JUST NU: Efter gårdagens glädjebesked – nu kommer bakslaget

2022 10 05

De glädjande nyheterna om kraftigt fallande elpriser ersattes snabbt av tuffa besked inför vintern.

Igår meddelade Nordpool att elpriset rasar i hela Sverige.

I landets södra delar var elpriset lägre än vad det varit på hela två månader, vilket framför allt kunde härledas till blåsigt väder.

Idag kom även besked om att raset förväntas fortgå under morgondagen, då elpriset sjunker till 4,6 öre per kilowattimme i hela Sverige, enligt Nordpools index.

Det låga elpriset gäller i samtliga fyra elområden – från södra till norra Sverige.

– Det blir väldigt blåsigt över stora delar av Sverige, det tillför jättemycket produktion vilket gör att elpriserna sjunker, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia, till Aftonbladet.

Kort glädje – dubbelt så dyrt i vinter

Glädjen över prisraset fick emellertid inte vara långvarig.

Nu kommer nämligen bakslaget – elpriserna beräknas bli dubbelt så höga i vinter jämfört med förra året.

Det meddelar Vattenfalls vd Anna Borg i SVT:s “30 minuter” ikväll.

– Det kommer att bli dyrt. Hur dyrt det blir beror på, säger hon till kanalen.

I programmet presenteras dock ett räkneexempel som visar att en villa med elkostnader på 6 500 kronor i december 2021 kommer att få betala 13 000 kronor samma månad det här året.

Elproduktion spelar roll

Flera faktorer som påverkar den kraftiga uppgången pekas ut.

Dels temperaturerna, men också hur mycket el som produceras i Sverige och resterande delar av Europa.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, säger Anna Borg till SVT.

Reparation av reaktor dröjer

Även nedslängningarna av kärnkraftsreaktorerna Ringhals och Oskarshamn nämns som bakomliggande orsaker till prisförändringarna.

När det gäller Ringhals, som för närvarande genomgår reparation, förväntas reaktorn vara i bruk först nästa år.

– Arbetet med att kartlägga skadan och vilka åtgärder den kräver satte igång redan samma dag som den konstaterades. Planen som lagts visar nu att vi behöver förlänga avstängningen till 31 januari, säger Björn Linde, vd för Ringhals, i ett pressmeddelande från Vattenfall.

Förbluffande konsumtionsbeteende

Även svenskarnas elkonsumtion kommer att påverka priserna.

– En minskad konsumtion kommer att ha en ganska stor påverkan på priset, säger Anna Borg.

Ingenting i statistiken från Svenska kraftnät tyder dock på att svenskarna drar ner på sin elanvändning, enligt Sveriges Radio.

Under september användes 9,55 terawattimmar i Sverige jämfört med 9,54 under samma månad föregående år, enligt Svenska kraftnäts statistik.

– Jag blir förbluffad med tanke på prisutvecklingen, jag hade faktiskt förväntat mig se en märkbar effekt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen, till SR.

LÄS MER: Glädjebesked för elkonsumenter

LÄS MER: Förbluffande utveckling i Sverige

LÄS MER: Tråkiga besked om årets julfirande

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

Foto: Super Panel

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen