Donald Trump har pratat med Putin om Ukraina

2025 02 09

President Donald Trump har pratat med Vladimir Putin för att försöka förhandla om Ukraina.

USA:s president Donald Trump har nu pratat i telefon med Vladimir Putin om kriget i Ukraina.

Det avslöjar Trump i en intervju med New York Post som ägde rum på Air Force One.

De två världsledarna har pratat med varandra på telefon, och Trump uppger att den ryske diktatorn ”vill att människor ska sluta dö”.

”Vill att människor ska sluta dö”

I samtal med Putin har Trump försökt förhandla för att få ett slut på kriget i Ukraina, uppger han för tidningen.

Trump menar att Rysslands diktator ”bryr sig” om dödandet på slagfältet.

– Han vill att människor ska sluta dö, säger Trump.

– Alla dessa döda människor. Unga, unga vackra människor. De är som dina barn, två miljoner av dem – och utan anledning, säger USA:s president ombord på Air Force One, enligt tidningen.

Samtidigt understryker Trump att han och den ryske diktatorn kommer bra överens.

– Jag har alltid haft en bra relation med Putin, säger han, och passar samtidigt på att kritisera sin föregångare Joe Biden, som inte kom lika bra överens med Rysslands diktator.

– Biden var en skam för vår nation. En fullständig skam, säger Donald Trump.

”Bäst att jag inte säger det”

Donald Trump vill inte gå in på hur många gånger han och Putin har talats vid i telefon sedan han blev återvald.

– Det är bäst att jag inte säger det, menar den amerikanska presidenten.

Klart är i alla fall att de två världsledarna har pratat om möjligheten att få slut på kriget i Ukraina, något som Trump vid flera tillfällen har utfärdat löften om.

Han säger att han har konkreta planer för att få slut på kriget.

– Jag hoppas att det går snabbt. Varje dag dör människor. Det här kriget i Ukraina är så illa. Jag vill få slut på den här jävla grejen, säger Trump till tidningen.

Ombord på Air Force One upprepar Trump liknande ord när han vänder sig till sin nationella säkerhetsrådgivare, Mike Waltz, berättar New York Post. Trump understryker att han vill få igång fredsprocessen så fort som möjligt.

– Låt oss sätta igång dessa möten. De vill träffas. Varje dag dör människor. Unga, stiliga soldater dödas. Unga män, som mina söner. På båda sidor, över hela slagfältet, säger Donald Trump.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen