En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

Sveriges regering har anledning att glädjas.

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen