Dumt och onödigt anser SD om Richthoffs uttalande om giftspruta

2021 10 20

Sverigedemokraterna tar nu avstånd från sin egen riksdagsledamot som kallar vaccinet mot covid-19 för "giftspruta" och ”det så kallade vaccinet”.

Det var i sociala medier som Roger Richthoff (SD) gjorde häpnadsväckande uttalanden om vaccinet som har räddat tusentals liv.

”Detta så kallade vaccin”

Bland annat gjorde SD-ledamoten följande påståenden:

▪Kallar det av myndigheter godkända vaccinet för ”giftspruta”

▪Omnämner vaccinet som ”detta så kallade vaccin”

▪Skriver att ”nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn”

I kompletterande uttalande framhöll Richthoff att han syftade på vaccin till barn men inte heller på den punkten har han stöd av myndigheterna.

Tar avstånd

Nu tar Richthoffs eget parti avstånd från hans teorier om vaccinet.

– Roger Richthoffs ordval är både polariserande, onödigt och dumt där hans ordval får stå för honom. Sverigedemokraterna står bakom de rekommendationer och riktlinjer som angivits av Folkhälsomyndigheten, framför SD:s vice gruppledare i riksdagen Mattias Bäckström Johansson till DN.

Vaccinet har avgörande roll

SD sågar Richthoffs idéer och anser tvärtom att vaccinet är av mycket stor vikt.

– Alla måste få chansen att bilda sig en egen uppfattning och vaccineringen måste bygga på frivillighet, vi är övertygade om att den spelar en avgörande roll i bekämpningen av viruset och pandemin, framhåller Mattias Bäckström Johansson till tidningen.

Skrämmer upp folk

DN har ikväll frågat Richthoff om han inte litar på Folkhälsomyndigheten.

– Om ingen är intresserad av en debatt, då blir man ju lite tveksam till de här rösterna. Det finns ju andra forskare, var är debatten. Är det inte tidningarna som skrämmer upp folk som säger: ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” och ”tar ni inte vaccinet så händer det här och det här”. Det är väl att skapa en rädsla hos människor, säger Roger Richthoff till DN.

DN avslöjar ikväll att Richthoff gjort flera andra uppmärksammade uttalanden om vaccinet. Han har bland annat skrivit att han inte själv kommer att vaccinera sig och han har även varnat andra människor från att vaccinera sig rapporterar DN.

ANALYS

Det är under all kritik att en riksdagsledamot anser att uttalande i stil med att ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” är att skrämma folk. Det är ju precis den typen av snurriga kommentarer som florerar på Facebook i grupper där man försöker övertala folk att inte vaccinera sig.

Nästan 15 000 personer har förlorat livet i Sverige på grund av pandemin och vaccinet är minst sagt livsviktigt för att rädda liv och hälsa och även ekonomi i Sverige.

Passerar en gräns

Att inte vaccinera sig är en sak – det beslutet har var och en rätt att ta även om många naturligtvis är kritiska till de som avstår. Men att gå ut och sprida felaktigheter om vaccinet är något annat – då passerar man en gräns som går emot forskning, vetenskap och myndigheter samt går emot mänsklighetens främsta möjlighet att rädda liv och hejda pandemin.

Om man dessutom är toppolitiker och riksdagsledamot så är det extra allvarligt.

Foto: Sveriges Riksdag


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen