“Dödsstöt” för Sveriges stadskärnor – stort bakslag bekräftas

2024 11 14

Svenska stadskärnor är på god väg att tömmas på fysiska butiker.

Hyrorna chockhöjs.

I kombination med flera andra kostnader som ökar och minskad konsumtion till följd av lågkonjunkturen slår allt fler butiker i Sveriges stadskärnor igen.

Enligt nya siffror från Svensk Handel lägger butiker uppemot en fjärdedel av sin omsättning enbart på hyra.

Helt ohållbart, menar branschorganisationen.

– Vi har under flera års tid varnat för den utveckling vi nu tyvärr tvingas bevittna. Allt fler butikslokaler gapar tomma, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel, i ett uttalande.

"En dödsstöt för levande stadskärnor"

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö sticker ut. Här utgör hyran i snitt 24 respektive 19 och 16 procent av butikernas omsättning.

Nivåer långt över vad företagen överhuvudtaget klarar.

Även städer som Karlstad och Uppsala nämns som skräckexempel där hyrorna chockhöjts för butikerna.

– Utöver att det är arbetstillfällen som försvinner är det ett hårt slag mot lokalsamhällen runt om i Sverige. Vi har nått en punkt där välbesökta butiker ersätts av folktomma showrooms för utländska bilmärken. Det riskerar att bli en dödsstöt för levande stadskärnor, säger Martin Kits.

– Fastighetsägarna är svaret skyldiga kring hur våra städer och stadskärnor kommer att upplevas om stora delar av handeln slås ut.

Hela systemet kan sättas ur spel

Enligt Svensk Handel får de senaste årens chockhöjningar av hyran allvarliga konsekvenser.

I övrigt välmående butiker tvingas stänga. Av det skälet vädjar branschorganisationen igen om att tillsätta en statlig utredning för att utvärdera dagens modell för hyresindexering.

Som det ser ut nu kan hela marknads-hyressystemet sättas ur spel.

– Att kostnadsökningen nu sjunker gör varken till eller från för handlarna, vars hyra ligger kvar på den höga nivå som de senaste årens ökning på 20 procent har lett till. Detta alltså trots att fastighetsägarnas faktiska kostnader sjunker.

– Branschen, och samhället, behöver stå bättre rustad nästa gång vi ser en kraftig inflationsökning och därför måste nu regeringen tillsätta en utredning för att skapa en stabilare hyresmarknad, säger Martin Kits.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen