JUST NU: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

2022 10 05

De glädjande nyheterna om kraftigt fallande elpriser ersattes snabbt av tuffa besked inför vintern.

Igår meddelade Nordpool att elpriset rasar i hela Sverige.

I landets södra delar var elpriset lägre än vad det varit på hela två månader, vilket framför allt kunde härledas till blåsigt väder.

Idag kom även besked om att raset förväntas fortgå under morgondagen, då elpriset sjunker till 4,6 öre per kilowattimme i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga elpriset gäller i samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Kort glädje – dubbelt så dyrt i vinter

Glädjen över prisraset fick emellertid inte vara långvarig.

Nu kommer nämligen bakslaget – elpriserna beräknas bli dubbelt så höga i vinter jämfört med förra året.

Det meddelar Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s “30 minuter” ikväll.

– Det kommer att bli dyrt. Hur dyrt det blir beror på, säger hon till kanalen.

I programmet presenteras dock ett räkneexempel som visar att en villa med elkostnader på 6 500 kronor i december 2021 kommer att få betala 13 000 kronor samma månad det här året.

Elproduktion spelar roll

Flera faktorer som påverkar den kraftiga uppgången pekas ut.

Dels temperaturerna, men också hur mycket el som produceras i Sverige och resterande delar av Europa.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, säger Anna Borg till SVT.

Reparation av reaktor dröjer

Även nedslängningarna av kärnkraftsreaktorerna Ringhals och Oskarshamn nämns som bakomliggande orsaker till prisförändringarna.

När det gäller Ringhals, som för närvarande genomgår reparation, förväntas reaktorn vara i bruk först nästa år.

– Arbetet med att kartlägga skadan och vilka åtgärder den kräver satte igång redan samma dag som den konstaterades. Planen som lagts visar nu att vi behöver förlänga avstängningen till 31 januari, säger Björn Linde, vd för Ringhals, i ett pressmeddelande från Vattenfall.

Förbluffande konsumtionsbeteende

Även svenskarnas elkonsumtion kommer att påverka priserna.

– En minskad konsumtion kommer att ha en ganska stor påverkan på priset, säger Anna Borg.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder dock på att svenskarna drar ner på sin elanvändning, enligt Sveriges Radio.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Tråkiga besked om årets julfirande

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen