19 april 2026

En miljon pensionärer ska granskas

2024 12 20

Pensionsfusket är utbrett i Sverige.

Pensionsmyndigheten har flaggat för att många miljoner betalas ut felaktigt till pensionärer som:

- befinner sig utomlands eller reser utomlands under längre perioder

- bor tillsammans med en person som hen är gift med eller har varit gift med, men de är folkbokförda på olika adresser

- har avlidit utomlands

- inte bor på den adress som hen har bostadstillägg för

- har inkomster eller pension från annat land eller tillgångar som hen inte har anmält till Pensionsmyndigheten.

En miljon ska granskas

Nu inleder Utbetalningsmyndigheten en omfattande granskning av Sveriges pensionärer.

En miljon pensionärer ska granskas av myndigheten, som skapades för ett år sedan.

Utbetalningsmyndigheten syfte är att upptäcka fusk i välfärden. 

Den här gången kommer myndigheten använda en helt ny metod för att identifiera misstänkta fuskare, rapporterar Sydsvenskan.

Generaldirektör Per Eleblad uppger att det rör sig om datakörningar som undersöker om en person har vistats utomlands. Vidare kontrollerar myndigheten om pensionärerna lämnat några ”digitala avtryck” i Sverige det senaste året.

– En medborgare i Sverige som lever ett normalt liv, lämnar rätt många digitala avtryck efter sig i sin kontakt med myndigheter och annat. Det är de grejerna vi tittar på, säger Per Eleblad till Sydsvenskan och berättar att Utbetalningsmyndigheten redan identifierat flera misstänkta fuskare.

Projektet kommer fortsätta under 2025.

– Vi kommer att kunna skicka helt andra volymer när vi är säkra på att våra modeller hittar utbetalningar som är felaktiga. Vi kommer att skala upp det här rejält under våren, säger Eleblad till tidningen.

2,3 miljarder kronor

Under året har Utbetalningsmyndigheten också granskat andra felaktiga utbetalningar i välfärden.

I november meddelade myndigheten att man upptäckt utbrett fusk efter att ha granskat data från de utbetalande myndigheterna.

– Vi har fokuserat på två områden, missbruk av sjukpenning och för höga inkomster i samband med studier. Våra datamodeller har snabbt gett resultat och vi kan nu börja skicka underrättelser till de utbetalande myndigheterna, sade Per Eleblad.

Det här visade Utbetalningsmyndighetens granskning:

- Sjukpenning för nästan 2,3 miljarder kronor betalades ut på felaktiga grunder under 2021. Det motsvarade knappt 7 procent av de totala sjukpenningutbetalningarna.

- De felaktiga utbetalningarna från CSN uppskattats till knappt 1,2 miljarder kronor. Ungefär 470 miljoner av dessa avser studenter som har högre inkomster än vad regelverket medger.              

Foto: BettyV

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen