JUST NU: En halv miljon svenskar kan tvingas flytta

2022 10 09

Undersökningsföretaget Novus går idag ut med omskakande uppgifter avseende den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Bakgrunden är att en rad signaler pekar på att räntan kan komma att höjas ännu mer och effekterna kan bli dramatiska för svenska folket.

Chockhöjning

Räntorna skenar nu i rekordfart och i tisdags kom beskedet att Riksbanken chockhöjer styrräntan med en hel procentenhet. Det är den största höjningen sedan 1990-talet och styrränta kliver därmed upp till 1,75 procent.

Utvecklingen spås fortsätta och det kan få förödande konsekvenser för många svenskar.

Tvingas lämna hus och hem

För hundratusentals personer kan det sluta med att man tvingas lämna hus hem enligt nya siffror från Novus.

Om räntan fördubblas jämfört med i dag svarar en betydande andel av befolkningen att man kanske kommer att tvingas flytta.

– Det handlar om cirka en halv miljon vuxna svenskar, säger Torbjörn Sjöström som är Novus vd.

”Det suger”

Dessutom bedömer mer än 30 procent av befolkningen att man redan nu måste dra ner och konsumera mindre för att klara av det ekonomiska läget med höjda räntor.

– Det suger. Nu kommer vi behöva räkna på utgifterna ännu mer, säger småbarnsmamman Lisa Andreasson Floman till SVT.

Och Riksbankens besked är att räntorna väntas öka ännu mer.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

– Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, understryker Riksbanken.

Bankerna höjer också

Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder när de lånar ut pengar till bankerna. När styrräntan höjs svarar bankerna genom att själva höja sin låneränta ut mot bankkunderna som därmed drabbas av kraftig höjda kostnader för till exempel sina bostadslån.

Orsaken till att Riksbanken höjer styrräntan är att man på så sätt vill kyla av ekonomin som drabbats av hög inflation och stigande priser,

Rysslands diktator skyldig

Riksbanken framhäver att det till betydande del är Rysslands diktator Vladimir Putin som är skyldig till den negativa utvecklingen.

– Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen, betonar Riksbanken i sitt uttalande.

– Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan.

– Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer, enligt Riksbanken.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen