SNÖOVÄDER: Elen kan slås ut imorgon – fyra regioner varnas

2022 12 27

Flera områden i södra Sverige löper risk att förlora strömförsörjningen imorgon, onsdag.

Detta på grund av kraftiga snöfall i stora delar av västra och inre Götaland som har fått SMHI att gå ut med en gul varning.

Uppemot tio centimeter snö väntas och förutom hala vägar kan alltså strömmen slås ut i hushåll och samhällsfunktioner i de aktuella regionerna.

– Det kan leda till problem i trafiken och för elförsörjningen, säger Marcus Letalick, meteorolog på SMHI, till Aftonbladet.

Fyra regioner varnas

Enligt Marcus Letalick handlar det egentligen om två varningar, men som gäller för samma sak i regioner som gränsar till varandra.

Det västliga området som omfattas av varningen inkluderar bland annat Göteborg och Borås, medan det inre området drabbar exempelvis Jönköping och Växjö.

– Områden med luftburna elledningar kan påverkas och vid en temperatur nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen, framhåller SMHI på sin hemsida.

Totalt omfattar SMHI:s varning fyra regioner:

- Västra Götaland

- Jönköping

- Kronoberg

- Halland

Två olika tider

Bakgrunden till att SMHI går ut med två varningar istället för en är på grund av att de gäller för olika tider.

För västra området sträcker sig varningen mellan 05.00 och 14.00 medan det för det inre området är 07.00 till 16.00 som gäller.

– Värsta delen är i Hallandstrakten, där kan det bli uppemot tio centimeter snö, säger Marcus Letalick till Aftonbladet.

Han tillägger att mellan 5-10 centimeter snö är att förvänta sig i övriga områden.

Så kan du förbereda dig

Det gäller med andra ord att vara förberedd på ett scenario där man kan behöva klara sig utan el om man befinner sig i någon av ovan nämnda regioner.

Eventuella strömavbrott som varnas för imorgon är dock inte att förväxla med så kallad bortkoppling, det vill säga planerade strömavbrott, som regeringen varnade för strax före jul.

Oavsett anledning är det dock enligt krisinformation från Sveriges myndigheter bra att förbereda sig med att bland annat ha följande saker hemma:

- Batteridriven radio

- Ficklampor, stearinljus och tändare

- Mat som inte kräver uppvärmning

- Dunkar med vatten

- Extra element eller värmare som drivs av exempelvis fotogen

- Telefonlistor uppskrivna på papper

- Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar

- Husapotek med det allra viktigaste

- Förladdad powerbank

- Kontanter

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen