16 augusti 2026

Ebba Busch hyllar Magdalena Andersson

2025 01 22

Tonläget mellan svenska partiledare är emellanåt hårt.

Inte minst mellan Kristdemokraternas Ebba Busch och Socialdemokraternas Magdalena Andersson . 

Busch har anklagat S-ledaren för att ljuga om kärnkraften och för att ha banat väg för antisemitism.

Andersson har i sin tur riktat hård kritik mot Buschs hantering av elkrisen och har anklagats för att hånskratta när KD-ledaren talat i riksdagen

I samband med en partiledardebatt inför valet 2022 ska Andersson dessutom ha konfronterat Ebba Busch på toaletten. 

Den dåvarande statsministern anklagade Kristdemokraterna för att ha slitit ner socialdemokratiska valaffischer.

– Det var ett märkligt samtal får jag tillstå. Jag blev lite förvånad över att statsministern var så upprörd över affischeringen utanför Sagerska och riksdagen. Dessutom var det också en aning udda valt tillfälle att lyfta det här inne på toaletten med mig inför debatten, sade Ebba Busch till Expressen efter toalettkonfrontationen.

Oväntade hyllningen

Trots det hårda tonläget hyser Ebba Busch stor respekt för sin politiska motståndare.

Det framhåller KD-ledaren i en intervju med DN.

Busch beskriver Magdalena Andersson som en tuffare motståndare än hennes föregångare Stefan Löfven.

– Hon är också svårast för mig för att jag gillar henne bäst. Det jag uppskattar med henne är att hon alltid kan ge en förklaring till varför hon landade på ett visst förslag och varför hon valde bort andra, säger hon till tidningen.

Det hårda tonläget förklarar Busch med att hon ofta intagit rollen som ”bulldozern” åt de andra Tidöpartierna. I debatter har det varit hennes uppgift att gå till attack mot den rödgröna sidan.

– Jag har haft uppgiften i debatterna att vara pitbullen som försökt trigga framför allt hos S. Det är en roll jag tycker att jag genomfört ganska väl, framför allt med Stefan Löfven.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen