JUST NU: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

2022 10 05

De glädjande nyheterna om kraftigt fallande elpriser ersattes snabbt av tuffa besked inför vintern.

Igår meddelade Nordpool att elpriset rasar i hela Sverige.

I landets södra delar var elpriset lägre än vad det varit på hela två månader, vilket framför allt kunde härledas till blåsigt väder.

Idag kom även besked om att raset förväntas fortgå under morgondagen, då elpriset sjunker till 4,6 öre per kilowattimme i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga elpriset gäller i samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Kort glädje – dubbelt så dyrt i vinter

Glädjen över prisraset fick emellertid inte vara långvarig.

Nu kommer nämligen bakslaget – elpriserna beräknas bli dubbelt så höga i vinter jämfört med förra året.

Det meddelar Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s “30 minuter” ikväll.

– Det kommer att bli dyrt. Hur dyrt det blir beror på, säger hon till kanalen.

I programmet presenteras dock ett räkneexempel som visar att en villa med elkostnader på 6 500 kronor i december 2021 kommer att få betala 13 000 kronor samma månad det här året.

Elproduktion spelar roll

Flera faktorer som påverkar den kraftiga uppgången pekas ut.

Dels temperaturerna, men också hur mycket el som produceras i Sverige och resterande delar av Europa.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, säger Anna Borg till SVT.

Reparation av reaktor dröjer

Även nedslängningarna av kärnkraftsreaktorerna Ringhals och Oskarshamn nämns som bakomliggande orsaker till prisförändringarna.

När det gäller Ringhals, som för närvarande genomgår reparation, förväntas reaktorn vara i bruk först nästa år.

– Arbetet med att kartlägga skadan och vilka åtgärder den kräver satte igång redan samma dag som den konstaterades. Planen som lagts visar nu att vi behöver förlänga avstängningen till 31 januari, säger Björn Linde, vd för Ringhals, i ett pressmeddelande från Vattenfall.

Förbluffande konsumtionsbeteende

Även svenskarnas elkonsumtion kommer att påverka priserna.

– En minskad konsumtion kommer att ha en ganska stor påverkan på priset, säger Anna Borg.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder dock på att svenskarna drar ner på sin elanvändning, enligt Sveriges Radio.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Tråkiga besked om årets julfirande

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen