Donald Trump slår tillbaka – ”Mitt liv har varit en stor förhandling”

2025 04 18

Donald Trumps sätt att hantera kriget i Ukraina har fått massiv kritik ända sedan han återvände till Vita huset.

Trump har kritiserats för att han inte på ett tydligare sätt tar ställning för Ukraina och mot Ryssland. De hårdaste kritikerna har till och med hävdat att Trump låter sig luras av Ryssland och att Putin ”leker” med honom.

Nu ger den amerikanska presidenten svar på tal.

”En enda stor förhandling”

Under fredagseftermiddagen har Trump svarat på frågor i Vita huset, rapporterar Sky News.

Han har bland annat fått frågor om förhandlingarna om fred mellan Ryssland och Ukraina.

Trump kommenterar bland annat det ofta förekommande påståendet att Ryssland spelar ett spel med USA och försöker lura den amerikanska presidenten.

Trump hänvisar då till sina erfarenheter när det gäller förhandlingar.

– Hela mitt liv har varit en enda stor förhandling, och jag vet när folk spelar ett spel med oss och när de inte gör det, säger Donald Trump, enligt kanalen.

På den direkta frågan om Ryssland spelar ett spel eller ”leker” med USA, förnekar Trump alltså det.

– Ingen spelar ett spel med mig. Jag försöker att hjälpa, säger Trump, och syftar på sina försök att medla fred.

Trumps förhandlingsteknik väcker diskussion

Trumps agerande har ibland förbryllat världen, inte bara när det gäller kriget i Ukraina, utan också avseende den aggressiva tullpolitik som Trumpadministrationen har lanserat.

Det har ofta spekulerats i huruvida Trumps ofta hårda ord ska tas bokstavligt, eller om de snarare ska betraktas som en form av förhandlingstaktik. Och Trump själv gör alltså ingen hemlighet av att han ser sina erfarenheter inom förhandling som en viktig tillgång inom politiken.

Donald Trump har lovat att förhandla fram ett slut på kriget i Ukraina, men har på senare tid uttryckt frustration över att förhandlingarna drar ut på tiden.

USA kan lämna sin roll som medlare

På fredagen låter han dock försiktigt positiv.

– Jag behöver se entusiasm för att vilja avsluta det [kriget]. Jag tror att jag ser den entusiasmen – jag tror att jag ser den från båda sidor, säger den amerikanska presidenten.

På fredagsmorgonen rapporterades det dock att USA:s utrikesminister Marco Rubio uttryckte sig betydligt mer drastiskt. Han meddelade då att USA inom några dagar kommer att utvärdera huruvida en vapenvila är genomförbar, och i annat fall kan USA komma att lämna sin roll som medlare, rapporterar AFP.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen