JUST NU: Efter bluffsamtalen – Nu träder bluffmakarna fram

2022 03 22

Den ryska staten låg bakom bluffsamtalen till bland annat Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace och inrikesminister Priti Patel.

Det hävdade Downing Street, som uppgav att de var övertygade om att det var Kreml som låg bakom bluffsamtalen, rapporterade The Guardian i måndags.

I samtalen med ministrarna ska personen som ringt bland annat uppgett sig för att vara Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal.

Bluffmakarna avslöjade

Men nu träder bluffmakarna fram. Ett klipp från samtalet har publicerats på nätet av de ryska komikerna ”Voxan” och ”Lexus”, som är kända för att ha lurat andra världsledare på samma sätt genom åren.

Sveriges utrikesministern Ann Linde (S) lurades 2018  in i ett samtal med de två ryska busringarna. Det ledde till en KU-anmälan från SD.

Propagandasyfte

I ett första uttalande efter bluffsamtalen pekade Storbritannien ut statliga ryska aktörer som ansvariga, utan att ge en mer utförlig förklaring.

Det är underförstått att den brittiska regeringen har farhågor om att Ryssland kan släppa utskrivna citat av sina kommentarer i propagandasyfte, rapporterade The Guardian.

Pågick i tio minuter

En av flera utsatta brittiska ministrar var försvarsministern Ben Wallace.

Förra veckan ska en person ha ”lurat” sig in i ett videosamtal med ministern och hävdat att han var den ukrainska premiärministern. Samtalet pågick i drygt tio minuter och bluffmakaren ska ha kämpat hårt för att övertyga försvarsministern om sin påstådda identitet, rapporterade Sky News.

Utesluter inte Kremls inblandning

Trots att de två ryska komikerna tagit på sig ansvaret för bluffsamtalen, utesluter inte Ben Wallace att den ryska staten kan ha varit inblandad.

– Det måste gå väldigt dåligt för Kreml om de nu använder sig av busstreck och fejkade videoklipp, säger Ben Wallace till BBC.

En källa med insikt i den brittiska regeringen uppger dessutom att klippet som publicerats har ”modifierats”, rapporterar BBC.

Tillhör Rysslands spelbok

Brittiske premiärministern Boris Johsons officiella talesperson uttalade sig till The Guardian kort efter samtalen och riktade tidigt hård kritik mot den ryska staten.

– Den ryska staten var ansvariga för bluffsamtalen som gjordes till brittiska ministrar förra veckan. Det är en standardpraxis för ryska informationsoperationer och det är en direkt taktik från Kremls spelbok, sade han.

Försöker dölja sin desperation

Vidare menar premiärministern enligt uttalandet att distraktionshistorier och direkta lögner från Kreml ”återspeglar Putins desperation när han försöker dölja omfattningen av kriget och Rysslands misslyckande på slagfältet”.

Foto: N Vorobyev resp Boris Johnson FB

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen