JUST NU: Efter Hitler-jämförelsen – Putin har bett om ursäkt

2022 05 05

Rysslands diktator Vladimir Putin har bett Israels premiärminister Naftali Bennett om ursäkt efter den ryska utrikesministerns Sergej Lavrovs nazistanklagelser.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov påstod att Adolf Hitler hade ”judiskt blod” och jämförde diktatorn med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

–Han (Zelensky) för fram följande argument: “vad är det för nazism om vi är judar?”. Jag kan ha fel, men Hitler hade också judiskt blod. Det betyder absolut ingenting. De smarta judiska människorna säger att de ivrigaste antisemiterna vanligtvis är judar, sa Lavrov till italiensk tv enligt CNN

Har krävt en ursäkt

Uttalandet från Lavrov upprörde omvärlden – inte minst Israel som krävde en ursäkt av Kreml.

Putin uppges ha uppmärksammat kraven från Israel och har bett den israeliska premiärministern Naftali Bennett om ursäkt, rapporterar AFP med hänvisning till den israeliska tidningen Haaretz.

Parterna samtalade med varandra under torsdagen.

Lägg ner era vapen

I samtalet med Bennett konstaterade även Putin att de ukrainska soldaterna som försvarar stålverket Azovstal i Mariupol måste lägga ner sina vapen och kapitulera, rapporterar BBC.

Diktatorn säger att Ukraina bör beordra soldaterna att ge upp.

Erbjuder säker passage

Diktatorn försäkrade att ryska styrkor är redo att erbjuda en säker passage för de drygt 200 civila som fortfarande är instängda i stålverket.

Enligt Ukraina har Ryssland intensifierat sina attacker mot byggnaden. Uppgifter som Kreml förnekar, rapporterar BBC.

Tog sig in i stålverket

Under onsdagen tog sig ryska styrkor för första gången sig in i stålverket.

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) vill Kreml uppnå ett snabbt avslut innan viktiga datumet 9 maj, då Ryssland firar årsdagen av segern över Nazityskland i andra världskriget.

– Kreml hoppas sannolikt att inta stålverket genom en markoffensiv för att kunna hävda full kontroll över Mariupol den 9 maj och presentera det som en seger för ryska folket, uppger ISW.

Kommenterar utländsk underrättelseinformation

Kreml har under dagen kommenterat uppgifterna om att USA förser Ukraina med avgörande underrättelseinformation, som har varit en avgörande faktor bakom Ukrainas framgång att döda ryska generaler.

Enligt Kremls talesperson Dmitry Peskov är Ryssland väl medvetna om att USA, Storbritannien och andra Natoländer ständigt förser Ukraina med information.

Kommer inte hindra Rysslands mål

– Vår militär är medveten om att USA, Storbritannien och Nato i stort konstant förser de ukrainska styrkorna med underrättelser och andra parametrar, sa Peskov till en samlad presskår på torsdagen.

Han försäkrade samtidigt att det inte kommer att ”hindra Ryssland från att uppnå sina militära mål”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen