JUST NU: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

2022 10 05

De glädjande nyheterna om kraftigt fallande elpriser ersattes snabbt av tuffa besked inför vintern.

Igår meddelade Nordpool att elpriset rasar i hela Sverige.

I landets södra delar var elpriset lägre än vad det varit på hela två månader, vilket framför allt kunde härledas till blåsigt väder.

Idag kom även besked om att raset förväntas fortgå under morgondagen, då elpriset sjunker till 4,6 öre per kilowattimme i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga elpriset gäller i samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Kort glädje – dubbelt så dyrt i vinter

Glädjen över prisraset fick emellertid inte vara långvarig.

Nu kommer nämligen bakslaget – elpriserna beräknas bli dubbelt så höga i vinter jämfört med förra året.

Det meddelar Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s “30 minuter” ikväll.

– Det kommer att bli dyrt. Hur dyrt det blir beror på, säger hon till kanalen.

I programmet presenteras dock ett räkneexempel som visar att en villa med elkostnader på 6 500 kronor i december 2021 kommer att få betala 13 000 kronor samma månad det här året.

Elproduktion spelar roll

Flera faktorer som påverkar den kraftiga uppgången pekas ut.

Dels temperaturerna, men också hur mycket el som produceras i Sverige och resterande delar av Europa.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, säger Anna Borg till SVT.

Reparation av reaktor dröjer

Även nedslängningarna av kärnkraftsreaktorerna Ringhals och Oskarshamn nämns som bakomliggande orsaker till prisförändringarna.

När det gäller Ringhals, som för närvarande genomgår reparation, förväntas reaktorn vara i bruk först nästa år.

– Arbetet med att kartlägga skadan och vilka åtgärder den kräver satte igång redan samma dag som den konstaterades. Planen som lagts visar nu att vi behöver förlänga avstängningen till 31 januari, säger Björn Linde, vd för Ringhals, i ett pressmeddelande från Vattenfall.

Förbluffande konsumtionsbeteende

Även svenskarnas elkonsumtion kommer att påverka priserna.

– En minskad konsumtion kommer att ha en ganska stor påverkan på priset, säger Anna Borg.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder dock på att svenskarna drar ner på sin elanvändning, enligt Sveriges Radio.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Tråkiga besked om årets julfirande

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen