Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga. 

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

 Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen