JUST NU: Efter Bidens attack – Kreml svarar presidenten

2022 03 17

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det sade amerikanska presidenten Joe Biden till ABC News, när han en reporter frågade honom om han var redo att stämpla den ryska diktatorn Vladimir Putin som en krigsförbrytare.

Gick tillbaka

När han fick frågan för första gången svarade han ”nej”, enligt ABC News.

Men efter en liten stund cirkulerade president Biden tillbaka till reportern som ställt frågan och bad henne att upprepa den. Då var Bidens svar glasklart.

– Jag tycker att han är en krigsförbrytare.

Det är första gången Biden kallar Putin för en krigsförbrytare sedan Rysslands oprovocerade anfallskrig inleddes.

Kreml svarar

Den ryska regeringen har kommenterat president Bidens uttalande.

– En oacceptabel och oförlåtlig retorik, säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

Joe Biden, hans son Hunter och elva andra högt uppsatta amerikaner är sedan tidigare omfattade av ett inreseförbud till Ryssland. Det fastslog Kreml i tisdags.

Expert: Relationen är frostigare än någonsin

– En efter en sätts diplomatiska broar mellan USA och Ryssland i brand.

Det skriver BBC:s nordamerikanska expert Anthony Zurcher.

Han framhäver att Bidens uttalande kommer att försvåra framtida samarbetet mellan presidentens administration och Kreml. Zurcher utvecklar sitt resonemang:

– Varje eftergift eller förhandlat avtal, oavsett ämne, kommer att bjuda in till repliken: Hur kan man umgås med en kriminell?

Erkänner den nya verklighetens ordning

Anthony Zurcher skriver att Biden kanske helt enkelt erkänner en ny verklighet. Världens politiska ordning har förändrats och att det är oåterkalleligt.

– Det finns ingen återvändo till hur saker och ting var, konstaterar Zurcher.  

Bombade teater

Joe Bidens utspel kommer kort efter att rysk militär bombat en teater i den belägrade hamnstaden Mariupol. Ukrainas parlament har skrivit på Twitter att 1 200 människor tog skydd i byggnaden som totalförstördes. Det finns ännu inga uppgifter om dödade eller skadade efter attacken.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen