“Dödsstöt” för Sveriges stadskärnor – stort bakslag bekräftas

2024 11 14

Svenska stadskärnor är på god väg att tömmas på fysiska butiker.

Hyrorna chockhöjs.

I kombination med flera andra kostnader som ökar och minskad konsumtion till följd av lågkonjunkturen slår allt fler butiker i Sveriges stadskärnor igen.

Enligt nya siffror från Svensk Handel lägger butiker uppemot en fjärdedel av sin omsättning enbart på hyra.

Helt ohållbart, menar branschorganisationen.

– Vi har under flera års tid varnat för den utveckling vi nu tyvärr tvingas bevittna. Allt fler butikslokaler gapar tomma, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel, i ett uttalande.

"En dödsstöt för levande stadskärnor"

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö sticker ut. Här utgör hyran i snitt 24 respektive 19 och 16 procent av butikernas omsättning.

Nivåer långt över vad företagen överhuvudtaget klarar.

Även städer som Karlstad och Uppsala nämns som skräckexempel där hyrorna chockhöjts för butikerna.

– Utöver att det är arbetstillfällen som försvinner är det ett hårt slag mot lokalsamhällen runt om i Sverige. Vi har nått en punkt där välbesökta butiker ersätts av folktomma showrooms för utländska bilmärken. Det riskerar att bli en dödsstöt för levande stadskärnor, säger Martin Kits.

– Fastighetsägarna är svaret skyldiga kring hur våra städer och stadskärnor kommer att upplevas om stora delar av handeln slås ut.

Hela systemet kan sättas ur spel

Enligt Svensk Handel får de senaste årens chockhöjningar av hyran allvarliga konsekvenser.

I övrigt välmående butiker tvingas stänga. Av det skälet vädjar branschorganisationen igen om att tillsätta en statlig utredning för att utvärdera dagens modell för hyresindexering.

Som det ser ut nu kan hela marknads-hyressystemet sättas ur spel.

– Att kostnadsökningen nu sjunker gör varken till eller från för handlarna, vars hyra ligger kvar på den höga nivå som de senaste årens ökning på 20 procent har lett till. Detta alltså trots att fastighetsägarnas faktiska kostnader sjunker.

– Branschen, och samhället, behöver stå bättre rustad nästa gång vi ser en kraftig inflationsökning och därför måste nu regeringen tillsätta en utredning för att skapa en stabilare hyresmarknad, säger Martin Kits.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen