JUST NU: Efter Bidens attack – Kreml svarar presidenten

2022 03 17

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det sade amerikanska presidenten Joe Biden till ABC News, när han en reporter frågade honom om han var redo att stämpla den ryska diktatorn Vladimir Putin som en krigsförbrytare.

Gick tillbaka

När han fick frågan för första gången svarade han ”nej”, enligt ABC News.

Men efter en liten stund cirkulerade president Biden tillbaka till reportern som ställt frågan och bad henne att upprepa den. Då var Bidens svar glasklart.

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det är första gången Biden kallar Putin för en krigsförbrytare sedan Rysslands oprovocerade anfallskrig inleddes.

Kreml svarar

Den ryska regeringen har kommenterat president Bidens uttalande.

– En oacceptabel och oförlåtlig retorik, säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

Joe Biden, hans son Hunter och elva andra högt uppsatta amerikaner är sedan tidigare omfattade av ett inreseförbud till Ryssland. Det fastslog Kreml i tisdags.

Expert: Relationen är frostigare än någonsin

– En efter en sätts diplomatiska broar mellan USA och Ryssland i brand.

Det skriver BBC:s nordamerikanska expert Anthony Zurcher.

Han framhäver att Bidens uttalande kommer att försvåra framtida samarbetet mellan presidentens administration och Kreml. Zurcher utvecklar sitt resonemang:

– Varje eftergift eller förhandlat avtal, oavsett ämne, kommer att bjuda in till repliken: Hur kan man umgås med en kriminell?

Erkänner den nya verklighetens ordning

Anthony Zurcher skriver att Biden kanske helt enkelt erkänner en ny verklighet. Världens politiska ordning har förändrats och att det är oåterkalleligt.

– Det finns ingen återvändo till hur saker och ting var, konstaterar Zurcher.

Bombade teater

Joe Bidens utspel kommer kort efter att rysk militär bombat en teater i den belägrade hamnstaden Mariupol. Ukrainas parlament har skrivit på Twitter att 1 200 människor tog skydd i byggnaden som totalförstördes. Det finns ännu inga uppgifter om dödade eller skadade efter attacken.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)