SVERIGE: Djursjukhus slår larm

2023 03 02

Djurägare tenderar att i mindre utsträckning söka vård för sina djur när de blir sjuka.

Mönstret har noterats av djursjukhus som nu slår larm om utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, säger Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

Oroande effekt av inflationen

Som med mycket annat i hushållens prioriteringar bedöms även den här frågan vara kopplad till ett allmänt hårdare tryck på hushållskassan.

Det är en trend som djursjukhusen tydligt har kunnat se sedan inflationen började stiga. 

Men utvecklingen är minst sagt oroande, och det är djuren som får lida när djurägarna försöker vänta ut sjukdomarna istället för att söka vård hos veterinären direkt.

– Vi får många sena avbokningar och jag tror att det antingen beror på att djuret blir friskt, men vi kan också se att patienter som har avbokat en tid på akuten kommer tillbaka ett par dagar senare, säger Christina von Dorrien till SR.

Hundägarens ansvar

Enligt svensk lag och svenska myndigheter har exempelvis hundägare specifika skyldigheter och får inte lov att förneka sitt djur behov av vård.

– Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov, konstaterar Jordbruksverket på sin hemsida.

Om djuret utsätts för vanskötsel kan ägaren dömas för djurplågeri, vilket kan rendera i såväl böter som fängelse.

Att inte ta sin hund till veterinären när djuret lider är ett exempel på sådan form av vanskötsel.

– Polismyndigheten kan omhänderta djur som är utsatt för lidande. Det är Länsstyrelsen som beslutar vad som ska ske med djuret, exempelvis om det ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen verkställer sina egna beslut, framhåller polisen.

Mörka konsekvenser efter pandemin

Under pandemin upplevde Sverige och övriga Europa en riktig valpboom. När fler jobbade hemifrån ökade efterfrågan på hundar.

De mörka konsekvenserna av trenden syns nu när pandemin ebbar ut och folk inte längre kan ta hand om sina hundar, som i många fall dessutom var så kallade smuggelhundar som tagits in i landet på olaglig väg.

En del har omplacerats, andra har avlivats.

– Man tänkte tydligen inte på att pandemin skulle ta slut och att en hund kan leva i 15 år, uttrycker Frida Larsson på Hundstallet i Alingsås, till Expressen i ett längre reportage om “coronahundar”.

Stora tillslag vid gränserna

Rekordmånga hundar stoppades av Tullverket vid svenska gränsen 2022.

I många fall berodde ökningen på flyktingströmmen från Ukraina, där många som flyr tagit med sig sina fyrbenta djur.

Men även smuggelhundarna har fortsatt att öka.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Negativ utveckling angående hundar i Sverige

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen