Ebba Busch reagerar kraftigt på chockhöjning

2023 09 13

Det ser ut som att priset på fjärrvärme kommer att höjas ordentligt under den kommande tiden.

Flera bolag höjer priserna med mellan 25 och 30 procent, och förklarar utvecklingen med att priserna på bland annat pellets har stigit kraftigt.

Nu reagerar energiminister Ebba Busch (KD) på utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

“Det oroar mig”

Busch är inte nöjd med situationen, och menar att det rör sig om monopolverksamhet.

– Det oroar mig och väcker en hel del frågetecken hos mig som energiminister att prisskillnaderna i ökning varierar så mycket mellan olika bolag, säger hon till SR.

Naturliga monopol

Vidare understryker Busch att man håller koll på situationen.

– Det här är naturliga monopol där ett bolag har ansvar för både produktion, distribution och försäljning, och då är det extremt viktigt att man inte gör prishöjningar som är oskäliga.

Bolagen argumenterar för prishöjningarna med att priset på pellets stigit med över 70 procent.

– Det är ett olämpligt läge givetvis, det inser alla som behöver göra en höjning, säger Dan Bruhn, som jobbar som affärsområdeschef på avdelningen för värme och kyla på Jönköping Energi, till SVT.

90 procent

I dagsläget värms hela 90 procent av fastigheterna i svenska tätorter av fjärrvärme.

– Fjärrvärmen bygger på en cirkulär princip där flera bostäder och fastigheter värms upp i ett slutet system, fjärrvärmenätet, framhåller Vattenfall. 

– Genom städer transporteras varmt vatten i välisolerade rör under marken hem till dig för att ge dig en resurseffektiv uppvärmning.

Oklara detaljer

Vidare förklarar Vattenfall att fjärrvärme inte är någonting som kommer gå att ersätta.

– Fjärrvärmen är en central del i Sveriges värmeproduktion och kommer inte gå att ersätta med enbart sol, vatten eller vindkraft, förklarar det statliga företaget.

– Vi behöver därför säkra att produktionen av fjärrvärme är hållbar och inom en snar framtid helt fossilfri. 

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen