Ebba Busch ger besked om koranbränningar

2023 08 21

Ebba Busch ger tydligt besked om Kristdemokraternas förhållningssätt till koranbränningar.

Debatten om koranbränningar i Sverige går fortsatt varm.

Efter flera bränningar under sommaren och efterföljande hot har Säpo beslutat för att höja terrorhotnivån från 3 till 4 på en femgradig skala.

Dessutom har statsminister Ulf Kristersson (M) gett 15 myndigheter i uppdrag att stärka skyddet mot terrorism i Sverige.

Nu ger Kristerssons regeringskollega Ebba Busch (KD) besked om Kristdemokraternas förhållningssätt till utvecklingen.

Stödjer inte förbud

Under ett sommartal på söndagen var säkerhetsläget i fokus.

– Sverige har de senaste månaderna försatts i ett mörkt säkerhetspolitiskt läge utav främmande makter, som på vår bekostnad vill stärka sina positioner och sprida sina ideologier. Hoten mot Sverige ökar, menar hon enligt partiets webbsida.

Busch framhåller att Kristdemokraterna inte kommer att stödja något förbud mot koranbränningar.

“Är inte förenligt”

Bland förslagen när det kommer till arbetet med säkerhetsläget i Sverige finns ett förbjudande av bränning av heliga skrifter på bordet.

KD vill dock inte se lagstiftning som leder till ett sådant förbud.

– Det är inte förenligt med ett modernt samhälle. Det är inte förenligt med en demokrati, fortsätter Busch.

– Vi har alla ett ansvar, men inte minst muslimska samfund, att förklara att i en demokrati måste man acceptera att andra hånar och kritiserar vad man själv uppfattar som heligt.

Vill se över ordningslagen

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningslagen mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen.

– Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.

“Vill tydligt slå fast”

Ebba Busch framhåller att det är regeringens ansvar att värna den gemensamma säkerheten och att utredningen därför tillsätts.

– Samtidigt vill jag tydligt slå fast, som partiledare för Kristdemokraterna, att vi som parti inte kommer stödja något som skulle närma sig ett de facto förbud mot koranbränningar, eller andra kränkande yttranden.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen