Drönarlarm stängde flygplats

2022 10 19

Norge har stängt en flygplats efter ännu en misstänkt drönarflygning.

Ännu en misstänkt drönarattack har fått norska myndigheter att stänga Fleslands flygplats i Bergen.

– Vi har en patrull på Flesland, en på Bjorøy och en på Haakonsvern för att kontrollera, framhöll insatsledare Frode Kolltveit i Västra polisdistriktet till norska Bergens Tidende i morse.

Larm tidigt på morgonen

Det var vid 4.15-tiden som larmet kom om misstänkt drönare efter att personer ska ha sett ljussken Kort därefter stängde man flygplatsen.

Det är inte första gången Norge drabbas av faktiska eller misstänkta drönare. Så sent som för en vecka sedan greps en rysk man när han skulle passera gränsen och in i Ryssland.

I mannens bagage fanns, utöver två drönare, flera ”elektroniska lagringsenheter”.

Den ryske mannen har initialt åtalas för att ha brutit mot sanktionslagen och sanktionsförordningen, två förstärkningar i den norska lagen som trädde i kraft efter Rysslands invasion av Ukraina.

Brott mot sanktionslagen

– Han åtalas för brott mot sanktionslagen, som flyger en drönare på norskt territorium, framhöll mannens försvarare, Jens Bernhard Herstad.

Den rapporten kom bara dagar efter att norska försvaret på satellitbilder sett ryska bombplan på gränsen till norskt territorium.

– Planen har kapacitet att attackera mål i USA och hela Europa med kärnvapenbomber, underströk tidningen VG.

Uppgifterna om ryskt flyg kom i sin tur kort efter att Vladimir Putin gjort ett av flera utspel. Vid flera tillfällen har han hotat väst och Ukraina med kärnvapen. I ett tal till nationen den 21 september upprepade han sina hot. Han började talet med att anklaga väst för att ”utpressa och hota Ryssland med kärnvapen.”

Han fullbordade sin hotfulla ton:

– Vårt land har också moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte.

Foto: M. Karasiou-Store resp Norges-regering

Text: Redaktionen

Åskoväder på gång – flera län pekas ut

2026 06 26

Till helgen väntar varmt väder i Sverige.

Väderrekord kan slås när de södra delarna av landet får extremt höga temperaturer, enligt flera meteorologer.

Samtidigt visar prognosen att åskoväder kan dra in över flera områden i mellersta och södra Sverige under helgen, enligt elnätsbolaget Ellevio som nu går ut och höjer beredskapen i flera län.

– Ellevio förstärker beredskapen i flera av bolagets nätområden för att snabbt kunna hantera eventuella störningar i strömförsörjningen, uppger bolaget i ett uttalande inför helgen.

Flera län

De områden som pekas ut av elnätsbolaget, och där beredskapen nu höjs, är Värmland, Dalarna, Bergslagen, Skaraborg och Västkusten.

– Ellevios driftcentral följer väderläget löpande och extra resurser finns redo i fält om fel skulle uppstå, framhåller företaget.

Prognosen är ännu osäker och det är oklart om och var åskovädret slår till.

Därför råder elnätsbolaget sina kunder att följa väderutvecklingen och hålla sig uppdaterade via företagets hemsida vid eventuella strömavbrott.

– Vid åska är det bra att dra ur känslig elektronik. Nedfallna ledningar ska alltid betraktas som strömförande och får inte röras eller närmas, råder Ellevio.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

SMHI

SMHI:s prognos visar att det finns risk för åska under helgen. Under morgondagen drar en front fram norrut över landet.

– Längs med fronten väntas skurar som kan vara tidvis kraftiga med åska, uppger väderinstitutet.

– Under söndagen fortsätter fronten med sina skurar norrut upp över Norra Norrland. Samtidigt närmar sig svalare luft långsamt västerifrån, och i samband med det kan det under söndagen även uppstå åskskurar i Götaland och Svealand.

Säkra vid åska

Ellevio ger flera råd för hur svenska folket kan minska risken att skadas eller drabbas av skador på egendom vid åska.

- Kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar och se över din elektriska anläggning regelbundet.

- Dra gärna ut kontakter till hemmets elektriska apparater. Viss elektronisk utrustning kan vara svår att koppla ur. Då finns det så kallade åsk- och överspänningsskydd som kan monteras direkt i vägguttagen eller fast i elcentral. Tänk på att fasta åskskydd måste installeras av en elinstallatör.

- Undvik att använda elektriska apparater under åskväder, till exempel telefoner som är anslutna till laddare eller ett telefonjack.

- Stanna inomhus under åskväder och undvik kontakt med metallföremål eftersom de kan fungera som ledare för elektricitet.

- Bada inte eftersom vattnet leder ström. Vistas heller inte under höga föremål som till exempel träd, stolpar och flaggstänger. Vänta också med att duscha eller bada inomhus.

Källa: Ellevio

Andra läser: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen