Regeringschef i EU vill inte stödja Ukraina – Emot sanktioner

2022 03 01

Ungerns omtalade premiärminister Viktor Orban uppger i kväll att han inte vill ha sanktioner mot Ukraina - trots att han nyligen röstade för sanktioner.

Det framkommer i ungersk statstelevision där Orban nu har gjort ett häpnadsväckande uttalande.

Orban ger kalla handen

Trots att Ungern är grannland med Ukraina, som står på randen till att tvingas överge sin demokrati och istället kuvas under rysk diktatur om det förlorar kriget mot Putinregimen, så är det kalla handen från Viktor Orban – vars eget land plågades av Sovjetunionens grymma välde i flera årtionden.

Vill inte införa sanktioner

Viktor Orban uppger till ungersk TV att han säger nej till att sända vapen till Ukraina. Han understryker till och med att han är emot att ens införa sanktioner mot Ryssland.

– Låt oss stanna utanför den här konflikten och dessutom bör det inte vara några sanktioner, framhåller Viktor Orban som menar att Ungern kan förlora på sanktionerna i slutändan.

Trots Orbans uttalande så röstade Ungern ja till EU:s sanktioner men hans nya uttalande indikerar nu att Orban i själva verket inte är för sanktionerna.

Känd för att gulla med Putin

Ungerns kontroversiella premiärminister sade i TV-uttalandet att han vill att hans regering ska fokusera på Ungerns egna intressen och att man vill hålla sig utanför konflikten.

Viktor Orban är känd för att gulla med Putinregimen och får nu hård kritik av oppositionen i Ungern.

Hård kritik mot Orban

Budapest borgmästare Gergely Karácsony, som är partiledare i Ungerns rödgröna och EU-vänliga parti Dialog för Ungern, Párbeszéd, sågar Orbans ryssvänliga inställning.

– Det är ofattbart att sådan här barbarism kan ske inte så långt härifrån, säger partiledare Karácsony som kräver att Orban upphör med sin Putinvänliga position och istället fokuserar på Ungerns säkerhet och samarbete med EU och USA.

Pekas ut som säkerhetshot

Orban får även kritik från högerpartiet Jobbik.

– Orban är Putins trojanska häst. Och nu är han han det största nationella säkerhetshotet och ställer till det här hemma, säger Jobbiks partiledare Péter Jakab.

Bör visa solidaritet med Ukraina

Även det socialliberala partiet Demokratiska Koalitionen riktar skarp kritik mot Viktor Orban.

– Regeringen måste meddela sin solidaritet med Ukraina, det ukrainska folket och tydligt framhålla att Ukrainas gränser inte får kränkas, säger Ferenc Gyurcsány, Demokratiska Koalitionen.

Pressad av EU

Viktor Orban har så här långt inte stoppat EU:s sanktioner mot Ryssland men hans nya uttalande ikväll indikerar att han i själva verket inte alls är förtjust i sanktionerna.

Slutsatsen är att han sannolikt känt press från EU.

Han har gjort motstridiga uttalanden och sade för någon dag sedan till BBC News att han stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.
Svidande kritik

Ungerns samlade opposition har utsett Péter Márki-Zay till sin premiärministerkandidat som ska möta Viktor Orban i Ungerns val i april och även han riktar svidande kritik mot Orban.

Minns 1956

– 1956 fick vi lära oss hur det känns för ett självständigt land att invaderas av Ryssland, framhåller Péter Márki-Zay som anklagar Viktor Orban för att stödja Putin och sen bara acceptera Natos position på grund av politisk press.

Premiärminister Orban har emellertid framhållit att Ungern ska ta emot ukrainska flyktingar uppger Reuters.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen