JUST NU: En halv miljon svenskar kan tvingas flytta

2022 10 09

Undersökningsföretaget Novus går idag ut med omskakande uppgifter avseende den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Bakgrunden är att en rad signaler pekar på att räntan kan komma att höjas ännu mer och effekterna kan bli dramatiska för svenska folket.

Chockhöjning

Räntorna skenar nu i rekordfart och i tisdags kom beskedet att Riksbanken chockhöjer styrräntan med en hel procentenhet. Det är den största höjningen sedan 1990-talet och styrränta kliver därmed upp till 1,75 procent.

Utvecklingen spås fortsätta och det kan få förödande konsekvenser för många svenskar.

Tvingas lämna hus och hem

För hundratusentals personer kan det sluta med att man tvingas lämna hus hem enligt nya siffror från Novus.

Om räntan fördubblas jämfört med i dag svarar en betydande andel av befolkningen att man kanske kommer att tvingas flytta.

– Det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar, säger Torbjörn Sjöström som är Novus vd.

”Det suger”

Dessutom bedömer mer än 30 procent av befolkningen att man redan nu måste dra ner och konsumera mindre för att klara av det ekonomiska läget med höjda räntor.

– Det suger. Nu kommer vi behöva räkna på utgifterna ännu mer, säger småbarnsmamman Lisa Andreasson Floman till SVT.

Och Riksbankens besked är att räntorna väntas öka ännu mer.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

– Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, understryker Riksbanken.

Bankerna höjer också

Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder när de lånar ut pengar till bankerna. När styrräntan höjs svarar bankerna genom att själva höja sin låneränta ut mot bankkunderna som därmed drabbas av kraftig höjda kostnader för till exempel sina bostadslån.

Orsaken till att Riksbanken höjer styrräntan är att man på så sätt vill kyla av ekonomin som drabbats av hög inflation och stigande priser,

Rysslands diktator skyldig

Riksbanken framhäver att det till betydande del är Rysslands diktator Vladimir Putin som är skyldig till den negativa utvecklingen.

– Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen, betonar Riksbanken i sitt uttalande.

– Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan.

– Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer, enligt Riksbanken.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen