Efterlängtat besked för svensk ekonomi – ”nästintill avgörande”

2024 12 17

Efter flera tuffa år kommer ett efterlängtat besked för svenska handelsföretag.

Konsumtionen väntas öka ordentligt under årets julhandel.

Enligt Svensk Handels prognos kommer julklappsförsäljningen omsätta 24 miljarder kronor i år.

En ordentlig ökning jämfört med förra året, då prognosen landade på 21,5 miljarder kronor.

Svensk Handel ser mycket positivt på beskedet. Enligt branschorganisationen är en framgångsrik julhandel ”nästintill avgörande” när handelsföretagen summerar året.

– Räntesänkningar till trots så har inte konsumtionen kommit i gång på det sätt som många handelsföretag hade hoppats på, och vi vet att vissa branscher inte heller fick det uppsving som de så väl behövde under Black Week, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

– Därför är det glädjande att prognosen för julhandeln är något högre i år. Handeln är verkligen i behov av en god jul och vi hoppas nu på att konsumenterna gärna unnar sig lite extra under kommande högtid.

Kinajättar dominerar

Svensk Handel har även undersökt hur många svenskar som planerar att köpa julklappar från någon av de kinesiska onlinegiganterna Temu eller Shein. 

Totalt svarar nästan var femte person (18 procent) att de kommer julhandla från företagen.

Ett oroväckande besked, enligt Svensk Handel.

– Vi har under lång tid påtalat farorna i de kinesiska onlinegiganternas framfart. Svensk Handel kommer alltid främja fri konkurrens, men sker den inte på lika villkor kommer vi vara de första att påtala detta. Utöver att svenska jobb och företag står på spel innebär varje köp en potentiell säkerhetsrisk för konsumenterna. Vi hoppas att folk väljer att handla med hjärta och förnuft i år, säger Maria Mikkonen.

Svarar på kritiken

Temu och Shein har anklagas för att bryta mot regelverket Digital Services Act (DSA), som bland annat ska garantera säkra digitala tjänster.

Det förstnämnda företaget har svarat på kritiken.

– Vår intention är alltid att följa lagar och regler. Konsumenter kan vara lugna när de handlar hos Temu, och dessutom dra nytta av låga fabrikspriser och som möjliggörs av att vi utesluter de mellanled som finns i den vanliga handeln, har en talesperson för Temu tidigare sagt till sajten Ehandel.

Temus pr-byrå Agera har också kommenterat anklagelserna. 

– Temu tar sina förpliktelser gentemot DSA på stort allvar och investerar fortlöpande för att stärka efterlevnaden och värna konsumenternas intressen på vår plattform. Vi kommer att samarbeta fullt ut för att nå vårt gemensamma mål i form av en säker och betrodd marknadsplats, framhåller pr-byrån i en kommentar till sajten Market.

På sajten Trustpilot skriver Temu att man följer ”strikta policyer” för att säkerställa produkternas kvalitet.   

– Vi implementerar strikta policyer och kontrollåtgärder för att säkerställa produktkvalitet och korrekta produktbeskrivningar. Om du inte är nöjd med någon av de produkter du fått, kan du ansöka om återbetalning inom 90 dagar efter köpet.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen