JUST NU: Efter bluffsamtalen – Nu träder bluffmakarna fram

2022 03 22

Den ryska staten låg bakom bluffsamtalen till bland annat Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace och inrikesminister Priti Patel.

Det hävdade Downing Street, som uppgav att de var övertygade om att det var Kreml som låg bakom bluffsamtalen, rapporterade The Guardian i måndags.

I samtalen med ministrarna ska personen som ringt bland annat uppgett sig för att vara Ukrainas premiärminister Denis Shmyhal.

Bluffmakarna avslöjade

Men nu träder bluffmakarna fram. Ett klipp från samtalet har publicerats på nätet av de ryska komikerna ”Voxan” och ”Lexus”, som är kända för att ha lurat andra världsledare på samma sätt genom åren.

Sveriges utrikesministern Ann Linde (S) lurades 2018  in i ett samtal med de två ryska busringarna. Det ledde till en KU-anmälan från SD.

Propagandasyfte

I ett första uttalande efter bluffsamtalen pekade Storbritannien ut statliga ryska aktörer som ansvariga, utan att ge en mer utförlig förklaring.

Det är underförstått att den brittiska regeringen har farhågor om att Ryssland kan släppa utskrivna citat av sina kommentarer i propagandasyfte, rapporterade The Guardian.

Pågick i tio minuter

En av flera utsatta brittiska ministrar var försvarsministern Ben Wallace.

Förra veckan ska en person ha ”lurat” sig in i ett videosamtal med ministern och hävdat att han var den ukrainska premiärministern. Samtalet pågick i drygt tio minuter och bluffmakaren ska ha kämpat hårt för att övertyga försvarsministern om sin påstådda identitet, rapporterade Sky News.

Utesluter inte Kremls inblandning

Trots att de två ryska komikerna tagit på sig ansvaret för bluffsamtalen, utesluter inte Ben Wallace att den ryska staten kan ha varit inblandad.

– Det måste gå väldigt dåligt för Kreml om de nu använder sig av busstreck och fejkade videoklipp, säger Ben Wallace till BBC.

En källa med insikt i den brittiska regeringen uppger dessutom att klippet som publicerats har ”modifierats”, rapporterar BBC.

Tillhör Rysslands spelbok

Brittiske premiärministern Boris Johsons officiella talesperson uttalade sig till The Guardian kort efter samtalen och riktade tidigt hård kritik mot den ryska staten.

– Den ryska staten var ansvariga för bluffsamtalen som gjordes till brittiska ministrar förra veckan. Det är en standardpraxis för ryska informationsoperationer och det är en direkt taktik från Kremls spelbok, sade han.

Försöker dölja sin desperation

Vidare menar premiärministern enligt uttalandet att distraktionshistorier och direkta lögner från Kreml ”återspeglar Putins desperation när han försöker dölja omfattningen av kriget och Rysslands misslyckande på slagfältet”.

Foto: N Vorobyev resp Boris Johnson FB

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen