Drömstart för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

50 % av svenska folket vill se Magdalena Andersson (S) som Sveriges nya statsminister.

Det beskedet levereras i en helt ny Novusmätning som presenteras nu ikväll.

Centern och SD intressanta

Ulf Kristersson (M) får 40 % i mätningen och 10 % vet inte vem de vill se som statsminister enligt mätningen.

Uppdelat på olika partier framkommer bland annat följande enligt SVT:

Hos S-, V-, och MP-väljare är Magdalena Andersson (S) klar favorit

Hos M- och KD-väljare är Ulf Ulf Kristersson (M) klar favorit

Hos SD:s väljare vill cirka 75 % ha Ulf Kristersson (M) som statsminister

C-väljarna är den grupp som är mest uppdelad – 62 % föredrar Magdalena Andersson som ny statsminister jämfört med 28 % som inte vet och 10 % som vill ha Ulf Kristersson.

L-väljarna ser ut att föredra Ulf Kristersson

ANALYS

Det är en drömstart för Magdalena Andersson (S) att få hela 50 % av stödet i mätningen. Många opinionsmätningar ger visserligen omkring 48-50 % till S-MP-V-C-sidan men samtidigt omkring 47-49 % till M-KD-SD-L-sidan.

Styrkebesked

Att Magdalena Andersson ändå slår Ulf Kristersson med 50 – 40 är ett styrkebesked. Hon har fått en hel del positiv uppmärksamhet i samband med partiledarbytet och en mätning hos Ipsos visar att väljarna ser henne som mycket kompetent.

En tuff uppgift

Samtidigt är det cirka 10 månader till valet och mycket hinner hända. En av Magdalena Anderssons (S) tuffaste uppgifter blir brottsligheten och det kan det bli avgörande för S att inte enbart leverera en skärpt retorik utan även agera på ett sätt så att väljarna uppfattar det som att Socialdemokraterna även gör skärpningar i praktiken.

I takt med att Magdalena Andersson nu får positiva besked i olika mätningar kan man även vänta sig att M-KD-SD-sidan skruvar upp sin retorik och framhåller att Magdalena Andersson må vara ett nytt ansikte på statsministerposten - men inget nytt ansikte för toppskiktet inom S. Och det i sin tur innebär att hon står Löfven mycket nära och att hon är högst ansvarig på regeringens politik de senaste 7 åren

M-KD-SD-sidans förhoppning är att den påminnelsen så snart som möjligt ska få Magdalena Anderssons (s) höga siffor att börja dala..

Foto: Regeringen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen