JUST NU: En halv miljon svenskar kan tvingas flytta

2022 10 09

Undersökningsföretaget Novus går idag ut med omskakande uppgifter avseende den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Bakgrunden är att en rad signaler pekar på att räntan kan komma att höjas ännu mer och effekterna kan bli dramatiska för svenska folket.

Chockhöjning

Räntorna skenar nu i rekordfart och i tisdags kom beskedet att Riksbanken chockhöjer styrräntan med en hel procentenhet. Det är den största höjningen sedan 1990-talet och styrränta kliver därmed upp till 1,75 procent.

Utvecklingen spås fortsätta och det kan få förödande konsekvenser för många svenskar.

Tvingas lämna hus och hem

För hundratusentals personer kan det sluta med att man tvingas lämna hus hem enligt nya siffror från Novus.

Om räntan fördubblas jämfört med i dag svarar en betydande andel av befolkningen att man kanske kommer att tvingas flytta.

– Det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar, säger Torbjörn Sjöström som är Novus vd.

”Det suger”

Dessutom bedömer mer än 30 procent av befolkningen att man redan nu måste dra ner och konsumera mindre för att klara av det ekonomiska läget med höjda räntor.

– Det suger. Nu kommer vi behöva räkna på utgifterna ännu mer, säger småbarnsmamman Lisa Andreasson Floman till SVT.

Och Riksbankens besked är att räntorna väntas öka ännu mer.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

– Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, understryker Riksbanken.

Bankerna höjer också

Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder när de lånar ut pengar till bankerna. När styrräntan höjs svarar bankerna genom att själva höja sin låneränta ut mot bankkunderna som därmed drabbas av kraftig höjda kostnader för till exempel sina bostadslån.

Orsaken till att Riksbanken höjer styrräntan är att man på så sätt vill kyla av ekonomin som drabbats av hög inflation och stigande priser,

Rysslands diktator skyldig

Riksbanken framhäver att det till betydande del är Rysslands diktator Vladimir Putin som är skyldig till den negativa utvecklingen.

– Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen, betonar Riksbanken i sitt uttalande.

– Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan.

– Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer, enligt Riksbanken.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen