Regeringschef i EU vill inte stödja Ukraina – Emot sanktioner

2022 03 01

Ungerns omtalade premiärminister Viktor Orban uppger i kväll att han inte vill ha sanktioner mot Ukraina - trots att han nyligen röstade för sanktioner.

Det framkommer i ungersk statstelevision där Orban nu har gjort ett häpnadsväckande uttalande.

Orban ger kalla handen

Trots att Ungern är grannland med Ukraina, som står på randen till att tvingas överge sin demokrati och istället kuvas under rysk diktatur om det förlorar kriget mot Putinregimen, så är det kalla handen från Viktor Orban – vars eget land plågades av Sovjetunionens grymma välde i flera årtionden.

Vill inte införa sanktioner

Viktor Orban uppger till ungersk TV att han säger nej till att sända vapen till Ukraina. Han understryker till och med att han är emot att ens införa sanktioner mot Ryssland.

– Låt oss stanna utanför den här konflikten och dessutom bör det inte vara några sanktioner, framhåller Viktor Orban som menar att Ungern kan förlora på sanktionerna i slutändan.

Trots Orbans uttalande så röstade Ungern ja till EU:s sanktioner men hans nya uttalande indikerar nu att Orban i själva verket inte är för sanktionerna.

Känd för att gulla med Putin

Ungerns kontroversiella premiärminister sade i TV-uttalandet att han vill att hans regering ska fokusera på Ungerns egna intressen och att man vill hålla sig utanför konflikten.

Viktor Orban är känd för att gulla med Putinregimen och får nu hård kritik av oppositionen i Ungern.

Hård kritik mot Orban

Budapest borgmästare Gergely Karácsony, som är partiledare i Ungerns rödgröna och EU-vänliga parti Dialog för Ungern, Párbeszéd, sågar Orbans ryssvänliga inställning.

– Det är ofattbart att sådan här barbarism kan ske inte så långt härifrån, säger partiledare Karácsony som kräver att Orban upphör med sin Putinvänliga position och istället fokuserar på Ungerns säkerhet och samarbete med EU och USA.

Pekas ut som säkerhetshot

Orban får även kritik från högerpartiet Jobbik.

– Orban är Putins trojanska häst. Och nu är han han det största nationella säkerhetshotet och ställer till det här hemma, säger Jobbiks partiledare Péter Jakab.

Bör visa solidaritet med Ukraina

Även det socialliberala partiet Demokratiska Koalitionen riktar skarp kritik mot Viktor Orban.

– Regeringen måste meddela sin solidaritet med Ukraina, det ukrainska folket och tydligt framhålla att Ukrainas gränser inte får kränkas, säger Ferenc Gyurcsány, Demokratiska Koalitionen.

Pressad av EU

Viktor Orban har så här långt inte stoppat EU:s sanktioner mot Ryssland men hans nya uttalande ikväll indikerar att han i själva verket inte alls är förtjust i sanktionerna.

Slutsatsen är att han sannolikt känt press från EU.

Han har gjort motstridiga uttalanden och sade för någon dag sedan till BBC News att han stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.
Svidande kritik

Ungerns samlade opposition har utsett Péter Márki-Zay till sin premiärministerkandidat som ska möta Viktor Orban i Ungerns val i april och även han riktar svidande kritik mot Orban.

Minns 1956

– 1956 fick vi lära oss hur det känns för ett självständigt land att invaderas av Ryssland, framhåller Péter Márki-Zay som anklagar Viktor Orban för att stödja Putin och sen bara acceptera Natos position på grund av politisk press.

Premiärminister Orban har emellertid framhållit att Ungern ska ta emot ukrainska flyktingar uppger Reuters.

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen