Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga. 

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

– Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

– Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen