Regeringschef i EU vill inte stödja Ukraina – Emot sanktioner

2022 03 01

Ungerns omtalade premiärminister Viktor Orban uppger i kväll att han inte vill ha sanktioner mot Ukraina - trots att han nyligen röstade för sanktioner.

Det framkommer i ungersk statstelevision där Orban nu har gjort ett häpnadsväckande uttalande.

Orban ger kalla handen

Trots att Ungern är grannland med Ukraina, som står på randen till att tvingas överge sin demokrati och istället kuvas under rysk diktatur om det förlorar kriget mot Putinregimen, så är det kalla handen från Viktor Orban – vars eget land plågades av Sovjetunionens grymma välde i flera årtionden.

Vill inte införa sanktioner

Viktor Orban uppger till ungersk TV att han säger nej till att sända vapen till Ukraina. Han understryker till och med att han är emot att ens införa sanktioner mot Ryssland.

– Låt oss stanna utanför den här konflikten och dessutom bör det inte vara några sanktioner, framhåller Viktor Orban som menar att Ungern kan förlora på sanktionerna i slutändan.

Trots Orbans uttalande så röstade Ungern ja till EU:s sanktioner men hans nya uttalande indikerar nu att Orban i själva verket inte är för sanktionerna.

Känd för att gulla med Putin

Ungerns kontroversiella premiärminister sade i TV-uttalandet att han vill att hans regering ska fokusera på Ungerns egna intressen och att man vill hålla sig utanför konflikten.

Viktor Orban är känd för att gulla med Putinregimen och får nu hård kritik av oppositionen i Ungern.

Hård kritik mot Orban

Budapest borgmästare Gergely Karácsony, som är partiledare i Ungerns rödgröna och EU-vänliga parti Dialog för Ungern, Párbeszéd, sågar Orbans ryssvänliga inställning.

– Det är ofattbart att sådan här barbarism kan ske inte så långt härifrån, säger partiledare Karácsony som kräver att Orban upphör med sin Putinvänliga position och istället fokuserar på Ungerns säkerhet och samarbete med EU och USA.

Pekas ut som säkerhetshot

Orban får även kritik från högerpartiet Jobbik.

– Orban är Putins trojanska häst. Och nu är han han det största nationella säkerhetshotet och ställer till det här hemma, säger Jobbiks partiledare Péter Jakab.

Bör visa solidaritet med Ukraina

Även det socialliberala partiet Demokratiska Koalitionen riktar skarp kritik mot Viktor Orban.

– Regeringen måste meddela sin solidaritet med Ukraina, det ukrainska folket och tydligt framhålla att Ukrainas gränser inte får kränkas, säger Ferenc Gyurcsány, Demokratiska Koalitionen.

Pressad av EU

Viktor Orban har så här långt inte stoppat EU:s sanktioner mot Ryssland men hans nya uttalande ikväll indikerar att han i själva verket inte alls är förtjust i sanktionerna.

Slutsatsen är att han sannolikt känt press från EU.

Han har gjort motstridiga uttalanden och sade för någon dag sedan till BBC News att han stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.
Svidande kritik

Ungerns samlade opposition har utsett Péter Márki-Zay till sin premiärministerkandidat som ska möta Viktor Orban i Ungerns val i april och även han riktar svidande kritik mot Orban.

Minns 1956

– 1956 fick vi lära oss hur det känns för ett självständigt land att invaderas av Ryssland, framhåller Péter Márki-Zay som anklagar Viktor Orban för att stödja Putin och sen bara acceptera Natos position på grund av politisk press.

Premiärminister Orban har emellertid framhållit att Ungern ska ta emot ukrainska flyktingar uppger Reuters.

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen