Trump ställer ultimatum till Sverige och Europa

2024 12 20

Donald Trump vänder sig direkt till Sverige och övriga medlemsstater i EU.

Hans budskap är både hotfullt och glasklart.

Om EU inte börjar köpa gas och olja från USA så kommer det att bli hårda konsekvenser.

– Jag sade till Europeiska unionen att de måste kompensera för sitt enorma underskott gentemot USA genom att köpa vår olja och gas i stor skola. Annars är det TULLAR hela vägen!!!

Det dundrar den tillträdande presidenten på sin egen sociala medieplattform Truth Social.

"Kommer få betala dyrt"

Det är inte första gången Donald Trump ställer ett liknande ultimatum till Europa.

Strax före det amerikanska presidentvalet påtalade republikanen att samtliga medlemsländer i EU kommer att få betala ett högt pris om inte deras inställning till USA förändras drastiskt.

Trump talade då i generella termer om att EU inte köper tillräckligt med varor som exporteras från USA.

– De (EU) tar inte våra bilar. De tar inte våra lantbruksprodukter. De säljer miljontals och åter miljoner bilar i USA. Nej, nej, nej. De kommer att få betala ett stort pris, sade Trump i oktober enligt Reuters.

"Trumps ömsesidiga handelslag"

Donald Trump lovade i samma veva att införa en ny lag: “Trumps ömsesidiga handelslag”.

Han har även lovat att införa en tull på 10 procent på import från alla länder. Undantaget är Kina där tullimporten föreslås på 60 procent.

Ekonomer har varnat för att en sådan åtgärd skulle slå mot leveranskedjor över hela världen, vilket sannolikt skulle utlösa repressalier och höja kostnader.

Även i Sverige finns konkreta orosmoln för vad som kan ske med ekonomin om Trump driver igenom sina tullar.

– USA är världens största ekonomi och står exempelvis för 25 procent av global BNP. Det innebär att USA kan forma stora delar av den globala handeln. Den svenska ekonomin, med stor handel med USA, påverkas mycket av den politik som förs i Vita huset, sade Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg i september.

"Svenskar kan bli av med jobbet"

Det har också flaggats för att många svenskar skulle kunna bli av med jobbet som följd av de tullar som förmodas införas efter Trumps installation.

– Om svenska företag inte längre kan sälja lika mycket varor till USA så är det såklart negativt för svensk ekonomi. I förlängningen kan många svenskar förlora sina jobb, säger Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren till SvD.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen