Dumt och onödigt anser SD om Richthoffs uttalande om giftspruta

2021 10 20

Sverigedemokraterna tar nu avstånd från sin egen riksdagsledamot som kallar vaccinet mot covid-19 för "giftspruta" och ”det så kallade vaccinet”.

Det var i sociala medier som Roger Richthoff (SD) gjorde häpnadsväckande uttalanden om vaccinet som har räddat tusentals liv.

”Detta så kallade vaccin”

Bland annat gjorde SD-ledamoten följande påståenden:

▪Kallar det av myndigheter godkända vaccinet för ”giftspruta”

▪Omnämner vaccinet som ”detta så kallade vaccin”

▪Skriver att ”nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn”

I kompletterande uttalande framhöll Richthoff att han syftade på vaccin till barn men inte heller på den punkten har han stöd av myndigheterna.

Tar avstånd

Nu tar Richthoffs eget parti avstånd från hans teorier om vaccinet.

– Roger Richthoffs ordval är både polariserande, onödigt och dumt där hans ordval får stå för honom. Sverigedemokraterna står bakom de rekommendationer och riktlinjer som angivits av Folkhälsomyndigheten, framför SD:s vice gruppledare i riksdagen Mattias Bäckström Johansson till DN.

Vaccinet har avgörande roll

SD sågar Richthoffs idéer och anser tvärtom att vaccinet är av mycket stor vikt.

– Alla måste få chansen att bilda sig en egen uppfattning och vaccineringen måste bygga på frivillighet, vi är övertygade om att den spelar en avgörande roll i bekämpningen av viruset och pandemin, framhåller Mattias Bäckström Johansson till tidningen.

Skrämmer upp folk

DN har ikväll frågat Richthoff om han inte litar på Folkhälsomyndigheten.

– Om ingen är intresserad av en debatt, då blir man ju lite tveksam till de här rösterna. Det finns ju andra forskare, var är debatten. Är det inte tidningarna som skrämmer upp folk som säger: ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” och ”tar ni inte vaccinet så händer det här och det här”. Det är väl att skapa en rädsla hos människor, säger Roger Richthoff till DN.

DN avslöjar ikväll att Richthoff gjort flera andra uppmärksammade uttalanden om vaccinet. Han har bland annat skrivit att han inte själv kommer att vaccinera sig och han har även varnat andra människor från att vaccinera sig rapporterar DN.

ANALYS

Det är under all kritik att en riksdagsledamot anser att uttalande i stil med att ”det är väldigt viktigt att ta vaccinet” är att skrämma folk. Det är ju precis den typen av snurriga kommentarer som florerar på Facebook i grupper där man försöker övertala folk att inte vaccinera sig.

Nästan 15 000 personer har förlorat livet i Sverige på grund av pandemin och vaccinet är minst sagt livsviktigt för att rädda liv och hälsa och även ekonomi i Sverige.

Passerar en gräns

Att inte vaccinera sig är en sak – det beslutet har var och en rätt att ta även om många naturligtvis är kritiska till de som avstår. Men att gå ut och sprida felaktigheter om vaccinet är något annat – då passerar man en gräns som går emot forskning, vetenskap och myndigheter samt går emot mänsklighetens främsta möjlighet att rädda liv och hejda pandemin.

Om man dessutom är toppolitiker och riksdagsledamot så är det extra allvarligt.

Foto: Sveriges Riksdag


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen