SVERIGE: Djursjukhus slår larm

2023 03 02

Djurägare tenderar att i mindre utsträckning söka vård för sina djur när de blir sjuka.

Mönstret har noterats av djursjukhus som nu slår larm om utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

– När djuren kommer till oss på våra akutmottagningar är de sjukare än vad de var för kanske ett halvår sedan, säger Christian von Dorrien, vd på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

Oroande effekt av inflationen

Som med mycket annat i hushållens prioriteringar bedöms även den här frågan vara kopplad till ett allmänt hårdare tryck på hushållskassan.

Det är en trend som djursjukhusen tydligt har kunnat se sedan inflationen började stiga. 

Men utvecklingen är minst sagt oroande, och det är djuren som får lida när djurägarna försöker vänta ut sjukdomarna istället för att söka vård hos veterinären direkt.

– Vi får många sena avbokningar och jag tror att det antingen beror på att djuret blir friskt, men vi kan också se att patienter som har avbokat en tid på akuten kommer tillbaka ett par dagar senare, säger Christina von Dorrien till SR.

Hundägarens ansvar

Enligt svensk lag och svenska myndigheter har exempelvis hundägare specifika skyldigheter och får inte lov att förneka sitt djur behov av vård.

– Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov, konstaterar Jordbruksverket på sin hemsida.

Om djuret utsätts för vanskötsel kan ägaren dömas för djurplågeri, vilket kan rendera i såväl böter som fängelse.

Att inte ta sin hund till veterinären när djuret lider är ett exempel på sådan form av vanskötsel.

– Polismyndigheten kan omhänderta djur som är utsatt för lidande. Det är Länsstyrelsen som beslutar vad som ska ske med djuret, exempelvis om det ska säljas, överlåtas eller avlivas. Länsstyrelsen verkställer sina egna beslut, framhåller polisen.

Mörka konsekvenser efter pandemin

Under pandemin upplevde Sverige och övriga Europa en riktig valpboom. När fler jobbade hemifrån ökade efterfrågan på hundar.

De mörka konsekvenserna av trenden syns nu när pandemin ebbar ut och folk inte längre kan ta hand om sina hundar, som i många fall dessutom var så kallade smuggelhundar som tagits in i landet på olaglig väg.

En del har omplacerats, andra har avlivats.

– Man tänkte tydligen inte på att pandemin skulle ta slut och att en hund kan leva i 15 år, uttrycker Frida Larsson på Hundstallet i Alingsås, till Expressen i ett längre reportage om “coronahundar”.

Stora tillslag vid gränserna

Rekordmånga hundar stoppades av Tullverket vid svenska gränsen 2022.

I många fall berodde ökningen på flyktingströmmen från Ukraina, där många som flyr tagit med sig sina fyrbenta djur.

Men även smuggelhundarna har fortsatt att öka.

– Under pandemin var suget efter hund stort men trots att det nu borde ha minskat stoppar vi fortfarande oroväckande många smuggelhundar, säger Håkan Hansson biträdande enhetschef vid Tullverkets kontrollavdelning Syd, till myndighetens hemsida.

LÄS MER: Negativ utveckling angående hundar i Sverige

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen