Regeringschef i EU vill inte stödja Ukraina – Emot sanktioner

2022 03 01

Ungerns omtalade premiärminister Viktor Orban uppger i kväll att han inte vill ha sanktioner mot Ukraina - trots att han nyligen röstade för sanktioner.

Det framkommer i ungersk statstelevision där Orban nu har gjort ett häpnadsväckande uttalande.

Orban ger kalla handen

Trots att Ungern är grannland med Ukraina, som står på randen till att tvingas överge sin demokrati och istället kuvas under rysk diktatur om det förlorar kriget mot Putinregimen, så är det kalla handen från Viktor Orban – vars eget land plågades av Sovjetunionens grymma välde i flera årtionden.

Vill inte införa sanktioner

Viktor Orban uppger till ungersk TV att han säger nej till att sända vapen till Ukraina. Han understryker till och med att han är emot att ens införa sanktioner mot Ryssland.

– Låt oss stanna utanför den här konflikten och dessutom bör det inte vara några sanktioner, framhåller Viktor Orban som menar att Ungern kan förlora på sanktionerna i slutändan.

Trots Orbans uttalande så röstade Ungern ja till EU:s sanktioner men hans nya uttalande indikerar nu att Orban i själva verket inte är för sanktionerna.

Känd för att gulla med Putin

Ungerns kontroversiella premiärminister sade i TV-uttalandet att han vill att hans regering ska fokusera på Ungerns egna intressen och att man vill hålla sig utanför konflikten.

Viktor Orban är känd för att gulla med Putinregimen och får nu hård kritik av oppositionen i Ungern.

Hård kritik mot Orban

Budapest borgmästare Gergely Karácsony, som är partiledare i Ungerns rödgröna och EU-vänliga parti Dialog för Ungern, Párbeszéd, sågar Orbans ryssvänliga inställning.

– Det är ofattbart att sådan här barbarism kan ske inte så långt härifrån, säger partiledare Karácsony som kräver att Orban upphör med sin Putinvänliga position och istället fokuserar på Ungerns säkerhet och samarbete med EU och USA.

Pekas ut som säkerhetshot

Orban får även kritik från högerpartiet Jobbik.

– Orban är Putins trojanska häst. Och nu är han han det största nationella säkerhetshotet och ställer till det här hemma, säger Jobbiks partiledare Péter Jakab.

Bör visa solidaritet med Ukraina

Även det socialliberala partiet Demokratiska Koalitionen riktar skarp kritik mot Viktor Orban.

– Regeringen måste meddela sin solidaritet med Ukraina, det ukrainska folket och tydligt framhålla att Ukrainas gränser inte får kränkas, säger Ferenc Gyurcsány, Demokratiska Koalitionen.

Pressad av EU

Viktor Orban har så här långt inte stoppat EU:s sanktioner mot Ryssland men hans nya uttalande ikväll indikerar att han i själva verket inte alls är förtjust i sanktionerna.

Slutsatsen är att han sannolikt känt press från EU.

Han har gjort motstridiga uttalanden och sade för någon dag sedan till BBC News att han stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.
Svidande kritik

Ungerns samlade opposition har utsett Péter Márki-Zay till sin premiärministerkandidat som ska möta Viktor Orban i Ungerns val i april och även han riktar svidande kritik mot Orban.

Minns 1956

– 1956 fick vi lära oss hur det känns för ett självständigt land att invaderas av Ryssland, framhåller Péter Márki-Zay som anklagar Viktor Orban för att stödja Putin och sen bara acceptera Natos position på grund av politisk press.

Premiärminister Orban har emellertid framhållit att Ungern ska ta emot ukrainska flyktingar uppger Reuters.

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen