Dramatiskt Natoförslag läggs fram i Danmark – “Vi är i kris”

2025 04 15

Ett förslag om en alternativ försvarsallians ligger på bordet i Danmark.

Att gardera sig med en plan B till Nato är en “absolut” säkerhetspolitisk nödvändighet.

Det säger Jacob Kaarsbo som tidigare var chefsanalytiker vid det danska försvarets underrättelsetjänst.

– Vi befinner oss i en kris i den transatlantiska relationen med USA. Och där är det nödvändigt för europeiska länder att se varandra djupt i ögonen och ta reda på vad vi gör tillsammans för att säkra vår kontinent, säger Jacob Kaarsbo till TV2.

Uppmärksammas

Bakom förslaget står det danska oppositionspartiet Liberal Alliance, som satt med i en regeringskoalition mellan 2016 och 2019. Debatten har pågått i landet sedan förra månaden då Radikale Venstre först lyfte idén. Inget av partierna ingår idag i den danska regeringen, vilket gör att planen sannolikt mest blir en symbolisk politisk fråga.

Presentationen om en “plan B” får dock stor uppmärksamhet i Danmark under tisdagsmorgonen.

Förslaget grundar sig i en skepsis om att USA inte kommer att leva upp till Natos artikel 5 som garanterar att alla Natoländer ska rycka in vid en attack mot en av medlemmarna.

– Danmark kan inte stå ensamt. Och det kan inte något av de europeiska länderna heller. Det vet vi från historiska exempel, säger försvarsexperten Jacob Kaarsbo.

"Föredrar USA i Nato"

Enligt förslaget bör den nya försvarsalliansen bestå av de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Polen.

Henrik Dahl, EU-parlamentariker i Liberal Alliance, menar att det vore oansvarigt att inte ha en en plan B.

– Vi skulle helt klart föredra att USA var med i Nato eftersom det har varit vår säkerhetsgarant sedan andra världskriget, men när USA:s president upprepade gånger säger att han inte vet om artikel 5 gäller måste vi helt enkelt visa due diligence, säger, säger han till TV2.

LÄS MER: Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

Rubio: USA blir kvar i Nato

Många har spekulerat i om USA skulle kunna lämna försvarsalliansen. President Donald Trump har vid olika tillfällen insinuerat den typen av förändring.

I början av april lovade dock den amerikanska utrikesministern Marco Rubio att USA kommer att stanna i Nato. Kraven på att europeiska länder ska rusta upp ligger dock kvar.

– Vi kommer att vara kvar i Nato, men vi vill att Nato ska bli starkare. Och det enda sättet att bli starkare på är om våra partner har större kapacitet, sade ministern vid ett besök i Bryssel.

Danmark gick med i Nato 1949.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Putin ger grönt ljus: återaktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påverkade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva kriget i Ukraina.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen