “coronahundar”.

Stora tillslag vid gränserna

Rekordmånga hundar stoppades av Tullverket vid svenska gränsen 2022.

I många fall berodde ökningen på flyktingströmmen från Ukraina, där många som flyr tagit med sig sina fyrbenta djur.

Men även smuggelhundarna har fortsatt att öka.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Negativ utveckling angående hundar i Sverige

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


27 juni 2026

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen