Ebba Busch rasar – “Det är knark i hjärnan”

2024 02 03

Kristdemokraternas partiledare besväras över digitaliseringens negativa effekter.

Enligt nya undersökningar från Pisa dyker de svenska skolelevernas kunskaper.

Ebba Busch (KD) menar att det krävs ett större föräldraansvar för att få utvecklingen i rätt riktning igen.

Samtidigt menar hon att digitaliseringen ställer till det ordentligt för barnen.

Det rapporterar TV4.

“Knark i hjärnan”

Ungefär en fjärdedel av Sveriges 15-åringar når inte upp till basnivån i läsförståelse.

Busch pekar ut digitaliseringen som ett stort problem, och rasar mot utvecklingen.

– Det har pratats mycket om knark i politiken den senaste tiden. De här paddorna, att kolla på de här korta klippen. Det är knark i en åttaårings hjärna, säger Ebba Busch till TV4.

Lyfter fram föräldrarna

Samtidigt lyfter hon fram föräldrarna i sammanhanget, och menar att de måste ta mer ansvar för sina barns lärande.

Undersökningen från Pisa pekar på att det råder stora utmaningar inom skolan idag.

– De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden, framhåller Skolverket.

“Är inte bra”

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson oroar sig över utvecklingen.

– Det svenska resultatfallet i PISA 2012 väckte stor uppmärksamhet. Att resultatet är tillbaka på samma låga nivå är inte bra, säger han.

– Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. Det här är en utveckling som oroar, och kan inte enbart förklaras med pandemieffekter. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet.

Omdebatterat ämne

Det råder skilda åsikter angående hur digital skolan ska vara, och vad som är bäst för att eleverna ska lära sig.

Skolverket förklarar att de arbetar löpande med frågan.

– Moderniseringen av skolan har kommit en god bit på vägen, men fortfarande återstår en del arbete för att nå målen i digitaliserings-strategin.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny upptäckt – gäller alla som hade corona

2025 07 30

En ny studie visar på stora förändringar i människors hjärnor under coronapandemin.

Det har gått över fem år sedan starten av coronapandemin.

Forskare undersöker fortfarande effekterna av både viruset och andra konsekvenser som pandemin fick för människor.

Nu kommer resultatet av en ny studie som visar tydliga förändringar i människors hjärnor under pandemiåren.

Åldrades snabbare

Resultatet av studien, som omfattar nästan 1 000 personer, visar att förändringar har skett oavsett om man smittades eller inte.

– Människors hjärnor åldrades snabbare under covidpandemin, även hos de som inte var smittade, uppger tidskriften Nature.

Det accelererade åldrandet, som registrerades som strukturella förändringar som ses med hjälp av hjärnscanningar, var mest märkbart hos äldre personer, manliga deltagare och de från missgynnade miljöer.

Kognitiv försämring

Det accelererade åldrandet skedde även hos personer som inte blev smittade.

Den kognitiva förmågan försämrades däremot endast om man smittats av covidviruset.

– Kognitiva tester visade att den mentala förmågan minskade hos deltagare som insjuknade i covid-19, vilket tyder på att snabbare åldrande av hjärnan inte nödvändigtvis leder till försämrat tänkande och minne, framhåller tidskriften.

Nästan sex månader

Med studien som grund uppskattas att hjärnorna hos personer som levde under pandemin åldrades ungefär fem månader snabbare än normalt.

Och det oavsett om de som undersöktes hade fått covid-19.

– Hjärnans hälsa formas inte bara av sjukdom, utan även av vår vardagsmiljö, säger forskaren Mohammadi Nejad till Nature.

Coronapandemin

Coronapandemin drabbade över 620 miljoner människor under åren 2019 till 2022, uppger Världshälsoorganisationen WHO.

6,5 miljoner dödsfall rapporterades in till följd av sjukdomen.

Under sommaren 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


JUST NU: Avbrott i Ukrainakriget nära – ”goda chanser”

2025 07 30

Premiärministern i ett av Natos största medlemsländer har uttalat sig.

Den polske premiärministern Donald Tusk har tidigare varnat för att ett angrepp från Ryssland kan bli aktuellt under kommande år.

– Ryssland kommer sannolikt att vara redo för en potentiell militär konfrontation med Europa inom de närmaste två åren, sade han den 25 juli, enligt Kyiv Independent.

– Det finns ingen anledning att skrämma varandra, men vi måste vara riktigt vaksamma och fokuserade.

Positiv till förändring

Under onsdagen kom Polens premiärminister med ett nytt uttalande.

Han ser nu goda chanser till ett avbrott i kriget i Ukraina inom en snar framtid.

– Det finns en god chans, det finns många tecken som tyder på att kriget åtminstone kan avbrytas inom en snar framtid, sa Donald Tusk enligt polska TVP World.

Beskedet kommer efter att Donald Trump på tisdagen sa att USA skulle införa tullar och andra åtgärder mot Ryssland om man inte visade några framsteg mot att avsluta sitt mer än tre år långa krig i Ukraina.

Trump gav då Putin en tidsfrist på tio dagar.

Arbetar oförändrat

Samtidigt förändrar inte de positiva indikationerna Polens förhållningsätt kring att förbereda sig för ett potentiellt hot från Ryssland.

– Detta förändrar inte vår situation på något sätt, sa Donald Tusk.

– Polen måste vara redo att försvara sig oavsett utvecklingen på den rysk-ukrainska fronten. Och vi kan inte slösa bort en enda timme eller dag i denna kapplöpning om en modern armé.

Utökar sitt försvar

Polen har under de senaste åren arbetat aktivt för att utöka sin militära förmåga på grund av rädsla för en potentiell aggression från Ryssland.

Donald Tusk sa i ett uttalande i maj att den polska armén skulle bli Europas starkaste och att Polen aldrig skulle behöva gå samma öde till mötes som under andra världskriget, rapporterade TVP World.

Sedan Polen gick med i Nato har landet stadigt stärkt sina väpnade styrkor.

Polen spenderar nu högst andel av BNP på försvar bland Natoländerna, med drygt 4 procent år 2024.

Arkivfoto: V. Razom

Text: Redaktionen