SNÖOVÄDER: Elen kan slås ut imorgon – fyra regioner varnas

2022 12 27

Flera områden i södra Sverige löper risk att förlora strömförsörjningen imorgon, onsdag.

Detta på grund av kraftiga snöfall i stora delar av västra och inre Götaland som har fått SMHI att gå ut med en gul varning.

Uppemot tio centimeter snö väntas och förutom hala vägar kan alltså strömmen slås ut i hushåll och samhällsfunktioner i de aktuella regionerna.

– Det kan leda till problem i trafiken och för elförsörjningen, säger Marcus Letalick, meteorolog på SMHI, till Aftonbladet.

Fyra regioner varnas

Enligt Marcus Letalick handlar det egentligen om två varningar, men som gäller för samma sak i regioner som gränsar till varandra.

Det västliga området som omfattas av varningen inkluderar bland annat Göteborg och Borås, medan det inre området drabbar exempelvis Jönköping och Växjö.

– Områden med luftburna elledningar kan påverkas och vid en temperatur nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen, framhåller SMHI på sin hemsida.

Totalt omfattar SMHI:s varning fyra regioner:

- Västra Götaland

- Jönköping

- Kronoberg

- Halland

Två olika tider

Bakgrunden till att SMHI går ut med två varningar istället för en är på grund av att de gäller för olika tider.

För västra området sträcker sig varningen mellan 05.00 och 14.00 medan det för det inre området är 07.00 till 16.00 som gäller.

– Värsta delen är i Hallandstrakten, där kan det bli uppemot tio centimeter snö, säger Marcus Letalick till Aftonbladet.

Han tillägger att mellan 5-10 centimeter snö är att förvänta sig i övriga områden.

Så kan du förbereda dig

Det gäller med andra ord att vara förberedd på ett scenario där man kan behöva klara sig utan el om man befinner sig i någon av ovan nämnda regioner.

Eventuella strömavbrott som varnas för imorgon är dock inte att förväxla med så kallad bortkoppling, det vill säga planerade strömavbrott, som regeringen varnade för strax före jul.

Oavsett anledning är det dock enligt krisinformation från Sveriges myndigheter bra att förbereda sig med att bland annat ha följande saker hemma:

- Batteridriven radio

- Ficklampor, stearinljus och tändare

- Mat som inte kräver uppvärmning

- Dunkar med vatten

- Extra element eller värmare som drivs av exempelvis fotogen

- Telefonlistor uppskrivna på papper

- Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar

- Husapotek med det allra viktigaste

- Förladdad powerbank

- Kontanter

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen