En miljon pensionärer ska granskas

2024 12 20

Pensionsfusket är utbrett i Sverige.

Pensionsmyndigheten har flaggat för att många miljoner betalas ut felaktigt till pensionärer som:

- befinner sig utomlands eller reser utomlands under längre perioder

- bor tillsammans med en person som hen är gift med eller har varit gift med, men de är folkbokförda på olika adresser

- har avlidit utomlands

- inte bor på den adress som hen har bostadstillägg för

- har inkomster eller pension från annat land eller tillgångar som hen inte har anmält till Pensionsmyndigheten.

En miljon ska granskas

Nu inleder Utbetalningsmyndigheten en omfattande granskning av Sveriges pensionärer.

En miljon pensionärer ska granskas av myndigheten, som skapades för ett år sedan.

Utbetalningsmyndigheten syfte är att upptäcka fusk i välfärden. 

Den här gången kommer myndigheten använda en helt ny metod för att identifiera misstänkta fuskare, rapporterar Sydsvenskan.

Generaldirektör Per Eleblad uppger att det rör sig om datakörningar som undersöker om en person har vistats utomlands. Vidare kontrollerar myndigheten om pensionärerna lämnat några ”digitala avtryck” i Sverige det senaste året.

– En medborgare i Sverige som lever ett normalt liv, lämnar rätt många digitala avtryck efter sig i sin kontakt med myndigheter och annat. Det är de grejerna vi tittar på, säger Per Eleblad till Sydsvenskan och berättar att Utbetalningsmyndigheten redan identifierat flera misstänkta fuskare.

Projektet kommer fortsätta under 2025.

– Vi kommer att kunna skicka helt andra volymer när vi är säkra på att våra modeller hittar utbetalningar som är felaktiga. Vi kommer att skala upp det här rejält under våren, säger Eleblad till tidningen.

2,3 miljarder kronor

Under året har Utbetalningsmyndigheten också granskat andra felaktiga utbetalningar i välfärden.

I november meddelade myndigheten att man upptäckt utbrett fusk efter att ha granskat data från de utbetalande myndigheterna.

– Vi har fokuserat på två områden, missbruk av sjukpenning och för höga inkomster i samband med studier. Våra datamodeller har snabbt gett resultat och vi kan nu börja skicka underrättelser till de utbetalande myndigheterna, sade Per Eleblad.

Det här visade Utbetalningsmyndighetens granskning:

- Sjukpenning för nästan 2,3 miljarder kronor betalades ut på felaktiga grunder under 2021. Det motsvarade knappt 7 procent av de totala sjukpenningutbetalningarna.

- De felaktiga utbetalningarna från CSN uppskattats till knappt 1,2 miljarder kronor. Ungefär 470 miljoner av dessa avser studenter som har högre inkomster än vad regelverket medger.              

Foto: BettyV

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen