Efter chockhöjningen – ny förändring av bränslepriserna

2022 10 12

Bilägare chockades av en hög prishöjning av drivmedel i början av veckan.

I synnerhet drabbades de med fordon som drivs av diesel.

Literpriset vid en bemannad drivmedelsstation för just diesel var 28,52 kronor i måndags – en uppgång med 90 öre vilket innebar ett rekordpris.

– På bara knappt två veckor har priset på diesel i Sverige ökat med nästan fem kronor, från 23,81 kronor den 27 september till 28,52 kronor idag. Det är en ökning om 19,8 procent, framhöll Teknikens värld i måndags.

“Kraftig” prissänkning

Men nu kommer åtminstone tendenser till ett ljus i mörkret för den som är beroende av bilen.

Idag faller nämligen priserna på diesel med 90 öre – det vill säga lika mycket som priset ökade i måndags, rapporterar Aftonbladet och Expressen.

En prissänkning som beskrivs som “kraftig” av tidningarna.

Det nya priset är nu istället 27,62 kronor per liter för diesel på bemannade stationer.

Även priset på 95-oktanig bensin sjunker – idag är det 40 öre billigare per liter vid bemannade stationer.

Enligt Circle K landar priset därmed på 21,79 kronor litern för bensin.

"Tror inte på uppgång i drivmedelspriserna"

Någonting som går hand i hand med drivmedelspriserna är inflationen.

Imorgon släpper Statistiska centralbyrån, SCB, inflationssiffrorna för september.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser dock inte framför sig några större höjningar på bensin och diesel framgent, trots att OPEC nyligen meddelade att oljeproduktionen begränsas för att hålla uppe priset.

– Många länder går in i en lågkonjunktur och det brukar dra ner efterfrågan på drivmedel så jag tror inte på någon kraftig uppgång i drivmedelspriserna, säger han till Dagens Nyheter.

Inflationen kan nå 14 procent

Till skillnad från Robert Boije tror Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson att inflationen kommer att nå en högre topp än augustis 9 procent – framför allt framåt vintern.

– Vår bedömning är att inflationen i vinter i södra Sverige når drygt 14 procent. Prognosen bygger på att vi har högre elpriser i söder, säger hon till DN.

I norra Sverige förväntar sig Johansson att inflationen toppar på strax under 12 procent, eftersom elpriset ligger på en lägre nivå jämfört med södra delarna av landet.

LÄS MER: Äntligen goda nyheter för hushållen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen