Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga. 

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

 Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Norskt besked till Trump – om Nobelpriset

2026 01 11

Donald Trump får nu ett svar angående Nobels fredspris.

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill ha Nobels fredspris.

Men fredspriset 2025 gick istället till Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado, som emellertid har öppnat för att dela priset med Trump.

Nu uttalar sig den norska Nobelkommittén och Nobelinstitutet i frågan.

”Det vore en stor ära”

Tidigare i veckan fick Machado en direkt fråga av Fox News om hon hade erbjudit sig att lämna över priset till Trump.

– Tja, det har inte hänt än... Men jag skulle verkligen personligen vilja berätta för honom att vi – det venezuelanska folket, för det här är ett pris för det venezuelanska folket – helt klart vill ge det till honom, dela det med honom, sade Machado till kanalen.

Donald Trump har därefter bekräftat att han gärna skulle ta emot priset om Machado skänkte det till honom.

– Jag har hört att hon vill göra det. Det vore en stor ära, säger Trump, enligt NBC News.

Men nu ger norska Nobelkommittén och Nobelinstitutet ett besked i frågan.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver av oss"

Besked från Norge

Det norska beskedet är att fredspristagaren inte kan välja att dela priset med någon annan, åtminstone inte formellt.

– Norska Nobelkommittén och Norska Nobelinstitutet får ett antal förfrågningar om kommentarer gällande huruvida en Nobelfredspristagares status är bestående, skriver de på sin hemsida.

– Fakta är tydliga och väl etablerade. När ett Nobelpris väl har tillkännagivits kan det inte återkallas, delas eller överföras till andra, enligt Nobelkommittén och Nobelinstitutet.

Ingenting kommer alltså kunna ändra på att María Corina Machado, inte Donald Trump, är Nobels fredspristagare 2025.

– Beslutet är slutgiltigt och gäller för all framtid, enligt uttalandet.

”Hon borde inte ha vunnit det”

Donald Trump anser emellertid att han förtjänar Nobels fredspris, och hävdar att han har skapat fred i en lång rad länder.

Det har till och med spekulerats i att beslutet att inte låta Machado ta över styret i Venezuela påverkades av Trumps besvikelse över att Machado vann fredspriset istället för han.

Trump förnekar detta, men bekräftar samtidigt sin besvikelse gällande Nobelpriset.

– Hon borde inte ha vunnit det, säger Trump, enligt NBC News.

– Men nej, det har inget med mitt beslut att göra, tillägger den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Lettland kallar till akut nödlägesmöte - "Eskalation"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Anastacia Dvi

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen