Drömstart för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

50 % av svenska folket vill se Magdalena Andersson (S) som Sveriges nya statsminister.

Det beskedet levereras i en helt ny Novusmätning som presenteras nu ikväll.

Centern och SD intressanta

Ulf Kristersson (M) får 40 % i mätningen och 10 % vet inte vem de vill se som statsminister enligt mätningen.

Uppdelat på olika partier framkommer bland annat följande enligt SVT:

Hos S-, V-, och MP-väljare är Magdalena Andersson (S) klar favorit

Hos M- och KD-väljare är Ulf Ulf Kristersson (M) klar favorit

Hos SD:s väljare vill cirka 75 % ha Ulf Kristersson (M) som statsminister

C-väljarna är den grupp som är mest uppdelad – 62 % föredrar Magdalena Andersson som ny statsminister jämfört med 28 % som inte vet och 10 % som vill ha Ulf Kristersson.

L-väljarna ser ut att föredra Ulf Kristersson

ANALYS

Det är en drömstart för Magdalena Andersson (S) att få hela 50 % av stödet i mätningen. Många opinionsmätningar ger visserligen omkring 48-50 % till S-MP-V-C-sidan men samtidigt omkring 47-49 % till M-KD-SD-L-sidan.

Styrkebesked

Att Magdalena Andersson ändå slår Ulf Kristersson med 50 – 40 är ett styrkebesked. Hon har fått en hel del positiv uppmärksamhet i samband med partiledarbytet och en mätning hos Ipsos visar att väljarna ser henne som mycket kompetent.

En tuff uppgift

Samtidigt är det cirka 10 månader till valet och mycket hinner hända. En av Magdalena Anderssons (S) tuffaste uppgifter blir brottsligheten och det kan det bli avgörande för S att inte enbart leverera en skärpt retorik utan även agera på ett sätt så att väljarna uppfattar det som att Socialdemokraterna även gör skärpningar i praktiken.

I takt med att Magdalena Andersson nu får positiva besked i olika mätningar kan man även vänta sig att M-KD-SD-sidan skruvar upp sin retorik och framhåller att Magdalena Andersson må vara ett nytt ansikte på statsministerposten - men inget nytt ansikte för toppskiktet inom S. Och det i sin tur innebär att hon står Löfven mycket nära och att hon är högst ansvarig på regeringens politik de senaste 7 åren

M-KD-SD-sidans förhoppning är att den påminnelsen så snart som möjligt ska få Magdalena Anderssons (s) höga siffor att börja dala..

Foto: Regeringen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen