Drönarlarm stängde flygplats

2022 10 19

Norge har stängt en flygplats efter ännu en misstänkt drönarflygning.

Ännu en misstänkt drönarattack har fått norska myndigheter att stänga Fleslands flygplats i Bergen.

– Vi har en patrull på Flesland, en på Bjorøy och en på Haakonsvern för att kontrollera, framhöll insatsledare Frode Kolltveit i Västra polisdistriktet till norska Bergens Tidende i morse.

Larm tidigt på morgonen

Det var vid 4.15-tiden som larmet kom om misstänkt drönare efter att personer ska ha sett ljussken Kort därefter stängde man flygplatsen.

Det är inte första gången Norge drabbas av faktiska eller misstänkta drönare. Så sent som för en vecka sedan greps en rysk man när han skulle passera gränsen och in i Ryssland.

I mannens bagage fanns, utöver två drönare, flera ”elektroniska lagringsenheter”.

Den ryske mannen har initialt åtalas för att ha brutit mot sanktionslagen och sanktionsförordningen, två förstärkningar i den norska lagen som trädde i kraft efter Rysslands invasion av Ukraina.

Brott mot sanktionslagen

– Han åtalas för brott mot sanktionslagen, som flyger en drönare på norskt territorium, framhöll mannens försvarare, Jens Bernhard Herstad.

Den rapporten kom bara dagar efter att norska försvaret på satellitbilder sett ryska bombplan på gränsen till norskt territorium.

– Planen har kapacitet att attackera mål i USA och hela Europa med kärnvapenbomber, underströk tidningen VG.

Uppgifterna om ryskt flyg kom i sin tur kort efter att Vladimir Putin gjort ett av flera utspel. Vid flera tillfällen har han hotat väst och Ukraina med kärnvapen. I ett tal till nationen den 21 september upprepade han sina hot. Han började talet med att anklaga väst för att ”utpressa och hota Ryssland med kärnvapen.”

Han fullbordade sin hotfulla ton:

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte.

Foto: M. Karasiou-Store resp Norges-regering

Text: Redaktionen

Glädjebesked väntar på torsdag – mer pengar i plånboken

2025 12 01

På torsdag kommer ett viktigt besked för hushållens ekonomi.

Många svenska hushåll har haft det kämpigt med ekonomin de senaste åren, inte minst på grund av inflationen.

Men på torsdag kan det komma ett glädjebesked.

Viktigt besked på torsdag

På torsdag klockan 08 kommer den svenska inflationstakten för november att avslöjas, rapporterar SvD.

Och det ser ut att bli goda nyheter från SCB. Inflationen väntas sjunka kraftigt, enligt tidningen.

I oktober landade inflationstakten på en oväntat hög siffra, 3,1 procent enligt måttet KPIF.

Men siffran för november ser ut att bli betydligt lägre.

Den väntas landa på 2,5 procent i årstakt, enligt en enkät från Infront/Nyhetsbyrån Direkt, uppger tidningen.

– Vi förutspår att KPIF exklusive energi kommer att återta det mesta av överraskningen uppåt som skedde i oktober, uppger SEB, enligt tidningen.

Även Swedbank är inne på samma linje.

– Trots den oväntat höga inflationen i oktober fortsätter vi att förvänta oss en gynnsam inflationsutveckling framöver och ser ingen anledning för Riksbanken att överväga räntehöjningar på kort sikt, skriver Swedbank.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Har varit tungt för hushållen

Inflationen har varit ett stort problem för hushållen, som därför har varit försiktiga med att konsumera.

En undersökning som Swedbank publicerade i början av november visade att 35 procent av hushållen såg mer positivt på sin ekonomi idag än för ett år sedan.

Men majoriteten planerade ändå att hålla hårt i plånboken och hålla igen på sin konsumtion.

– Trots ökad köpkraft väljer många att hålla hårt i plånboken. Erfarenheten av hög inflation och snabbt stigande bolåneräntor har satt sina tydliga spår, sade Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande då.

Särskilt singlar och ensamstående med barn hade en pessimist syn på sin ekonomi, enligt undersökningen.

Men nu kan inflationen alltså ha minskat kraftigt i november, vilket lär välkomnas av många hushåll.

LÄS OCKSÅ: Nato: "Vi kanske kommer bli mer aggressiva"

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Brittisk order – ”Skjut män i rätt ålder”

2025 12 01

Nu kommer avslöjande uppgifter om brittiska specialstyrkor.

Storbritannien deltog i det amerikanska kriget i Afghanistan.

Nu kommer uppgifter om att brittiska specialstyrkor ska ha haft en dödlig policy som man sedan har försökt mörka.

Försökt dölja informationen

Brittiska specialstyrkor ska ha haft en policy att döda män i stridsduglig ålder i Afghanistan – även när de inte utgjorde ett hot.

Det uppger en högt uppsatt officer, enligt dokument som Sky News har tagit del av.

Officeren ska ha tagit upp frågan med en högre befälhavare inom de brittiska specialstyrkorna, som benämns N1802.

Denne ska dock ha fattat ett ”medvetet beslut” att försöka dölja informationen för att skydda specialenheterna.

Detta för att dölja potentiella krigsbrott av enheten, enligt källan.

Rykten bland soldater

Källan ska ha hört uppgifterna om potentiella krigsbrott från sina egna soldater under insatsen i Afghanistan 2011.

– Han kände att detta var... möjligen en medveten policy bland nuvarande underenhet att engagera och döda män i stridsduglig ålder även när de inte utgjorde något hot, står det i dokument som kanalen har tagit del av.

– Han hade blivit kontaktad av några av sina män som återberättade separata samtal med medlemmar av UKSF1 där sådana antydningar hade gjorts, enligt dokumentet.

”Etiskt och juridiskt oförsvarligt”

Uppgifterna är osäkra, men officeren som har slagit larm menar att de ändå bör utredas.

– Det faktum att detta rykte cirkulerar är i sig motbjudande och enligt min mening oacceptabelt, säger han.

Ryktet ska också ha förstärkts av att antalet vapen som hittades på marken och antalet döda inte hängde ihop på ett logiskt sätt.

– Uppenbarligen, om det finns något mer än rykten bakom det, så har delar av UKSF gett sig in i ett etiskt och juridiskt oförsvarligt beteende, tillägger officeren.

Han hoppas att vidare undersökningar ska bringa klarhet i frågan.

– Min uppfattning är att detta förtjänar en djupare undersökning, säger han.

Foto: Roberto Catarinicchia

Text: Redaktionen