Donald Trump tvärvänder – går ut med extremt ovanligt besked

2024 10 02

Donald Trump bryter en över 50-årig tradition bland USA:s presidentkandidater.

Det är kutym i USA att presidentkandidaterna ställer upp i längre intervju i det populära nyhetsprogrammet CBS 60 Minutes.

I över ett halvt sekel har kanalen bjudit in kandidater och normen är att alla tackar ja.

Det gjorde också Donald Trump initialt – men tvärvänder nu och hoppar av, rapporterar just CBS.

– I år kom både Harris- och Trump-kampanjerna överens om att sitta ned med 60 Minutes, framhåller tv-kanalen i ett uttalande.

– Vicepresident Harris kommer att tala med korrespondent Bill Whitaker. Efter att ha accepterat 60 Minutes begäran om en intervju med Scott Pelley, har tidigare president Trumps kampanj beslutat att inte delta.

Kräver en ursäkt

Senast Trump ställde upp i 60 Minutes var 2020.

När han vid en presskonferens på tisdagskvällen kommenterade den senaste tvärvändningen hänvisade han till just den intervjun för fyra år sedan med reportern Lesley Stahl.

– De kom till mig och ville att jag skulle göra en intervju, men först vill jag få en ursäkt, säger expresidenten.

– För förra gången jag gjorde en intervju med dem, om ni minns, utmanade de mig om datorn. De sa att “laptopen från helvetet” var från Ryssland, och jag sade att den inte var från Ryssladn.

"Jag väntar"

Datorn som Trump talar om är den laptop som uppgavs tillhöra nuvarande president Joe Bidens son Hunter Biden. Kontroversen uppstod i oktober 2020. Enligt New York Post påstods e-postmeddelanden på datorn visa korruption från Joe Biden.

Vid tillfället ville inte Lesley Stahl rapportera om händelsen av skälet att det saknades konkreta bevis.

– Den var från Hunter, och jag fick aldrig en ursäkt. Så jag väntar.

Kampanjen: "Fake news"

Kommunikationschefen för Donald Trumps kampanj, Steven Cheung, har förnekat att expresidenten sagt ja till att ställa upp i CBS.

– Fake news, framhåller han i ett inlägg på X.

– 60 Minutes bad om en intervju, även efter att de ertappades med att ljuga om Hunter Bidens bärbara dator redan 2020. Det var inledande diskussioner, men ingenting var någonsin schemalagt eller bekräftat. De insisterade även på att faktagranska i livesändning, vilket saknar motstycke.

Intervjun med Kamala Harris kommer att sändas som planerat den 7 oktober.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen