Dyster läsning för Jimmie Åkesson

2025 05 01

Sverigedemokraterna får ta emot ett dystert besked för partiet på torsdagen.

Väljarstödet för SD sjunker.

Med lite mer än två år till nästa riksdagsval noterar partiet sitt lägsta stöd sedan valet 2022.

Det är fjärde månaden i rad som Sverigedemokraterna sjunker, rapporterar SR.

Hamnar i skymundan

I den mätning från Indikator Opinion och SR som publiceras 1 maj landar SD:s stöd på 18,2 procent. Det är den lägsta siffran under hela mandatperioden.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, har en förklaring till Sverigedemokraternas nedgång.

– Vi har sett under våren att det varit fokus på internationella händelser och ekonomi och det är frågor där SD hamnar i skymundan från regeringen, och framför allt Moderaterna, säger han till radion.

Just Moderaterna ökar med 2,2 procentenheter jämfört med mars.

"Ingen slump"

Liknande siffror presenterades i SvD/Demoskops mätning förra veckan. Enligt tidningen finns det “flera orosmoln” som påverkar partiet, som i den mätningen uppnådde 18,3 procent av väljarstödet.

Moderaterna ökade i samma mätning med 1,5 procentenheter till 20,3 procent.

– Det finns ett väljarflöde som ständigt rör sig mellan M och SD. Det är ingen slump att den ena tappar och att den andra vinner lika mycket, säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till SvD.

Han gör samma analys som Per Oleskog Tryggvason och konstaterar att dagordningen inte går i SD:s riktning.

– Invandringsfrågan har sjunkit undan i betydelse och brottsligheten har hamnat lite i skuggan av försvar och ekonomi. Ekonomisk politik har aldrig varit SD:s starka kort.

SD: Inte oroliga

Sverigedemokraterna ser dock ingen anledning till oro.

Mattias Bäckström Johansson, ledamot för SD i riksdagen, menar att opinionsmätningarna bör tas “med en nypa salt”.

– Den här mandatperioden är tydligt uppdelad i en utredningsfas och en leveransfas och det är den vi kommer att komma in i nu och har påbörjat. Under hela mandatperioden har vi varit övertygade om att det kommer ge effekt, säger han till SR.

Här är Indikator Opinions mätning för april jämfört med mars.

Vänsterpartiet 7,6 -0,5

Socialdemokraterna 35,4 -0,6

Miljöpartiet 5,7 +0,5

Centerpartiet 4,1 -0,1

Liberalerna 2,8 -0,4

Moderaterna 21,2 +2,2

Kristdemokraterna 3 -0,4

Sverigedemokraterna 18,2 -1,0

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen