Ebba Busch reagerar kraftigt på chockhöjning

2023 09 13

Ebba Busch reagerar nu på att priset på fjärrvärme ser ut att öka ordentligt.

Det ser ut som att priset på fjärrvärme kommer att höjas ordentligt under den kommande tiden.

Flera bolag höjer priserna med mellan 25 och 30 procent, och förklarar utvecklingen med att priserna på bland annat pellets har stigit kraftigt.

Nu reagerar energiminister Ebba Busch (KD) på utvecklingen, rapporterar Sveriges Radio.

“Det oroar mig”

Busch är inte nöjd med situationen, och menar att det rör sig om monopolverksamhet.

– Det oroar mig och väcker en hel del frågetecken hos mig som energiminister att prisskillnaderna i ökning varierar så mycket mellan olika bolag, säger hon till SR.

Naturliga monopol

Vidare understryker Busch att man håller koll på situationen.

– Det här är naturliga monopol där ett bolag har ansvar för både produktion, distribution och försäljning, och då är det extremt viktigt att man inte gör prishöjningar som är oskäliga.

Bolagen argumenterar för prishöjningarna med att priset på pellets stigit med över 70 procent.

– Det är ett olämpligt läge givetvis, det inser alla som behöver göra en höjning, säger Dan Bruhn, som jobbar som affärsområdeschef på avdelningen för värme och kyla på Jönköping Energi, till SVT.

90 procent

I dagsläget värms hela 90 procent av fastigheterna i svenska tätorter av fjärrvärme.

– Fjärrvärmen bygger på en cirkulär princip där flera bostäder och fastigheter värms upp i ett slutet system, fjärrvärmenätet, framhåller Vattenfall. 

– Genom städer transporteras varmt vatten i välisolerade rör under marken hem till dig för att ge dig en resurseffektiv uppvärmning.

Oklara detaljer

Vidare förklarar Vattenfall att fjärrvärme inte är någonting som kommer gå att ersätta.

– Fjärrvärmen är en central del i Sveriges värmeproduktion och kommer inte gå att ersätta med enbart sol, vatten eller vindkraft, förklarar det statliga företaget.

– Vi behöver därför säkra att produktionen av fjärrvärme är hållbar och inom en snar framtid helt fossilfri. 

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen