Dumt och onödigt anser SD om Richthoffs uttalande om giftspruta

2021 10 20

Sverigedemokraterna tar nu avstånd från sin egen riksdagsledamot som kallar vaccinet mot covid-19 för "giftspruta" och ”det så kallade vaccinet”.

Det var i sociala medier som Roger Richthoff (SD) gjorde häpnadsväckande uttalanden om vaccinet som har räddat tusentals liv.

”Detta så kallade vaccin”

Bland annat gjorde SD-ledamoten följande påståenden:

▪Kallar det av myndigheter godkända vaccinet för ”giftspruta”

▪Omnämner vaccinet som ”detta så kallade vaccin”

▪Skriver att ”nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn”

I kompletterande uttalande framhöll Richthoff att han syftade på vaccin till barn men inte heller på den punkten har han stöd av myndigheterna.

Tar avstånd

Nu tar Richthoffs eget parti avstånd från hans teorier om vaccinet.

– Roger Richthoffs ordval är både polariserande, onödigt och dumt där hans ordval får stå för honom. Sverigedemokraterna står bakom de rekommendationer och riktlinjer som angivits av Folkhälsomyndigheten, framför SD:s vice gruppledare i riksdagen Mattias Bäckström Johansson till DN.

Vaccinet har avgörande roll

SD sågar Richthoffs idéer och anser tvärtom att vaccinet är av mycket stor vikt.

– Alla måste få chansen att bilda sig en egen uppfattning och vaccineringen måste bygga på frivillighet, vi är övertygade om att den spelar en avgörande roll i bekämpningen av viruset och pandemin, framhåller Mattias Bäckström Johansson till tidningen.

Skrämmer upp folk

DN har ikväll frågat Richthoff om han inte litar på Folkhälsomyndigheten.

– Om ingen är intresserad av en debatt, då blir man ju lite tveksam till de här rösterna. Det finns ju andra forskare, var är debatten. Är det inte tidningarna som skrämmer upp folk som säger: ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” och ”tar ni inte vaccinet så händer det här och det här”. Det är väl att skapa en rädsla hos människor, säger Roger Richthoff till DN.

DN avslöjar ikväll att Richthoff gjort flera andra uppmärksammade uttalanden om vaccinet. Han har bland annat skrivit att han inte själv kommer att vaccinera sig och han har även varnat andra människor från att vaccinera sig rapporterar DN.

ANALYS

Det är under all kritik att en riksdagsledamot anser att uttalande i stil med att ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” är att skrämma folk. Det är ju precis den typen av snurriga kommentarer som florerar på Facebook i grupper där man försöker övertala folk att inte vaccinera sig.

Nästan 15 000 personer har förlorat livet i Sverige på grund av pandemin och vaccinet är minst sagt livsviktigt för att rädda liv och hälsa och även ekonomi i Sverige.

Passerar en gräns

Att inte vaccinera sig är en sak – det beslutet har var och en rätt att ta även om många naturligtvis är kritiska till de som avstår. Men att gå ut och sprida felaktigheter om vaccinet är något annat – då passerar man en gräns som går emot forskning, vetenskap och myndigheter samt går emot mänsklighetens främsta möjlighet att rädda liv och hejda pandemin.

Om man dessutom är toppolitiker och riksdagsledamot så är det extra allvarligt.

Foto: Sveriges Riksdag


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen