“Dödsstöt” för Sveriges stadskärnor – stort bakslag bekräftas

2024 11 14

Svenska stadskärnor är på god väg att tömmas på fysiska butiker.

Hyrorna chockhöjs.

I kombination med flera andra kostnader som ökar och minskad konsumtion till följd av lågkonjunkturen slår allt fler butiker i Sveriges stadskärnor igen.

Enligt nya siffror från Svensk Handel lägger butiker uppemot en fjärdedel av sin omsättning enbart på hyra.

Helt ohållbart, menar branschorganisationen.

– Vi har under flera års tid varnat för den utveckling vi nu tyvärr tvingas bevittna. Allt fler butikslokaler gapar tomma, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel, i ett uttalande.

"En dödsstöt för levande stadskärnor"

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö sticker ut. Här utgör hyran i snitt 24 respektive 19 och 16 procent av butikernas omsättning.

Nivåer långt över vad företagen överhuvudtaget klarar.

Även städer som Karlstad och Uppsala nämns som skräckexempel där hyrorna chockhöjts för butikerna.

– Utöver att det är arbetstillfällen som försvinner är det ett hårt slag mot lokalsamhällen runt om i Sverige. Vi har nått en punkt där välbesökta butiker ersätts av folktomma showrooms för utländska bilmärken. Det riskerar att bli en dödsstöt för levande stadskärnor, säger Martin Kits.

– Fastighetsägarna är svaret skyldiga kring hur våra städer och stadskärnor kommer att upplevas om stora delar av handeln slås ut.

Hela systemet kan sättas ur spel

Enligt Svensk Handel får de senaste årens chockhöjningar av hyran allvarliga konsekvenser.

I övrigt välmående butiker tvingas stänga. Av det skälet vädjar branschorganisationen igen om att tillsätta en statlig utredning för att utvärdera dagens modell för hyresindexering.

Som det ser ut nu kan hela marknads-hyressystemet sättas ur spel.

– Att kostnadsökningen nu sjunker gör varken till eller från för handlarna, vars hyra ligger kvar på den höga nivå som de senaste årens ökning på 20 procent har lett till. Detta alltså trots att fastighetsägarnas faktiska kostnader sjunker.

– Branschen, och samhället, behöver stå bättre rustad nästa gång vi ser en kraftig inflationsökning och därför måste nu regeringen tillsätta en utredning för att skapa en stabilare hyresmarknad, säger Martin Kits.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen