En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


29nov2025

JUST NU: 54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen