Ebba Busch ger besked om koranbränningar

2023 08 21

Ebba Busch ger tydligt besked om Kristdemokraternas förhållningssätt till koranbränningar.

Debatten om koranbränningar i Sverige går fortsatt varm.

Efter flera bränningar under sommaren och efterföljande hot har Säpo beslutat för att höja terrorhotnivån från 3 till 4 på en femgradig skala.

Dessutom har statsminister Ulf Kristersson (M) gett 15 myndigheter i uppdrag att stärka skyddet mot terrorism i Sverige.

Nu ger Kristerssons regeringskollega Ebba Busch (KD) besked om Kristdemokraternas förhållningssätt till utvecklingen.

Stödjer inte förbud

Under ett sommartal på söndagen var säkerhetsläget i fokus.

– Sverige har de senaste månaderna försatts i ett mörkt säkerhetspolitiskt läge utav främmande makter, som på vår bekostnad vill stärka sina positioner och sprida sina ideologier. Hoten mot Sverige ökar, menar hon enligt partiets webbsida.

Busch framhåller att Kristdemokraterna inte kommer att stödja något förbud mot koranbränningar.

“Är inte förenligt”

Bland förslagen när det kommer till arbetet med säkerhetsläget i Sverige finns ett förbjudande av bränning av heliga skrifter på bordet.

KD vill dock inte se lagstiftning som leder till ett sådant förbud.

– Det är inte förenligt med ett modernt samhälle. Det är inte förenligt med en demokrati, fortsätter Busch.

– Vi har alla ett ansvar, men inte minst muslimska samfund, att förklara att i en demokrati måste man acceptera att andra hånar och kritiserar vad man själv uppfattar som heligt.

Vill se över ordningslagen

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningslagen mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen.

– Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.

“Vill tydligt slå fast”

Ebba Busch framhåller att det är regeringens ansvar att värna den gemensamma säkerheten och att utredningen därför tillsätts.

– Samtidigt vill jag tydligt slå fast, som partiledare för Kristdemokraterna, att vi som parti inte kommer stödja något som skulle närma sig ett de facto förbud mot koranbränningar, eller andra kränkande yttranden.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen