En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm.

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med.

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen