Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga.

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

– Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

– Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen