Dundersuccé för radioprogram – 360 000 lyssnare

2024 12 12

Ett radioprogram på Sveriges Radio har fler lyssnare än någonsin.

Det rör sig om årets julkalender ”Mirakelsyskonen”, som slagit det tidigare lyssnarrekordet från 2023.

Hittills har kalendern en räckvidd på 258 500 lyssnare, en ökning med 28 procent jämfört med förra årets julkalender.

Siffran innebär att ”Mirakelsyskonen” är Sveriges näst största podd.

360 000 lyssnare 

Den linjära lyssningen i P4 ligger ännu högre. I genomsnitt har julkalendern 360 000 lyssnare.

Frida Derwinger är dramaturg och konstnärligt utvecklingsansvarig på Drama för unga, som producerar julkalendern.

Hon är både överraskad och glad.  

– Vi trodde nog aldrig att vi skulle slå förra årets succésiffror, men så är det också en rasande spännande kalender i år, säger producenten i ett uttalande.

Skolor pekas ut

En bidragande orsak till lyssnarsuccén är att årets julkalender blivit ett populärt inslag i svenska klassrum.

Enligt SR syns det ett ökat intresse för den lärarhandledning som tas fram varje år.

Malin Fogelström, biträdande studierektor på Älta skola, bekräftar uppgifterna.

– Lyssningen på julkalendern i klassrummen är en mysig start på dagen för eleverna. Berättelsen om Mirakelsyskonen engagerar eleverna och bidrar till spännande samtal som ibland till och med fortsätter ute på rasten. Julkalendern blir en naturlig del i skolans uppdrag; att tala, lyssna och läsa, säger hon.

Om julkalendern Mirakelsyskonen

- Mirakelsyskonen är en produktion från Ljudbang för Sveriges Radio Barnradion

- Nya avsnitt släpps varje dag 1 - 24 december i Sveriges Radio Play

SR beskriver handlingen så här:

”Älva tror att hon vet allt om sin älskade storebror Björn, men en dag försvinner han mystiskt från deras hem. Älva följer spåren ut i skogen och hamnar i en värld hon inte trodde fanns och tvingas överlista både troll, jättar och svartalver. Men var är hennes bror – och vem är han egentligen?”

Foto: J. Costa

Text: Redaktionen


7 september 2026

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


6 september 2026

Största någonsin i Sverige – första spadtaget tas imorgon

2026 09 06

Måndagen den 7 september sätts spaden i marken.

Då inleds bygget av Arlas nya jättesatsning i Götene.

Det nya ostmejeriet väntas stå klart först 2030. Från och med då kommer Arlas hushållsost produceras i Sverige med svensk mjölk.

– Investeringen på cirka 3,2 miljarder kronor är både Arlas största någonsin och den enskilt mest omfattande satsningen i svensk livsmedelshistoria, framhåller mejerijätten i ett uttalande.

Ministern på plats

På plats för att sparka igång satsningen är bland annat en representant från regeringen.

– Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Arlas vd Cecilia Kocken tar det första spadtaget för Arlas nya ostmejeri i Götene, uppger regeringen.

Samtidigt finns företrädare från samtliga riksdagspartier på plats, tillsammans med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Det nya ostmejeriet ska möta en växande efterfrågan på svensk ost, stärka livsmedelsberedskapen och bidra till regional tillväxt, framhåller Arla.

– Investeringen befäster samtidigt Skaraborgs ställning som en av Sveriges viktigaste regioner för lantbruk och livsmedelsproduktion.

LÄS OCKSÅ: Biljätte sparkar 100 000 anställda

Fortsätter växa

Arlas jättesatsning annonserades redan i början av året.

Den blivande fabriken väntas skapa många nya arbetstillfällen i regionen.

– Den globala efterfrågan på tillförlitliga och näringsrika proteinkällor fortsätter att växa. Mejeriprodukter spelar en viktig roll i en hälsosam kost och ett robust livsmedelssystem, sade Arlas koncernchef Peder Tuborgh när satsningen annonserades.  

– Vi investerar i stor skala för att bygga modern, effektiv kapacitet som gynnar konsumenterna på våra viktigaste marknader, stärker livsmedelsberedskapen och driver innovation. Götene kommer att vara en hörnsten i detta nätverk.

Politiskt engagemang

I Sverige finns en stark önskan om att öka självförsörjandegraden i landet.

Den politiska enigheten i frågan är viktigt för Arla.

– Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige, menar Peder Tuborgh.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

Foto: Danist Soh

Text: Redaktionen