JUST NU: Efter bluffsamtalen – Nu träder bluffmakarna fram

2022 03 22

Den ryska staten låg bakom bluffsamtalen till bland annat Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace och inrikesminister Priti Patel.

Det hävdade Downing Street, som uppgav att de var övertygade om att det var Kreml som låg bakom bluffsamtalen, rapporterade The Guardian i måndags.

I samtalen med ministrarna ska personen som ringt bland annat uppgett sig för att vara Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal.

Bluffmakarna avslöjade

Men nu träder bluffmakarna fram. Ett klipp från samtalet har publicerats på nätet av de ryska komikerna ”Voxan” och ”Lexus”, som är kända för att ha lurat andra världsledare på samma sätt genom åren.

Sveriges utrikesministern Ann Linde (S) lurades 2018  in i ett samtal med de två ryska busringarna. Det ledde till en KU-anmälan från SD.

Propagandasyfte

I ett första uttalande efter bluffsamtalen pekade Storbritannien ut statliga ryska aktörer som ansvariga, utan att ge en mer utförlig förklaring.

Det är underförstått att den brittiska regeringen har farhågor om att Ryssland kan släppa utskrivna citat av sina kommentarer i propagandasyfte, rapporterade The Guardian.

Pågick i tio minuter

En av flera utsatta brittiska ministrar var försvarsministern Ben Wallace.

Förra veckan ska en person ha ”lurat” sig in i ett videosamtal med ministern och hävdat att han var den ukrainska premiärministern. Samtalet pågick i drygt tio minuter och bluffmakaren ska ha kämpat hårt för att övertyga försvarsministern om sin påstådda identitet, rapporterade Sky News.

Utesluter inte Kremls inblandning

Trots att de två ryska komikerna tagit på sig ansvaret för bluffsamtalen, utesluter inte Ben Wallace att den ryska staten kan ha varit inblandad.

– Det måste gå väldigt dåligt för Kreml om de nu använder sig av busstreck och fejkade videoklipp, säger Ben Wallace till BBC.

En källa med insikt i den brittiska regeringen uppger dessutom att klippet som publicerats har ”modifierats”, rapporterar BBC.

Tillhör Rysslands spelbok

Brittiske premiärministern Boris Johsons officiella talesperson uttalade sig till The Guardian kort efter samtalen och riktade tidigt hård kritik mot den ryska staten.

– Den ryska staten var ansvariga för bluffsamtalen som gjordes till brittiska ministrar förra veckan. Det är en standardpraxis för ryska informationsoperationer och det är en direkt taktik från Kremls spelbok, sade han.

Försöker dölja sin desperation

Vidare menar premiärministern enligt uttalandet att distraktionshistorier och direkta lögner från Kreml ”återspeglar Putins desperation när han försöker dölja omfattningen av kriget och Rysslands misslyckande på slagfältet”.

Foto: N Vorobyev resp Boris Johnson FB

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen